Karta över Lunds stad, 1801–1802, av C. P. Hagström. Enligt beskrivningen till kartan ska staden vid den här tiden ha haft 1250 invånare och 260 studenter. Det finns dock andra källor som anger antalet invånare till 3 100 vid sekelskiftet 1800. Originalet till kartan finns på UB i Uppsala. Bildkälla: Sydsvenska Medicinhistoriska museets bildarkiv

Kartorna och det gamla Lund

Titta på kartan över Lund. Visst påminner den lite om ett hjärta? Inte figuren hjärta, utan ett avbildat människohjärta. Det var förstås inte planerat så. Ytterkonturerna definierade av en stadsvall, gatunätets sträckningar, placeringen av Domkyrkan, torg och tullar är resultatet av hur platsen ursprungligen såg ut, av påbud och dekret från högsta ort, av tillfälliga lösningar som permanentats, översvämningar och bränder, av invånarnas driftighet, idiotier och dagliga vanor. Alltihop har nött fram en relief, där de gamla kartornas mönster fortfarande syns i dagens stadsbild.

Läs hela blogginlägget, Kartorna och det gamla Lund
Affisch för den digitala utställningen "Atelier Jonn – #NoFilter", gjord av masterstudenter vid Lunds universitet.

Digital utställning om Atelier Jonn med fotografier från våra samlingar

I den digitala utställningen Atelier Jonn – #NoFilter använder masterstudenter från Lunds universitet äldre fotografier tagna i Atelier Jonn i Lund, som startades av den kända fotografen Lina Jonn. En stor del av bilderna i utställningen är hämtade från Kulturens samlingar.

Läs hela blogginlägget, Digital utställning om Atelier Jonn med fotografier från våra samlingar

Ask A Curator Day

Stort tack för alla kluriga föremål vi fått in till Ask A Curator Day, den 16 september. Kulturens personal har diskuterat, sökt information och grunnat. Här nedan presenterar vi svaren på de frågor som inkom via Facebook och Instagram.

Läs hela blogginlägget, Ask A Curator Day
Mikroskopbild med ägg från fiskbinnikemask

Små plågoandar, dödliga gissel i 1000-talets Lund

Under medeltiden var människorna i kvarteret Sankt Mikael i Lund sjuka, men de led inte bara av samma sjukdomar som vi lider av idag. Sjukdomar orsakade av till exempel virus var troligen betydligt ovanligare, medan sjukdomar orsakade av parasiter var mycket vanliga. Här berättar paleoekologen Jonas Bergman om parasit-fynd från den arkeologiska undersökningen som gjordes i kvarteret Sankt Mikael förra året.

Läs hela blogginlägget, Små plågoandar, dödliga gissel i 1000-talets Lund
Intendent Karin Hindfelt med en vävd tapet från 1500-talet, troligen tillverkad i Aubusson, Frankrike. Foto: Nelly Hercberg, Kulturen.

Flytt av textilier till nytt förvaringssystem i magasinet

För några år sedan fick Kulturen en mycket generös gåva. En större summa pengar som enligt givarens testamente skulle användas för att ta hand om Kulturens textila samling. En del av dessa pengar har använts för att bygga ut förvaringssystemet i museets textilmagasin. Fram till midsommar arbetar några av oss i personalen med att tillsammans ta hand om de verkligt stora textilierna – mattor, bildvävnader, gobelänger, vävda tapeter och draperier bland annat.

Läs hela blogginlägget, Flytt av textilier till nytt förvaringssystem i magasinet
Avbildning av tuppfäktning på mosaik från Pompeji. Bild av: Terez Anon

Tuppar, påfåglar och fasaner – djurliv i kvarteret Sankt Mikael

Genom bearbetningen av djurbensfynden från den arkeologiska undersökningen i kvarteret Sankt Mikael i Lund växer en ny bild fram av hur djurhållningen sett ut i området, från sen vikingatid till 1700-talet. Utöver nötkreatur, svin, får och getter finns inslag av något mer ovanliga djur. Ur fynden av djurben kan man utläsa vilka konsumtionsmönster som funnits, vad som har handlats och importerats, men även andra aktiviteter som skiljer sig från det mer vardagliga livet.

