Sven Fristedt är en av vår tids mest produktiva formgivare av mönster för industriell tillverkning. Hans originella mönster har prytt gardiner, soffor, dukar och påslakan i många hem sedan 1958. Under en längre tid har vi, tillsammans med Sven Fritstedt, planerat för en färgstark utställning, fylld med mönsterglädje. Den öppnar på Kulturen i Lund 1 april 2023!
Nyligen avslutade vi registrering och fotografering av föremål knuta till Britta Holmström, grundaren av IM (Individuell Människohjälp). Med tanken på omvärldsläget och det pågående kriget i Ukraina vill vi vidarebefordra Britta Holmströms historia och påminna om det viktiga arbete som många frivilligorganisationer utför.
Nu börjar det närma sig! HN Byggnadsvård, med murarmästare Henrik Nilsson i spetsen, har snart fått alla stenar i Fideporten på plats. Som vi berättat i ett tidigare blogginlägg håller vi på att återställa Fideporten, som en gång var entré in till friluftsmuseet.
Nu börjar vi arbetet med att återställa Fideporten, som en gång var entré in till friluftsmuseet. Porten monterades ned i början av 2000-talet och ersattes med den enklare träporten som sitter där idag. Under en period kommer ni att se avspärrningar inne på norra området, men det kommer bli så fint när det är klart!
I norra delen av kvarteret Paradis i centrala Lund ska Kulturens arkeologer snart påbörja en större arkeologisk förundersökning. Undersökningen ska bedöma vilka arkeologiska lämningar som finns i området och hur välbevarade de är. Undersökningen görs inför en tillbyggnad till en av universitetsbyggnaderna för Lunds universitet, som planeras av Akademiska Hus.
På medeltiden spann man garn i alla hem, och sländor var dominerande fram tills dess att spinnrockarna blev mer vanliga i början på 1800-talet. Det fanns en typ av spinnrock långt tidigare, kallad långrock, men på dessa kunde man bara spinna ett mjukt och fluffigt garn som inte var så starkt. Och dessutom var sländan liten och nätt och gick att ta med sig överallt, så det gick att spinna så fort det fanns lite tid över. Åsa Tornborg, konserverator på Kulturen, berättar mer om sländor i detta blogginlägg.
När man som konservator får hålla ett föremål i handen är det som att man får lära känna det på ett helt annat plan. Under uppdateringen av den stora medeltidsutställningen Metropolis – Lund på medeltiden, har jag fått nöjet att stifta närmare bekantskap med de närmare 6000 föremål som finns i utställningen. Alla föremål i utställningen är unika och spännande på sitt sätt, men några av dem har jag fäst mig extra mycket vid.
Väldigt ofta kommer det förfrågningar från andra museer och institutioner rörande föremålen i Kulturens samlingar. Oftast går det snabbt och enkelt att svara på frågorna och ta fram föremålet, men ibland saknar det efterfrågade objektet en uppgift om var i magasinet det är placerat. Då blir det lite som att leta efter en nål i en höstack! Men hittar vi inte det vi söker efter kan letandet ändå bli en lustfylld upplevelse som ger oss möjlighet att återse sedan länge ”glömda” skatter!
I början på 70-talet skänkte förpackningsföretaget Åkerlund & Rausing stora delar av sitt gamla provarkiv till Kulturen, med övervägande kartong- och pappersförpackningar. Då levererades materialet i specialbeställda förvaringskartonger. Under sommaren påbörjade vi en ompackning av plastföremålen som ingick i gåvan.
Bakom varje arkeologiskt fynd finns en berättelse om livet. Under medeltiden kunde människor ta sig fram över frusna vatten på skridskor. De användes för att kunna färdas längre sträckor men också för nöjesåkning på frusna dammar och sjöar. Hur såg en medeltida skridsko ut? Hur tillverkades den och hur användes den?
Besöker du konstmuseet Gl. Holtegaard, beläget norr om Köpenhamn, i höst har du möjlighet att se flera av Kulturens verk av Gösta Adrian-Nilsson. Utställningen Mécanique moderne presenterar tre banbrytande modernister; Franciska Clausen, Ferdinand Léger & Gösta Adrian-Nilsson.
