Den stora arkeologiska undersökningen i kvarteret Grynmalaren i Lund har genererat stora mängder fynd. Nu är fyndregistrering i princip helt färdigt, men mycket mer fyndhanteringsarbete återstår. Här berättar fyndregistrator Imelda Bakunic Fridén, arkeolog på Kulturen, om vilka fynd man har gjort. Missa inte att se röntgenbilden av ett hänge i kopparlegering, och se hur mycket detaljer en röntgenbild av föremålet kan avslöja!
Sedan mars i år så har arkeologer från Kulturen, Sydsvensk Arkeologi AB och Arkeologerna vid SHM undersökt lämningar i Kvarteret Grynmalaren 37 i Lund. I nuläget är det mesta från 1600─1900-talet färdigundersökt och hög- och senmedeltida lager och anläggningar är exponerade över hela ytan. Genomgående för utgrävningen hittills, och även framöver, är att keramiken hjälper oss att hitta rätt kronologiskt.
Otroligt så mycket arbete som blev gjort på Kulturens Östarp när företaget Bosch valde att lägga sin volontärdag hos oss den 11 april! Sent omsider kommer här lite bilder från dagen och ett stort TACK till de volontärer som kom till oss. Totalt var 200 av Bosch anställda ute på volontärprojekt i Lund och Lomma denna dag, och de 30 som kom till Östarp hjälpte oss på ett fantastiskt sätt.
I januari i år fällde vår timmerman Olof Andersson en grov fura med yxa, som ni kanske sett här på bloggen eller på våra sociala medier. Men vad hände sedan med stocken? Här berättar Olof genom text och video om klyvningen av furan till brädor, som ska användas för att tillverka rekonstruktioner av medeltida möbler.
I år startar vi ett projekt där vi kommer att gestalta det medeltida Dekanhuset i vårt friluftsmuseum som en prästbostad. Vi vet att dekanen Torben Bille (som senare blev ärkebiskop i Lunds stift) bodde i huset omkring år 1530. Dekanen var prostens närmaste man i domkyrkan. För att gestalta en bostad för en präst/dekan, så som det skulle kunna ha sett ut i början av 1500-talet, har vi studerat medeltida bilder och bevarade möbler.
Ägg-Elna, gatusoparen Lilja, professor Thyrén och slaktmästare Lundbom är exempel på personer ur det tidiga 1900-talets Lund som förevigats som träskulpturer av frisörmästaren och barberaren Georg Hallgren (1883–1920). I Kulturens samlingar finns 19 av dessa figurer. Nu vet vi också hur Georg Hallgren såg ut, eftersom vi har fått ett porträttfotografi av honom från hans släktingar.
Som vi berättat i ett tidigare blogginlägg arbetar Kulturens timmerman Olof Andersson tillsammans med smeden Kristoffer Åberg (Järnet i Elden) med att flytta en ängslada i norra Skåne. Arbetet utförs med stor hantverksskicklighet, traditionella metoder och material som till stor del hämtats från skogarna i Örnanäs. Kulturens bebyggelseantikvarie Lena Aurivillius Hector är antikvarisk medverkan och berättar här mer om arbetet.
Den 21 december 2011 gick vi ut med ett pressmeddelande om stulna silverföremål som varit utställda i vår utställning Silverkammaren, som visades i Herrehusets källare. En del av föremålen fick vi tillbaka, men vad hände sen? I detta blogginlägg berättar magasinsföreståndare Johanna Hermansson om stölden, återlämnandet, inventering och fotografering av silverföremålen.
Tidigare under året gjorde Kulturens arkeologer en undersökning på den sydöstra delen av Mårtenstorget i Lund. Den sista dagen av grävningen hittade de ett spännande keramikkärl som innehöll människoben, troligen en urnebrandgrav från yngre bronsåldern. Arkeolog Imelda Bakunic Fridén berättar mer i detta blogginlägg.
Under arbetet med att lägga nytt torvtak på Blekingegården har även andra småarbeten gjorts på taket. Vi har bland annat rekonstruerat en spira som satt ovanför takfönstret när gården stod på sin ursprungliga plats i Blekinge. Spiran hamnade på Nordiska museet i Stockholm i slutet av 1800-talet, men nu har vi fått arkivmaterial därifrån som hjälpt oss att rekonstruera en spira som är så trogen originalet som är möjligt. Intendent Per Larsson berättar mer i detta blogginlägg.
