Kulturens årsbok 2020.

Alla som är medlemmar får Kulturens inbundna årsbok. Här skriver Kulturens experter och inbjudna skribenter artiklar, ofta på ett aktuellt tema. Boken utkommer i juni och säljs också i museibutiken på Kulturen i Lund.

Till medlemmar och till försäljning

I början av juni skickas Kulturens årsbok med post till de medlemmar som har bett att få boken hemskickad. Övriga medlemmar är välkomna att hämta årsboken i museibutiken från och med 4 juni.

Boken finns också till försäljning i museibutiken på Kulturen i Lund.

Kulturens årsbok 2020

Årets upplaga av Kulturens årsbok – 85 år med årsboken – gör nedslag i Kulturens 85 årsböcker under åren 1935–2019. I dessa trängs drygt 1 000 längre artiklar och nära 500 kortare uppsatser skrivna av över 350 olika författare.

I årsbok 2020 finns följande artiklar:

  • Bagateller, eller? av Karin Hindfelt
”KAFFEPYTISSAN”: Docka som enligt uppgift på etiketten föreställer Mamsell Anna Ulrica Arfvidsson (1734–1801). Hon kallades ibland ”Kaffepytissan” och spådde mest i kaffesump, i alla fall under de år det inte rådde totalförbud mot att importera och dricka kaffe på grund av olika överflödsförordningar. Kulturen, KM 22684.
”KAFFEPYTISSAN”: Docka som enligt uppgift på etiketten föreställer Mamsell Anna Ulrica Arfvidsson (1734–1801). Hon kallades ibland ”Kaffepytissan” och spådde mest i kaffesump, i alla fall under de år det inte rådde totalförbud mot att importera och dricka kaffe på grund av olika överflödsförordningar. Kulturen, KM 22684.

Kulturens årsbok 1959 har den udda och modiga titeln Bagateller. I Kulturens samlingar finns det gott om föremål som kan ses som kuriositeter eller ”bagateller”, inte minst när vi många gånger saknar föremålens kontext och proveniens och inte heller alltid vet anledningen till varför just dessa föremål införlivats med samlingarna. En sådan ”bagatell” är t.ex. de två små tygbitar av linne som bryggeridirektören Carl-Erik Borgenstierna skänkte till Kulturen.

  • Med cykel som sökord, av Charlotte Hagström
HEMMABYGGE: Velociped med högt framhjul och lägre bakhjul, brunmålade, järnmonteringen svartmålad med vit rand, trampor av trä med konkav profil, läderklätt säte. Tillverkad av snickaren Jöns Lardin (född den 4 augusti 1852) vid 24 års ålder. KM 39371.
HEMMABYGGE: Velociped med högt framhjul och lägre bakhjul, brunmålade, järnmonteringen svartmålad med vit rand, trampor av trä med konkav profil, läderklätt säte. Tillverkad av snickaren Jöns Lardin (född den 4 augusti 1852) vid 24 års ålder. KM 39371.

När Kulturens första årsbok utkommer (1935) har det gått 50 år sedan den så kallade säkerhetscykeln kom i bruk. På 1930-talet var cykeln allmän och utgjorde ett vanligt inslag i stadsbilden. Kanske är det just detta som gör att det under 1930- och 40-talen förekommer så få cyklar i böckerna? Under dessa decennier är det främst i annonserna man hittar dem. Ändå har cykeln spelat en väldigt stor roll både för samhällets omvandling och för dokumentationen av denna.

  • Silver och kaffe i Lund, av Karin Schönberg
TVÅ ROKOKOKANNOR: med dekor av vridna knäckar: den stora 26,5 cm och med pip från Turin, Italien, ca 1750 stpl MC, samt den mindre 16,5 cm med snås, Holmström, Lund. Kaffekannor i litet format var inte ovanligt vid denna tid då kaffet fortfarande var mycket dyrt. KM 34664, KM 96623.
TVÅ ROKOKOKANNOR: med dekor av vridna knäckar: den stora 26,5 cm och med pip från Turin, Italien, ca 1750 stpl MC, samt den mindre 16,5 cm med snås, Holmström, Lund. Kaffekannor i litet format var inte ovanligt vid denna tid då kaffet fortfarande var mycket dyrt. KM 34664, KM 96623.

Ett av Kulturens inköp till samlingarna 2019 är en intressant kaffekanna av silver, tillverkad 1748 av lundasmeden Lars Holmström. I årsböckerna finns en tradition att belysa utvalda nyförvärv och kannan blir i denna artikel utgångspunkt för en tillbakablick. Böckerna är naturligtvis i första hand till för museets publik. Men vi som arbetar med samlingarna på Kulturen har också stor användning av dem, bland annat för att sätta nya föremål i perspektiv till de befintliga samlingarna.

  • Det komplementära museet, av Lizette Gradén
MEDLEMSKORT 1966. "Ut ur Kulturens årsbok 1966, som gått i arv i min familj, singlar ett medlemskort och en pappersinlaga. Vidlägget väcker min nyfikenhet och jag bläddrar efter fler". Citat från Lizette Gradéns årsbokstext. Foto: Lizette Gradén.
MEDLEMSKORT 1966. ”Ut ur Kulturens årsbok 1966, som gått i arv i min familj, singlar ett medlemskort och en pappersinlaga. Vidlägget väcker min nyfikenhet och jag bläddrar efter fler”. Citat från Lizette Gradéns årsbokstext. Foto: Lizette Gradén.