Nu är Blekingegårdens brunn komplett igen! Det är några år sedan det sist fanns en anordning för att hämta vatten ur brunnskaret. Brunnsvinden (en slags hävarm) som nu kommit på plats ger förståelse för en av de dagliga och viktiga arbetsuppgifterna vid en gård, samtidigt som gårdsbilden från tidigt 1800-tal blir mer riktig.
Den senaste av Kulturens föremålssamlingar som vi noggrant har gått igenom och dokumenterat är skisser från Konstslöjdanstalten i Lund (KSAL). Ett flertal kända konstnärer var knutna till KSAL, men här berättar intendent och magasinsassistent Ulrika Burman lite mer om en av de mindre välkända – Maria Engström – som har skapat fantastiska mönsterskisser och teckningar.
Den 30 maj är en rikstäckande dag för att uppmärksamma fönsterrenovering. Byggnaderna på Kulturen i Lund kan ses som en exempelsamling över olika tiders byggnadsskick med en stor variation av olika typer av fönster. Kom gärna och titta närmare på fönstrens profiler, beslag och ljusets spel i de munblåsta fönsterglasen.
En kvinna drömmer sig bort när hon lyssnar på en av Hugo Alfvéns kompositioner. I alla fall lär Alice Nordin ha inspirerats av hans musik när hon skulpterade ”Andante Patetico”. Nu står den här på bordet i konserveringsateljén, en gipsavgjutning föreställande en skulpterad kvinna med uppsatt hår, stängda ögonlock och knäppta händer.
Utställningen Metropolis som invigdes 1999 är i behov av att förnyas, och vi kommer därför att hålla utställningen stängd ca ett år, från 30 augusti 2021 till hösten 2022. Vi vill anpassa utställningen bättre till olika målgrupper, och komplettera den tematiskt ordnade utställningen med viktiga händelser och förändringar under medeltiden och renässansen i kronologisk ordning. Vi vill också tillföra fördjupningar om olika teman, för de besökare som vill veta mer.
Den 10 april öppnar vi utställningen Cirkus där kan du ta del av cirkusens historia från 1800-talet till idag. I cirkusens värld blandas glitter och glamour med hästgödsel och svett. Under föreställningen i det stora tältet möter publiken clowner, hästar, trapetskonstnärer och andra artister – resultatet av många års träning och hårt arbete. Förra året togs turnerande klassisk cirkus med på listan över immateriella kulturarv i Sverige.
Apoteket Svanen i Lund är ett av de allra mest intressanta historiska apoteken i Sverige. Det har en inredning från slutet av 1800-talet och är ett av fyra "kulturapotek" i Sverige. Våren 2019 kom ett beslut om att det skulle läggas ner, men nu kommer det istället att restaureras och drivas vidare. Henrik Borg, stadsantikvarie i Lund och bebyggelseantikvarie på Kulturen, är involverad i restaureringen genom antikvarisk medverkan.
Under golvet i Kungshuset i Lundagård framträdde medeltida byggnadslämningar i form av murar och golv vid den arkeologiska undersökningen som Kulturens arkeologer gjorde hösten 2020. Om detta kan ni läsa i ett tidigare blogginlägg. Genom den nygjorda 3D-modellen här nedanför kan ni se alla de medeltida lämningarna som grävdes under undersökningen, samlade i en bild. 3D-modellen blir därmed ett komplement till fotografierna i det tidigare blogginlägget.
Den 27 januari är minnesdagen för Förintelsens offer, samma dag som förintelselägret Auschwitz-Birkenau befriades 1945. Kulturen brukar högtidlighålla dagen med en minnesstund med tal och musik, men i år kan vi på grund av pandemin tyvärr inte göra detta. I stället lyfter vi fram ett av föremålen i vår utställning Att överleva – Röster från Ravensbrück här på bloggen.