I september förra året påbörjades arbetet med att tömma Allmogehallen på museiföremål. Byggnadens insida ska renoveras för att förnya utställningar och få bättre utrymmen för aktiviteter för barn och unga. Arbetet har pågått fram till februari och nu återstår bara några få föremål innan huset är helt tömt på museiföremål. Förra veckan transporterades tre båtar till magasinsförvaring.
Idag är det tjugondag knut vilket enligt traditionen innebär att julen ska ta slut. Julgran och julprydnad har gjort sitt och det är dags att gå vidare in i det nya året. I Kulturens samling av föremål finns fem stycken så kallade ”julaknutor”, som hör samman med en tjugondag knut-tradition som funnits i mellersta och östra Skåne.
Idag är det andra advent, och ni kanske tänder det andra ljuset i en adventsljusstake. Väldigt många fönster pryds nu av adventsstjärnor och elektriska adventsljusstakar, som lyser upp under årets mörkaste tid. Många av de seder vi förknippar med advent har vuxit fram under 1900-talet, och dit hör adventsljusstaken med levande eller elektriska ljus, adventsstjärnan och adventskalendern.
Idag är det första advent, och du kanske har pyntat med adventsstjärna, adventsljusstake med levande ljus och/eller elektrisk ljusstake. Kanske har du till och med fått fram lite julpynt. Men visste du att den kristna adventstiden från början var en sträng och allvarlig tid när man skulle försaka och göra bot?
Hösten på Kulturens Östarp betyder att det är dags att ta hand om utedassets latriner, som så småningom blir kompost och gör trädgårdens blommor starka och vackra. Ett arbete som är en del av kretslopps- och hållbarhetperspektivet i kulturreservatet/friluftsmuseet. Trädgårdsmästare Kristina Bakran berättar här steg för steg vad som ingår i det arbetet.
Sommaren 2021 gjorde Kulturen en arkeologisk undersökning inom kvarteret Kulturen 4, vid Tomegapsgatan i Lund. Här skulle det byggas ett hus, vilket gav oss möjlighet att gräva efter fler ledtrådar om staden Lunds etablering och utveckling. I takt med att byggarbetet på tomten börjar avrundas så går också Kulturen in i slutskedet med det arkeologiska efterarbetet. I det här blogginlägget berättar arkeolog Sebastian Boström mer om fynden från undersökningen.
Nu har vi stängt utställningarna Skånskt jordbruk, Sydsvenskt fiske och Skånskt allmogeliv. Igår började vi tömma lokalerna inför ombyggnaden av Allmogehallen, den byggnad där utställningarna har visats.
Sven Fristedt är en av vår tids mest produktiva formgivare av mönster för industriell tillverkning. Hans originella mönster har prytt gardiner, soffor, dukar och påslakan i många hem sedan 1958. Under en längre tid har vi, tillsammans med Sven Fritstedt, planerat för en färgstark utställning, fylld med mönsterglädje. Den öppnar på Kulturen i Lund 1 april 2023!
Nyligen avslutade vi registrering och fotografering av föremål knuta till Britta Holmström, grundaren av IM (Individuell Människohjälp). Med tanken på omvärldsläget och det pågående kriget i Ukraina vill vi vidarebefordra Britta Holmströms historia och påminna om det viktiga arbete som många frivilligorganisationer utför.
Nu börjar det närma sig! HN Byggnadsvård, med murarmästare Henrik Nilsson i spetsen, har snart fått alla stenar i Fideporten på plats. Som vi berättat i ett tidigare blogginlägg håller vi på att återställa Fideporten, som en gång var entré in till friluftsmuseet.
Nu börjar vi arbetet med att återställa Fideporten, som en gång var entré in till friluftsmuseet. Porten monterades ned i början av 2000-talet och ersattes med den enklare träporten som sitter där idag. Under en period kommer ni att se avspärrningar inne på norra området, men det kommer bli så fint när det är klart!
I norra delen av kvarteret Paradis i centrala Lund ska Kulturens arkeologer snart påbörja en större arkeologisk förundersökning. Undersökningen ska bedöma vilka arkeologiska lämningar som finns i området och hur välbevarade de är. Undersökningen görs inför en tillbyggnad till en av universitetsbyggnaderna för Lunds universitet, som planeras av Akademiska Hus.
På medeltiden spann man garn i alla hem, och sländor var dominerande fram tills dess att spinnrockarna blev mer vanliga i början på 1800-talet. Det fanns en typ av spinnrock långt tidigare, kallad långrock, men på dessa kunde man bara spinna ett mjukt och fluffigt garn som inte var så starkt. Och dessutom var sländan liten och nätt och gick att ta med sig överallt, så det gick att spinna så fort det fanns lite tid över. Åsa Tornborg, konserverator på Kulturen, berättar mer om sländor i detta blogginlägg.