Den här artikeln handlar om ekonomins roll i Kulturens värld. Syftet är att titta närmare på Kulturens egen berättelse om utmaningar och innovationer, gåvor och donationer och utifrån dessa berättelser visa hur de har bidragit till att Kulturen har blivit det Kulturen är idag. Analysen utgår från hur Kulturens museichefer 1935–2017 i årsböckernas förord beskriver museets utmaningar, hur dessa tacklas samt vem och vilka som betonas vara museets möjliggörare.

  • Med fotografins hjälp överlämnar vi oss till framtiden, av Per Lindström
ÅRSBOKEN 1935: På sida 53 finns en bild på en holländsk figurin från 1700-talet. Bilden används också som årsbokens omslag.
ÅRSBOKEN 1935: På sida 53 finns en bild på en holländsk figurin från 1700-talet. Bilden används också som årsbokens omslag.

Det är med en mjölkko på omslaget som Kulturens årsbok gör sin entré 1935. Vi vet inte hur Kulturens intendent Sven T Kjellberg tänkte när han valde en frilagd holländsk figurin från 1700-talet på omslaget till den första årsboken, men vi vet att den lilla kon som blir mjölkad av en pojke blev en riktig kassako för det museum som han just fått ansvar för. Samspelet mellan bild och text var viktigt redan från start. I denna artikel lyfts ett flertal talande exempel fram.

  • Ravensbrücksamlingen, av Gustav Olsson
GRINDAR: Grinden till kyrkogården på koncentrationslägret i Ebensee. Foto: Lunds universitetsbibliotek, Witnessing Genocide.
GRINDAR: Grinden till kyrkogården på koncentrationslägret i Ebensee. Foto: Lunds universitetsbibliotek, Witnessing Genocide.

En av de samlingar som vi känner ett särskilt ansvar för är Ravensbrücksamlingen. Den omfattar lite över 200 registerposter av föremål som kom till Sverige våren 1945 med fångar från koncentrationslägret Ravensbrück. Det är så vitt vi vet den tidigast genomförda föremålssamlingen som dokumenterar Förintelsen. I denna artikel ges en bakgrund till samlingen och dess tillkomsthistoria samt hur den syns i våra årsböcker.

  • En resa genom böckerna med Konstslöjdanstalten, av Kerstin Lind
KARTONG: Förlaga för vävning ”Sven i Rosengård”. Konstslöjdanstaltens samling.
KARTONG: Förlaga för vävning ”Sven i Rosengård”. Konstslöjdanstaltens samling.

Konstslöjdanstalten i Lund (KSAL) är ett exempel på en verksamhet som stundtals har glömts bort eller trängts undan för andra företeelser. Vid sekelskiftet 1900 var bilden en annan, då blomstrade verksamheten i likhet med många andra bildningsanstalter. Avsikten med denna artikel är att med utgångspunkt från bilder av balladen Sven i Rosengård illustrera hur KSAL har framställts i Kulturens årsböcker under perioden 1935–2016.

  • Arkeologi i Kulturens årsböcker, av Stefan Larsson
RAGNAR BLOMQVIST: sitter och räknar silvermynt som hittades i september 1946 vid en grävning på Grynmalaregatan i Lund.
RAGNAR BLOMQVIST: sitter och räknar silvermynt som hittades i september 1946 vid en grävning på Grynmalaregatan i Lund.

En av Kulturens grundläggande museala praktiker är arkeologi i form av insamling av fynd och dokumentation av spår och lämningar i Lund. Ämnet och dess utövare påverkas av – och är en del av – vidare samhälleliga sammanhang, såväl politiska som ekonomiska, men självklart även av trender inom forskningen. Så frågan är i vilken mån detta kan sägas finnas speglat i Kulturens årsböcker. Hur har arkeologin och de arkeologiska verksamheterna presenterats?

Sedan 1935

Kulturens årsbok började ges ut 1935. Det var den som svarade för den dramatiska ökningen av föreningens medlemsantal och därmed skapade ekonomiska förutsättningar för den kommande moderniseringen av verksamheten under 1940- och 1950-talet.

De senaste årens teman:

2019 – På liv & död
2018 – Kommunikation
2017 – Kulturens Östarp
2016 – Kulturen bakom kulisserna (slutsåld)
2015 – Barnen i Bosmåltorpet (riktar sig till barn)
2014 – Världen på Kulturen
2013 – Laddat
2012 – Platsers historia
2011 – Musik
2010 – Folkkonst & Design
2009 – Folkkonst
2008 – Kina
2007 – Sexuellt (slutsåld)
2006 – Mellan minnesvärt och bortglömt (slutsåld)
2005 – Ting för lek (slutsåld)
2004 – Mellanöstern här (slutsåld)
2003 – Vägledning till Kulturen

Digitaliserade årsböcker 1935–2018

Kulturens årsböcker 1935–2018 är tillgängliga för alla, helt gratis, i digitaliserad form. Vi har också digitaliserat registret för årsböckerna 1935–1985. Klicka på länken nedan för att komma till årsböckerna.

Årsböckerna 1935–2018 som pdf:er

I Thomanderska husets kök. Foto: Viveca Ohlsson/Kulturen

Bli medlem

Som medlem i Kulturen (Kulturhistoriska föreningen för södra Sverige) kan du besö...
Läs mer