Kulturens blogg

Medeltidens dockteater

Illumination ur den medeltida skriften Romance of Alexander som förvaras i the Bodleian Library, Oxford, MS 264, fol. 54v.

I arbetet med att uppdatera utställningen Metropolis – Lund på medeltiden kommer vi att tillföra några nya arkeologiska fynd, som gjorts efter att utställningen öppnade 1999. Här berättar vi om ett sådant föremål.

Under sommaren 2021 gjordes ett intressant fynd vid en arkeologisk undersökning på en tomt intill Tomegapsgatan i Lund. Föremålet var en liten häst tillverkad av keramik. Under hästens mage strax bakom frambenen fanns ett hål. Hästen hade suttit på en pinne.

Liten häst tillverkad av keramik funnen vid en arkeologisk undersökning i kv Kulturen 4 i Lund år 2021. Foto Nelly Hercberg.

En liknande häst hade 2019 påträffats vid en annan arkeologisk undersökning söder om Kulturen. Den hästen var inte lika välbevarad. Den var tillverkad av vit lera och sedan glaserad och analyser av leran tyder på att den kan ha tillverkats söder om Köln i Tyskland. Den mer välbevarade hästen på bilden var tillverkad av rödbrännande lera vars härkomst inte analyserats. Men vad hade hästarna använts till?

Vid lite efterforskningar visade sig att i bland annat Ribe i Danmark har gjorts fynd av små djur i keramik vid arkeologiska undersökningar. Det var djur som hästar, rävar, lejon och and. Även människofigurer i form av munkar har hittats. Även dessa figurer har haft hål där en pinne kan ha suttit.

Dessa figurer i keramik har ofta tolkats som leksaker. En annan tolkning är att figurerna kan ha använts i en dockteater, åtminstone de som har varit fästade på en pinne. Figurerna kallas ibland marionetter. Det kommer av att det fanns små figurer eller skulpturer i medeltida kyrkor föreställande jungfru Maria. Därav tillkom begreppet ”marionette” på franska som i översättning betyder ”liten Maria”.

Dockteater i olika former fanns långt före medeltiden bland annat i det romerska riket. Från det medeltida Europa finns exempel på att det till hovet och adelns fester bjöds in personer som framförde dockteater. Det kunde också ske vid andra festliga tillfällen.

Ett sådant finns omnämnt i en skriftlig källa – en romans kallad Flamenca från 1200-talet. Där beskrivs en stor fest på S:t Johns dag till ära för franske kungen och drottningen. Festdeltagarna fick efter mässa och middag underhållning av olika slag och bland annat en dockteater.

Från senare delen av medeltiden finns det också exempel från Frankrike på att dockteatrar kunde uppföras av kringresande för en bredare publik i byar och städer. Att det i Frankrike förekom den här typen av skådespel med dockor vittnar ett illuminerat manuskript som förvaras i Brugges huvudbibliotek under namnet Speculum Doctrinale.  Det skrevs av den franske dominikanermunken Vincent de Beavais omkring år 1260.

Det finns också andra källor, som illustrationer till en medeltida äventyrsberättelse som handlar om Alexander den store som härskade över Makedonien på 300-talet före Kristus (The Romance of Alexander). Kung Alexander hyllades under medeltiden som en hjälte. Berättelsen har bevarats i sjutton medeltida manuskript och ett av dem förvaras i the Bodleian Library i Oxford, Storbritannien. Dess ursprung är inte helt klarlagt men det finns tecken på att det kan ha tillkommit i England på 1300-talet. Detta manuskript har målade illustrationer och på två boksidor finns bilder som visar en dockteater med publik.

Illumination ur den medeltida skriften Romance of Alexander som förvaras i the Bodleian Library, Oxford, MS 264, fol. 54v.

Från dessa europeiska källor vet vi att dockteater förekom under medeltiden, men inte hur vanligt det var. Därför vet vi inte mycket om när eller hur ofta dockteatrarna uppfördes i Norden. Det faktum att vi finner dessa små figurer av keramik vid arkeologiska undersökningar gör det ändå troligt att dockteater spelades upp i medeltida städer.

När utställningen Metropolis – Lund på medeltiden öppnar igen den 18 februari 2023 kommer du att kunna se miniatyrhästen och många andra föremål från det medeltida Lund.

Samma keramikhäst som på bilden längre upp, sedd från andra hållet. Foto Kulturen

Text: Gunilla Gardelin, arkeolog och kulturmiljöutvecklare på Kulturen

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *