Denna webbplats använder sig av cookies. Genom att fortsätta använda webbplatsen samtycker du till att cookies används. Läs mer om cookies på denna webbplats.
Nu börjar det närma sig! HN Byggnadsvård, med murarmästare Henrik Nilsson i spetsen, har snart fått alla stenar i Fideporten på plats. Som vi berättat i ett tidigare blogginlägg håller vi på att återställa Fideporten, som en gång var entré in till friluftsmuseet.
Två skissböcker från Kilian Zoll är nu digitaliserade, och finns att se online i vår databas Carlotta! Böckerna kom som gåvor till Kulturen vid 1890-talets början.
På Livets museum – som drivs av Kulturen på uppdrag av Region Skåne, i samarbete med Sydsvenska Medicinhistoriska sällskapet – får Sankt Lars sjukhus i Lund större utrymme från den 27 april, efter en uppdatering och utökning av museets permanenta utställning.
Nu börjar vi arbetet med att återställa Fideporten, som en gång var entré in till friluftsmuseet. Porten monterades ned i början av 2000-talet och ersattes med den enklare träporten som sitter där idag. Under en period kommer ni att se avspärrningar inne på norra området, men det kommer bli så fint när det är klart!
I norra delen av kvarteret Paradis i centrala Lund ska Kulturens arkeologer snart påbörja en större arkeologisk förundersökning. Undersökningen ska bedöma vilka arkeologiska lämningar som finns i området och hur välbevarade de är. Undersökningen görs inför en tillbyggnad till en av universitetsbyggnaderna för Lunds universitet, som planeras av Akademiska Hus.
På medeltiden spann man garn i alla hem, och sländor var dominerande fram tills dess att spinnrockarna blev mer vanliga i början på 1800-talet. Det fanns en typ av spinnrock långt tidigare, kallad långrock, men på dessa kunde man bara spinna ett mjukt och fluffigt garn som inte var så starkt. Och dessutom var sländan liten och nätt och gick att ta med sig överallt, så det gick att spinna så fort det fanns lite tid över. Åsa Tornborg, konserverator på Kulturen, berättar mer om sländor i detta blogginlägg.
När man som konservator får hålla ett föremål i handen är det som att man får lära känna det på ett helt annat plan. Under uppdateringen av den stora medeltidsutställningen Metropolis – Lund på medeltiden, har jag fått nöjet att stifta närmare bekantskap med de närmare 6000 föremål som finns i utställningen. Alla föremål i utställningen är unika och spännande på sitt sätt, men några av dem har jag fäst mig extra mycket vid.
Väldigt ofta kommer det förfrågningar från andra museer och institutioner rörande föremålen i Kulturens samlingar. Oftast går det snabbt och enkelt att svara på frågorna och ta fram föremålet, men ibland saknar det efterfrågade objektet en uppgift om var i magasinet det är placerat. Då blir det lite som att leta efter en nål i en höstack! Men hittar vi inte det vi söker efter kan letandet ändå bli en lustfylld upplevelse som ger oss möjlighet att återse sedan länge ”glömda” skatter!
I början på 70-talet skänkte förpackningsföretaget Åkerlund & Rausing stora delar av sitt gamla provarkiv till Kulturen, med övervägande kartong- och pappersförpackningar. Då levererades materialet i specialbeställda förvaringskartonger. Under sommaren påbörjade vi en ompackning av plastföremålen som ingick i gåvan.
Bakom varje arkeologiskt fynd finns en berättelse om livet. Under medeltiden kunde människor ta sig fram över frusna vatten på skridskor. De användes för att kunna färdas längre sträckor men också för nöjesåkning på frusna dammar och sjöar. Hur såg en medeltida skridsko ut? Hur tillverkades den och hur användes den?
Besöker du konstmuseet Gl. Holtegaard, beläget norr om Köpenhamn, i höst har du möjlighet att se flera av Kulturens verk av Gösta Adrian-Nilsson. Utställningen Mécanique moderne presenterar tre banbrytande modernister; Franciska Clausen, Ferdinand Léger & Gösta Adrian-Nilsson.
Nu är Blekingegårdens brunn komplett igen! Det är några år sedan det sist fanns en anordning för att hämta vatten ur brunnskaret. Brunnsvinden (en slags hävarm) som nu kommit på plats ger förståelse för en av de dagliga och viktiga arbetsuppgifterna vid en gård, samtidigt som gårdsbilden från tidigt 1800-tal blir mer riktig.
Den senaste av Kulturens föremålssamlingar som vi noggrant har gått igenom och dokumenterat är skisser från Konstslöjdanstalten i Lund (KSAL). Ett flertal kända konstnärer var knutna till KSAL, men här berättar intendent och magasinsassistent Ulrika Burman lite mer om en av de mindre välkända – Maria Engström – som har skapat fantastiska mönsterskisser och teckningar.
Det är inte alla som vet vad en konservator är eller vad de har för arbetsuppgifter. På Kulturen är vi tre anställda konservatorer med ganska olika arbetsuppgifter men alla med samma uppdrag, att rädda föremål!
Nu är den här: "Arkeologi – Kulturens årsbok 2021", med tolv spännande nyskrivna artiklar på temat (lunda)arkeologi. Du som är medlem får den gratis, den som inte är medlem kan köpa den i vår museibutik.
Den 30 maj är en rikstäckande dag för att uppmärksamma fönsterrenovering. Byggnaderna på Kulturen i Lund kan ses som en exempelsamling över olika tiders byggnadsskick med en stor variation av olika typer av fönster. Kom gärna och titta närmare på fönstrens profiler, beslag och ljusets spel i de munblåsta fönsterglasen.
En kvinna drömmer sig bort när hon lyssnar på en av Hugo Alfvéns kompositioner. I alla fall lär Alice Nordin ha inspirerats av hans musik när hon skulpterade ”Andante Patetico”. Nu står den här på bordet i konserveringsateljén, en gipsavgjutning föreställande en skulpterad kvinna med uppsatt hår, stängda ögonlock och knäppta händer.
Utställningen Metropolis som invigdes 1999 är i behov av att förnyas, och vi kommer därför att hålla utställningen stängd ca ett år, från 30 augusti 2021 till hösten 2022. Vi vill anpassa utställningen bättre till olika målgrupper, och komplettera den tematiskt ordnade utställningen med viktiga händelser och förändringar under medeltiden och renässansen i kronologisk ordning. Vi vill också tillföra fördjupningar om olika teman, för de besökare som vill veta mer.
Det har varit fullt sjå med fotografering av allmogemöbler från Kulturens Östarp ute på vårt magasin! I år kan vi nämligen äntligen återmöblera rum i Gamlegård på Östarp, som stått tomma på grund av hussvampsangrepp.
Den 10 april öppnar vi utställningen Cirkusdär kan du ta del av cirkusens historia från 1800-talet till idag. I cirkusens värld blandas glitter och glamour med hästgödsel och svett. Under föreställningen i det stora tältet möter publiken clowner, hästar, trapetskonstnärer och andra artister – resultatet av många års träning och hårt arbete. Förra året togs turnerande klassisk cirkus med på listan över immateriella kulturarv i Sverige.
Lergodset var förr vanligt i de svenska hemmen. Skålar, fat, krus, krukor, muggar och terriner användes till vardags. De blev lätt kantstötta och sprack. De dekorerade faten och krukorna var dyrbarheter och lagades ofta. Den här krukan som är tillverkad 1829 är ett exempel på ett lagat kärl.
Apoteket Svanen i Lund är ett av de allra mest intressanta historiska apoteken i Sverige. Det har en inredning från slutet av 1800-talet och är ett av fyra "kulturapotek" i Sverige. Våren 2019 kom ett beslut om att det skulle läggas ner, men nu kommer det istället att restaureras och drivas vidare. Henrik Borg, stadsantikvarie i Lund och bebyggelseantikvarie på Kulturen, är involverad i restaureringen genom antikvarisk medverkan.