Läs hela blogginlägget, Tuppar, påfåglar och fasaner – djurliv i kvarteret Sankt Mikael
Repetition inför konserten som livestreamas kl 15 den 26 mars. Foto: Maria Bohlin, Kulturen

#kulturströmlund – livestreamad konsert

Idag öppnar Kultur- och fritidsförvaltningen i Lunds kommun upp #kulturströmlund för att skapa en mötesplats att samlas kring och sprida det som görs i Lund i dessa Coronatider. Det handlar om kulturupplevelser som man kan ta del av via facebook och instagram. Först ut är en livestreamad konsert med Lunds Kammarsolister och den svenska folkmusikduon Hazelius Hedin, som sänds från Kulturen i Lund idag kl 15.00.

Läs hela blogginlägget, #kulturströmlund – livestreamad konsert
Henrik Reuterdahl år 1841, en blyertsteckning gjord av Maria Röhl. Från Kungliga bibliotekets arkiv.

Ett erotiskt drama år 1811

Idag skulle vi haft en visning på tema erotik, som tyvärr utgår på grund av sjukdom. Men en av berättelserna från visningen publicerar vi här på bloggen istället. Intendent Anders Jansson berättar om Henrik Reuterdahl, född 1795, som är en av de personer som lyfts fram i vår utställning En stund i Lund – staden från 1500-talet till idag. 

Läs hela blogginlägget, Ett erotiskt drama år 1811
Anders Elfstrand vid drejskivan 1951. Foto ur Kulturens samlingar.

Arkivbesök: om krukmakaren Albert Elfstrand

Kulturen har en stor samling keramikföremål och en del arkivmaterial från krukmakaren Albert Elfstrand. Han hade sin krukmakarverkstad i Grimstofta, strax utanför Sjöbo. Verkstan är idag ett arbetslivsmuseum som tillhör Sjöbo kommun. Vår intendent Anders Jansson hade förra veckan besök i arkivet av Anna Gunnert och Alice Bindby, som arbetar med en uppdatering av museets utställningar och en bok.

Läs hela blogginlägget, Arkivbesök: om krukmakaren Albert Elfstrand
Porträtt av Ida Ekelund i utställningen. Foto: Nelly Hercberg, Kulturen

Internationella kvinnodagen: fotograf Ida Ekelund

Idag på Internationella kvinnodagen berättar vi om Ida Ekelund (1884–1982) som växte upp under fattiga förhållanden i Lund, men trots det lyckades bli fotograf med egen ateljé i slutet av 1910-talet. Hon presenteras i vår utställning Jag ser dig – fotograf Ida Ekelund, och här berättar intendent Anders Jansson om denna begåvade fotograf.

Läs hela blogginlägget, Internationella kvinnodagen: fotograf Ida Ekelund
En sammansatt enkelkam i dess olika beståndsdelar. Illustrationen är hämtad från Kristina Ambrosianis avhandling med titeln ”Viking Age Coms, Comb Making and Comb Makers in the light of finds from Birka and Ribe”, vilken utkom 1981.

En vikingatida kamhantverkare i kvarteret Sankt Mikael

Sedan urminnes tider har människan varit försedd med hårväxt, vissa ymnigare än andra. Fyndet av en kammakeriverkstad under den arkeologiska undersökningen i kvarteret Sankt Mikael i Lund avslöjar att även de tidiga lundaborna brydde sig om sin hårmässiga framtoning.

Läs hela blogginlägget, En vikingatida kamhantverkare i kvarteret Sankt Mikael
Guldring, KM 96 218:185

Kvarteret Sankt Mikael: Favoritfynd och den viktiga kontexten

Arkeologin är ju rätt mycket mera än sakleteri och skattjakt. Det är heller ingenting som är uppbyggt kring enskildheter. Samband, relationer och sammanhang i stora datamängder i form av stratigrafi, prover och fynd ska tolkas och vävas samman. Vad vi söker är övergripande mönster med information om dagligt liv under flydda tider. Det ska dock erkännas att när det kommer fram något som är utöver det ”vanliga” är det alltid trevligt – ungefär som att få en kaka till eftermiddagskaffet.

Läs hela blogginlägget, Kvarteret Sankt Mikael: Favoritfynd och den viktiga kontexten
Kulturens Östarp. Foto: Viveca Ohlsson, Kulturen

Vill du ge feedback om ditt besök på Kulturens Östarp?

Vi samarbetar med några internationella studenter från Lunds universitet för att ta reda på hur informationen i vårt friluftsmuseum Kulturens Östarp fungerar för våra besökare, och för att få förslag till förbättringar. Har du besökt Östarp och skulle vilja delge dina erfarenheter vid en träff den 18 februari kl 18? Samtalet kommer att ske på engelska.

Läs hela blogginlägget, Vill du ge feedback om ditt besök på Kulturens Östarp?
Uppsättning av Elsa Beskow-illustration i storformat i vår kommande lekutställning Elsa Beskows sagovärld. Foto: Rickard Öhman, Kulturen

Från Hans och Greta-skog till Beskows tanter

Vår målare Rickard Öhman har mycket att göra under bygget av vår kommande lekutställning Elsa Beskows sagovärld. Förra lekutställningens bilder på väggarna – Hans och Greta-häxan och en lååång vägg med skog – ska målas över och tapetseras med Elsa Beskow-illustrationer i storformat. Nybyggda rum ska också tapetseras.

Läs hela blogginlägget, Från Hans och Greta-skog till Beskows tanter
Identifikationslappar som hör ihop med de föremål som visas i vår utställning "Att överleva – Röster från Ravensbrück". Foto: Anders Jansson, Kulturen

Genomgång av ”identifikationslappar” till Ravensbrück-föremål

I vår utställning Att överleva – röster från Ravensbrück finns 200 föremål utställda. De allra flesta kom med kvinnor från koncentrationslägret Ravensbrück, som kom till Sverige genom räddningsaktionen "De vita bussarna". Omsorgsfullt gömda och bevarade fanns dessa småsaker som gav kvinnorna hopp. Nu arbetar Kulturen tillsammans med UB för att än en gång gå igenom "identifikationslapparna" som hör ihop med föremålen.

Läs hela blogginlägget, Genomgång av ”identifikationslappar” till Ravensbrück-föremål
Adam Bolander dokumenterar en planka som tillvaratogs vid undersökningen i oktober. Troligen rör det sig om en del av en husvägg. Foto: Amanda Sjöbeck; Kulturen

Arkeologin berättar om vardagsliv i Dominikankonventet

Sedan en tid tillbaka pågår bearbetningen av den arkeologiska dokumentation som gjordes vid undersökningen i kvarteret Sankt Mikael i Lund förra året. I oktober avslutades fältarbetet helt enligt plan, men av olika orsaker utökades undersökningsområdet när byggarbetet på platsen kom igång. Vi fick därmed gå tillbaka till fält och övervaka arbetet ända fram till lucia. Därmed har analyser och bearbetning av undersökningen inte kommit så långt som planerat, men vi har lite att berätta redan nu.

Läs hela blogginlägget, Arkeologin berättar om vardagsliv i Dominikankonventet
Nyplanterad Rönn vid Måketorpsboden. Foto: Maria Bohlin, Kulturen

Träd planterade tack vare mecenatmedel

Tack till er som i år bidragit med mecenatmedel till plantering av lite större träd i friluftsmuseet på Kulturen i Lund! Träden planterades under senhösten och vi ser fram emot att se dem börja grönska i vår. Under 2020 samlar vi in mecenatmedel för att återställa Fideporten.

Läs hela blogginlägget, Träd planterade tack vare mecenatmedel
Fotografi av fyra unga män i kostymer som sitter tätt tillsammans, en av dem sitter i knät på en annan. Foto: Ida Ekelund, ur Kulturens samlingar.

HBTQI, mångfald och genus i samlingarna

Under november pågick det ett spännande projekt på Kulturen som handlar om att se över representationen i våra samlingar utifrån perspektiv som HBTQI, mångfald och genus. Det är viktigt att alla människor finns representerade i museet för att möjliggöra en mer nyanserad bild av historien och för att kunna lyfta föremålens ofta mångsidiga betydelser

Läs hela blogginlägget, HBTQI, mångfald och genus i samlingarna
Fotografi över parkeringsplatsen i kvarteret Sankt Mikael taget i samband med en arkeologisk förundersökning 1977. Foto: Kulturen

Kvarteret Sankt Mikael: parkeringsplatsens berättelse

Arkeologi är nu inte bara läran om det gamla, det är också ett synsätt där ting och rum får berätta om samhället, oavsett tid. Detta är något arkeologin delar med andra humanistiska vetenskaper. Vi har därför bett vår kollega Niklas Ingmarsson, etnolog och intendent på Kulturen, att skriva något om den absolut yngsta lämningen på platsen för den arkeologiska undersökningen i kvarteret Sankt Mikael, nämligen den parkeringsplats som togs bort i år.

Läs hela blogginlägget, Kvarteret Sankt Mikael: parkeringsplatsens berättelse
Översikt av ytan under undersökningens slutskede. Foto: Kulturen

Övergång från fältarbete till bearbetning och analyser

Efter ett halvt års arbete i sol och vind, regn och rusk och på sluttampen en smula morgonfrost är fältarbetsdelen av den arkeologiska undersökningen i kvarteret Sankt Mikael till ända. Det återstår dock en hel del övervakning och dokumentationsarbete i samband med att byggprocessen kommit igång. Samtidigt har vi påbörjat det omfattande arbetet med bearbetning och analyser.

Läs hela blogginlägget, Övergång från fältarbete till bearbetning och analyser
Den miniatyrhäst i keramik som hittades vid undersökningen i kvarteret Sankt Mikael.

Kannor, krus och en liten leksakshäst från kvarteret Sankt Mikael

En stor del av de föremål som man påträffar vid en arkeologisk undersökning är spår efter de mest självklara sakerna i livet som att äta, dricka, kanske arbeta och handla samt inte minst att ha någonstans att bo. Det kan vara slaktavfall, keramikkärl, tegel, spik och nitar till huset, slagg från någon smedja och mynt för att betala med. Däremot är det väldigt sällan som vi hittar något som visar på rena nöjen, som spelpjäser, musikinstrument eller leksaker.

Läs hela blogginlägget, Kannor, krus och en liten leksakshäst från kvarteret Sankt Mikael

Kvarteret Sankt Mikael – nu pratar vi om dominikanerna

Det var början av 1200-talet och den spanske prästen Domingo reste runt i Europa. Efter att ha mött kritiska, religiösa reformrörelser och insett sambandet med prästernas och biskoparnas allt syndigare och lyxigare leverne, beslutade sig Domingo för att grunda ett brödraskap. Det centrala skulle vara bön, predikan och studier. År 1216 blev brödraskapet godkänt av påven, som en orden. Och redan 1223 hade den nått Lund. På en tomt strax bakom domkyrkan byggde bröderna upp ett konvent, som bestod i över 300 år. Det var det första dominikankonventet i Norden, och det följdes av många fler.

Läs hela blogginlägget, Kvarteret Sankt Mikael – nu pratar vi om dominikanerna
Fredrik Gustavsson fyller i nytt kalkbrukl i fogarna i de murade facken längst ner. Foto: Maria Bohlin/Kulturen

Borgarhusets restaurering avslutas

Under sommaren har vi restaurerat Borgarhusets mönstermurade fasad och fönster, och under en period fick ni stå ut med byggnadsställningar runt huset. Just nu avslutar vår hantverkare Fredrik Gustavsson restaureringen med att foga de nedersta facken och tjära korsvirket där. Det var svårt att komma åt längst ner när ställningarna stod kvar. Här kan ni också se bilder på takrosen som målades strax innan byggnadställningarna togs ner.

Läs hela blogginlägget, Borgarhusets restaurering avslutas
Olle Ekström målar fonden i sin atélje

Stor fondmålning till Ida Ekelund-utställningen

Om du någon gång kikat på svartvita porträttfotografier från sent 1800-tal eller tidigt 1900-tal har du säkert lagt märke till de vackra bakgrunderna i form av omsorgsfullt handmålade fondmålningar. Det var vanligt i fotoateljéerna att ha en uppsättning sådana fonder att variera mellan, gärna pittoreska och romantiska landskap. Sådana fonder använde även lundafotografen Ida Ekelund för sina porträttfotografier. Just nu byggs utställningen om henne och hennes bilder upp i Lindforska husets bottenvåning.

Läs hela blogginlägget, Stor fondmålning till Ida Ekelund-utställningen
Arkeologisk utgrävning i kvarteret Sankt Mikael 1906, då man hittar fundamentet till en takryttare från Svartbrödraklostrets kyrka. Takryttaren bar kyrkklockan på taknocken.

Kvarteret Sankt Mikael – en arkeologisk historia

Den arkeologiska undersökning som nu görs i kvarteret Sankt Mikael är en i en lång rad som Kulturen gjort under 129 år av arkeologi i Lund. Och det är inte första gången det görs undersökningar i kvarteret Sankt Mikael. De olika sätt som man dokumenterat undersökningarna på är också en illustration av arkeologins förändringar.

Läs hela blogginlägget, Kvarteret Sankt Mikael – en arkeologisk historia

Kvarteret Sankt Mikael: Biskopens brygghus

Uppmärksamma förbipasserande har kanske lagt märke till murade tegelväggar och ett fint lagt tegelgolv som länge legat synliga i ett hörn av schaktet, närmast staketet mot Stora Algatan. Det man ser här är resterna av ett större tegelhus som vi har undersökt under flera veckor. I veckans bloggtext ställer vi frågor om vad huset använts till, och vem som bott här.

Läs hela blogginlägget, Kvarteret Sankt Mikael: Biskopens brygghus