Kulturens arkeologer har dragit igång med de första fältarbetena för 2021, men sammanställer samtidig fjolårets undersökningar. Ett av de många spännande projekten som vi genomförde förra året var undersökningen vid södra sidan av Domkyrkan i Lund. Här berättar vi mer om de tre gravar som hittades, och visar en 3D-modell av en av dem.
I november utlyste vi en pepparkakshustävling, och bidragen blev en del av miniatyrbyn Sockerviken som visades i en liten utställning på Kulturen i Lund. Nu har de tre vinnarna utsetts – grattis!
Den 1 december avslutades fältarbetet av en arkeologisk undersökning på Kastanjegatan i centrala Lund, i kvarteret Gyllenholm mellan studentbostäderna Parentesen och Smålands Nation. Den här platsen var en gång en del av den medeltida byn Lilla Råby. Vi hittade byggnadslämningar från en gård som vi daterar till före 1200-talet, massor med medeltida keramik och en del andra fynd.
I Kungshuset i Lundagård pågår det en febril verksamhet med att förbereda den efterreformatoriska byggnaden från år 1578 för ett nytt skede. Här ska Lunds universitetsstab inrätta sig 2022. Inför installationen av en hiss har vi, Kulturens arkeologer, övervakat schaktningen, och under stora mängder rivningsmassor hittade vi en murad mellanvägg och två tegelgolv från medeltiden. Vi bedömer att det är lämningar från en äldre byggnad, som sedan blev en del av Kungshuset när det byggdes.
Som vi berättat tidigare arbetar Kulturens arkeologer vid Domkyrkan i Lund, där en trappa har tagits ner eftersom den hade blivit instabil. Muren som kommer fram under trappan och fundamentet tillhör med stor sannolikhet ett av Domkyrkans allra äldsta byggnadsskeden. Arkeolog Adam Hultberg berättar mer i detta blogginlägg.
Idag är det Ida Ekelunds födelsedag. I utställningen Jag ser dig berättar vi om hennes liv och verksamhet som fotograf i Lund. Hennes namnteckning dök också upp när vi fick ett nyförvärv till våra samlingar förra veckan!
Titta på kartan över Lund. Visst påminner den lite om ett hjärta? Inte figuren hjärta, utan ett avbildat människohjärta. Det var förstås inte planerat så. Ytterkonturerna definierade av en stadsvall, gatunätets sträckningar, placeringen av Domkyrkan, torg och tullar är resultatet av hur platsen ursprungligen såg ut, av påbud och dekret från högsta ort, av tillfälliga lösningar som permanentats, översvämningar och bränder, av invånarnas driftighet, idiotier och dagliga vanor. Alltihop har nött fram en relief, där de gamla kartornas mönster fortfarande syns i dagens stadsbild.
Under medeltiden var människorna i kvarteret Sankt Mikael i Lund sjuka, men de led inte bara av samma sjukdomar som vi lider av idag. Sjukdomar orsakade av till exempel virus var troligen betydligt ovanligare, medan sjukdomar orsakade av parasiter var mycket vanliga. Här berättar paleoekologen Jonas Bergman om parasit-fynd från den arkeologiska undersökningen som gjordes i kvarteret Sankt Mikael förra året.
För några år sedan fick Kulturen en mycket generös gåva. En större summa pengar som enligt givarens testamente skulle användas för att ta hand om Kulturens textila samling. En del av dessa pengar har använts för att bygga ut förvaringssystemet i museets textilmagasin. Fram till midsommar arbetar några av oss i personalen med att tillsammans ta hand om de verkligt stora textilierna – mattor, bildvävnader, gobelänger, vävda tapeter och draperier bland annat.
Genom bearbetningen av djurbensfynden från den arkeologiska undersökningen i kvarteret Sankt Mikael i Lund växer en ny bild fram av hur djurhållningen sett ut i området, från sen vikingatid till 1700-talet. Utöver nötkreatur, svin, får och getter finns inslag av något mer ovanliga djur. Ur fynden av djurben kan man utläsa vilka konsumtionsmönster som funnits, vad som har handlats och importerats, men även andra aktiviteter som skiljer sig från det mer vardagliga livet.