Under golvet i Kungshuset i Lundagård framträdde medeltida byggnadslämningar i form av murar och golv vid den arkeologiska undersökningen som Kulturens arkeologer gjorde hösten 2020. Om detta kan ni läsa i ett tidigare blogginlägg. Genom den nygjorda 3D-modellen här nedanför kan ni se alla de medeltida lämningarna som grävdes under undersökningen, samlade i en bild. 3D-modellen blir därmed ett komplement till fotografierna i det tidigare blogginlägget.
Den 27 januari är minnesdagen för Förintelsens offer, samma dag som förintelselägret Auschwitz-Birkenau befriades 1945. Kulturen brukar högtidlighålla dagen med en minnesstund med tal och musik, men i år kan vi på grund av pandemin tyvärr inte göra detta. I stället lyfter vi fram ett av föremålen i vår utställning Att överleva – Röster från Ravensbrück här på bloggen.
Kulturens arkeologer har dragit igång med de första fältarbetena för 2021, men sammanställer samtidig fjolårets undersökningar. Ett av de många spännande projekten som vi genomförde förra året var undersökningen vid södra sidan av Domkyrkan i Lund. Här berättar vi mer om de tre gravar som hittades, och visar en 3D-modell av en av dem.
I november utlyste vi en pepparkakshustävling, och bidragen blev en del av miniatyrbyn Sockerviken som visades i en liten utställning på Kulturen i Lund. Nu har de tre vinnarna utsetts – grattis!
Den 1 december avslutades fältarbetet av en arkeologisk undersökning på Kastanjegatan i centrala Lund, i kvarteret Gyllenholm mellan studentbostäderna Parentesen och Smålands Nation. Den här platsen var en gång en del av den medeltida byn Lilla Råby. Vi hittade byggnadslämningar från en gård som vi daterar till före 1200-talet, massor med medeltida keramik och en del andra fynd.
Att skriva om Luciafirandets historia gör att man lätt blir glädjedödare. Så låt oss ta det svåra först: luciafirandet har ingen historisk koppling till helgonet Lucia. Det enda gemensamma är namnet eftersom det är Lucias dag den 13 december.
2012 gjordes ett enastående fynd i Lund. Under golvet i en lägenhet hittade man nästan 8000 fotografiska glasplåtar. De visade sig vara tagna av en fram tills dess okänd fotograf: Ida Ekelund. Ett av de första fotografierna jag fick se var bilden av två män i någon form av kamp på golvet i ateljén.
I Kungshuset i Lundagård pågår det en febril verksamhet med att förbereda den efterreformatoriska byggnaden från år 1578 för ett nytt skede. Här ska Lunds universitetsstab inrätta sig 2022. Inför installationen av en hiss har vi, Kulturens arkeologer, övervakat schaktningen, och under stora mängder rivningsmassor hittade vi en murad mellanvägg och två tegelgolv från medeltiden. Vi bedömer att det är lämningar från en äldre byggnad, som sedan blev en del av Kungshuset när det byggdes.
Förra veckan rensade vi hängrännor och inspekterade taken på husen i friluftsmuseet, med hjälp av en lift. Olof Andersson och Fredrik Gustavsson som jobbade med detta hade en fin utsikt över våra historiska hus däruppifrån. I videon nedan berättar Olof kort om arbetet.
Den 15 maj 1944 fick den unga kvinnan Zofia ett fint målat gratulationskort med rosor på. Det var hennes namnsdag. Att få ett kort på sin namnsdag är kanske inte så ovanligt, men Zofia var fånge i koncentrationslägret Auschwitz när hon fick det.
Byggnadsingenjören Alfred Persson (1879-1963) var inblandad i hundratals byggprojekt i Lund, främst under 1920- och 1930-talen. För en tid sedan fick vi arkivmaterial från hans liv och verksamhet som gåva till våra samlingar. Intendent Anders Jansson berättar mer!
Som vi berättat tidigare arbetar Kulturens arkeologer vid Domkyrkan i Lund, där en trappa har tagits ner eftersom den hade blivit instabil. Muren som kommer fram under trappan och fundamentet tillhör med stor sannolikhet ett av Domkyrkans allra äldsta byggnadsskeden. Arkeolog Adam Hultberg berättar mer i detta blogginlägg.