När man som konservator får hålla ett föremål i handen är det som att man får lära känna det på ett helt annat plan. Under uppdateringen av den stora medeltidsutställningen Metropolis – Lund på medeltiden, har jag fått nöjet att stifta närmare bekantskap med de närmare 6000 föremål som finns i utställningen. Alla föremål i utställningen är unika och spännande på sitt sätt, men några av dem har jag fäst mig extra mycket vid.
Väldigt ofta kommer det förfrågningar från andra museer och institutioner rörande föremålen i Kulturens samlingar. Oftast går det snabbt och enkelt att svara på frågorna och ta fram föremålet, men ibland saknar det efterfrågade objektet en uppgift om var i magasinet det är placerat. Då blir det lite som att leta efter en nål i en höstack! Men hittar vi inte det vi söker efter kan letandet ändå bli en lustfylld upplevelse som ger oss möjlighet att återse sedan länge ”glömda” skatter!
I början på 70-talet skänkte förpackningsföretaget Åkerlund & Rausing stora delar av sitt gamla provarkiv till Kulturen, med övervägande kartong- och pappersförpackningar. Då levererades materialet i specialbeställda förvaringskartonger. Under sommaren påbörjade vi en ompackning av plastföremålen som ingick i gåvan.
Bakom varje arkeologiskt fynd finns en berättelse om livet. Under medeltiden kunde människor ta sig fram över frusna vatten på skridskor. De användes för att kunna färdas längre sträckor men också för nöjesåkning på frusna dammar och sjöar. Hur såg en medeltida skridsko ut? Hur tillverkades den och hur användes den?
Besöker du konstmuseet Gl. Holtegaard, beläget norr om Köpenhamn, i höst har du möjlighet att se flera av Kulturens verk av Gösta Adrian-Nilsson. Utställningen Mécanique moderne presenterar tre banbrytande modernister; Franciska Clausen, Ferdinand Léger & Gösta Adrian-Nilsson.
Nu är Blekingegårdens brunn komplett igen! Det är några år sedan det sist fanns en anordning för att hämta vatten ur brunnskaret. Brunnsvinden (en slags hävarm) som nu kommit på plats ger förståelse för en av de dagliga och viktiga arbetsuppgifterna vid en gård, samtidigt som gårdsbilden från tidigt 1800-tal blir mer riktig.
Den senaste av Kulturens föremålssamlingar som vi noggrant har gått igenom och dokumenterat är skisser från Konstslöjdanstalten i Lund (KSAL). Ett flertal kända konstnärer var knutna till KSAL, men här berättar intendent och magasinsassistent Ulrika Burman lite mer om en av de mindre välkända – Maria Engström – som har skapat fantastiska mönsterskisser och teckningar.
Den 30 maj är en rikstäckande dag för att uppmärksamma fönsterrenovering. Byggnaderna på Kulturen i Lund kan ses som en exempelsamling över olika tiders byggnadsskick med en stor variation av olika typer av fönster. Kom gärna och titta närmare på fönstrens profiler, beslag och ljusets spel i de munblåsta fönsterglasen.
En kvinna drömmer sig bort när hon lyssnar på en av Hugo Alfvéns kompositioner. I alla fall lär Alice Nordin ha inspirerats av hans musik när hon skulpterade ”Andante Patetico”. Nu står den här på bordet i konserveringsateljén, en gipsavgjutning föreställande en skulpterad kvinna med uppsatt hår, stängda ögonlock och knäppta händer.
Utställningen Metropolis som invigdes 1999 är i behov av att förnyas, och vi kommer därför att hålla utställningen stängd ca ett år, från 30 augusti 2021 till hösten 2022. Vi vill anpassa utställningen bättre till olika målgrupper, och komplettera den tematiskt ordnade utställningen med viktiga händelser och förändringar under medeltiden och renässansen i kronologisk ordning. Vi vill också tillföra fördjupningar om olika teman, för de besökare som vill veta mer.
Den 10 april öppnar vi utställningen Cirkus där kan du ta del av cirkusens historia från 1800-talet till idag. I cirkusens värld blandas glitter och glamour med hästgödsel och svett. Under föreställningen i det stora tältet möter publiken clowner, hästar, trapetskonstnärer och andra artister – resultatet av många års träning och hårt arbete. Förra året togs turnerande klassisk cirkus med på listan över immateriella kulturarv i Sverige.