För exakt 200 år sedan idag, den 6 oktober 1820, föddes operasångerskan Jenny Lind. Idag invigs också Jenny Lind 200 år på Torups slott, på Malmö stad-ägda Torups slott, och vi har lånat ut några föremål från våra samlingar till utställningen.
Idag är det Ida Ekelunds födelsedag. I utställningen Jag ser dig berättar vi om hennes liv och verksamhet som fotograf i Lund. Hennes namnteckning dök också upp när vi fick ett nyförvärv till våra samlingar förra veckan!
Titta på kartan över Lund. Visst påminner den lite om ett hjärta? Inte figuren hjärta, utan ett avbildat människohjärta. Det var förstås inte planerat så. Ytterkonturerna definierade av en stadsvall, gatunätets sträckningar, placeringen av Domkyrkan, torg och tullar är resultatet av hur platsen ursprungligen såg ut, av påbud och dekret från högsta ort, av tillfälliga lösningar som permanentats, översvämningar och bränder, av invånarnas driftighet, idiotier och dagliga vanor. Alltihop har nött fram en relief, där de gamla kartornas mönster fortfarande syns i dagens stadsbild.
I den digitala utställningen Atelier Jonn – #NoFilter använder masterstudenter från Lunds universitet äldre fotografier tagna i Atelier Jonn i Lund, som startades av den kända fotografen Lina Jonn. En stor del av bilderna i utställningen är hämtade från Kulturens samlingar.
Stort tack för alla kluriga föremål vi fått in till Ask A Curator Day, den 16 september. Kulturens personal har diskuterat, sökt information och grunnat. Här nedan presenterar vi svaren på de frågor som inkom via Facebook och Instagram.
Just nu håller Kulturens arkeologer på att avsluta en arkeologisk undersökning i Vellinge. Det är ett historiskt gårdsläge som undersöks för andra gången, den första undersökningen gjordes 2019.
Under medeltiden var människorna i kvarteret Sankt Mikael i Lund sjuka, men de led inte bara av samma sjukdomar som vi lider av idag. Sjukdomar orsakade av till exempel virus var troligen betydligt ovanligare, medan sjukdomar orsakade av parasiter var mycket vanliga. Här berättar paleoekologen Jonas Bergman om parasit-fynd från den arkeologiska undersökningen som gjordes i kvarteret Sankt Mikael förra året.
För några år sedan fick Kulturen en mycket generös gåva. En större summa pengar som enligt givarens testamente skulle användas för att ta hand om Kulturens textila samling. En del av dessa pengar har använts för att bygga ut förvaringssystemet i museets textilmagasin. Fram till midsommar arbetar några av oss i personalen med att tillsammans ta hand om de verkligt stora textilierna – mattor, bildvävnader, gobelänger, vävda tapeter och draperier bland annat.
Genom bearbetningen av djurbensfynden från den arkeologiska undersökningen i kvarteret Sankt Mikael i Lund växer en ny bild fram av hur djurhållningen sett ut i området, från sen vikingatid till 1700-talet. Utöver nötkreatur, svin, får och getter finns inslag av något mer ovanliga djur. Ur fynden av djurben kan man utläsa vilka konsumtionsmönster som funnits, vad som har handlats och importerats, men även andra aktiviteter som skiljer sig från det mer vardagliga livet.
Hur finner man spår efter mera omfattande samhällskriser vid arkeologiska undersökningar? Och vad kan de säga oss idag? Stefan Larsson, arkeolog och projektledare för den stora undersökningen i kvarteret Sankt Mikael i Lund, reflekterar kring frågan i detta blogginlägg.
Trevlig Valborgsmässoafton önskar vi med "Längtan till Landet" (Vintern Rasat) med Bella Voce - Lunds Studentsångerskor. Videon spelades in på Kulturen i Lund förra helgen, jättekul tycker vi! Scrolla ner för att spela videon och höra kören sjunga!
Palmsöndag, Dymmelonsdag, Skärtorsdag, Långfredag… Här berättar intendent Anders Jansson om dagarna kring påsk och om traditioner kopplade till dem. De kyrkliga traditioner han berättar om har funnits (och finns) i hela Sverige, medan de folkliga traditionerna har funnits på landsbygden i Skåne, framför allt under 1800-talet.