arkeologiska undersökningar-arkiv | Kulturen

Spännande förhistoriskt kärl hittat vid grävning på Mårtenstorget

Tidigare under året gjorde Kulturens arkeologer en undersökning på den sydöstra delen av Mårtenstorget i Lund. Den sista dagen av grävningen hittade de ett spännande keramikkärl som innehöll människoben, troligen en urnebrandgrav från yngre bronsåldern. Arkeolog Imelda Bakunic Fridén berättar mer i detta blogginlägg.

Läs hela blogginlägget, Spännande förhistoriskt kärl hittat vid grävning på Mårtenstorget

Fler ledtrådar om det tidiga Lund från kvarteret Kulturen 4

Sommaren 2021 gjorde Kulturen en arkeologisk undersökning inom kvarteret Kulturen 4, vid Tomegapsgatan i Lund. Här skulle det byggas ett hus, vilket gav oss möjlighet att gräva efter fler ledtrådar om staden Lunds etablering och utveckling. I takt med att byggarbetet på tomten börjar avrundas så går också Kulturen in i slutskedet med det arkeologiska efterarbetet. I det här blogginlägget berättar arkeolog Sebastian Boström mer om fynden från undersökningen.

Läs hela blogginlägget, Fler ledtrådar om det tidiga Lund från kvarteret Kulturen 4

Vad döljer sig under marken på tomten kv Paradis 51 i centrala Lund?

I norra delen av kvarteret Paradis i centrala Lund ska Kulturens arkeologer snart påbörja en större arkeologisk förundersökning. Undersökningen ska bedöma vilka arkeologiska lämningar som finns i området och hur välbevarade de är. Undersökningen görs inför en tillbyggnad till en av universitetsbyggnaderna för Lunds universitet, som planeras av Akademiska Hus.

Läs hela blogginlägget, Vad döljer sig under marken på tomten kv Paradis 51 i centrala Lund?
Arkeolog Linnea Lidh under arbetet i Kungshuset. Foto Kulturen

3D-modell av medeltida lämningarna under Kungshuset

Under golvet i Kungshuset i Lundagård framträdde medeltida byggnadslämningar i form av murar och golv vid den arkeologiska undersökningen som Kulturens arkeologer gjorde hösten 2020. Om detta kan ni läsa i ett tidigare blogginlägg. Genom den nygjorda 3D-modellen här nedanför kan ni se alla de medeltida lämningarna som grävdes under undersökningen, samlade i en bild. 3D-modellen  blir därmed ett komplement till fotografierna i det tidigare blogginlägget.

Läs hela blogginlägget, 3D-modell av medeltida lämningarna under Kungshuset
Vanlig bild av graven som visas i 3D-modellen. Du hittar 3D-modellen längre ner i blogginlägget.

Gravar vid Domkyrkan i Lund (med 3D-modell)

Kulturens arkeologer har dragit igång med de första fältarbetena för 2021, men sammanställer samtidig fjolårets undersökningar. Ett av de många spännande projekten som vi genomförde förra året var undersökningen vid södra sidan av Domkyrkan i Lund. Här berättar vi mer om de tre gravar som hittades, och visar en 3D-modell av en av dem.

Läs hela blogginlägget, Gravar vid Domkyrkan i Lund (med 3D-modell)
Första fältdagen när vi börjat schakta ytan med hjälp av maskin. Foto: Linnea Lidh, Kulturen

Lämningar i Lund från den medeltida byn Lilla Råby

Den 1 december avslutades fältarbetet av en arkeologisk undersökning på Kastanjegatan i centrala Lund, i kvarteret Gyllenholm mellan studentbostäderna Parentesen och Smålands Nation. Den här platsen var en gång en del av den medeltida byn Lilla Råby. Vi hittade byggnadslämningar från en gård som vi daterar till före 1200-talet, massor med medeltida keramik och en del andra fynd.

Läs hela blogginlägget, Lämningar i Lund från den medeltida byn Lilla Råby
Kungshuset i Lundagård. Foto Kulturen

Medeltida mur och golv bevaras när Kungshuset får hiss

I Kungshuset i Lundagård pågår det en febril verksamhet med att förbereda den efterreformatoriska byggnaden från år 1578 för ett nytt skede. Här ska Lunds universitetsstab inrätta sig 2022. Inför installationen av en hiss har vi, Kulturens arkeologer, övervakat schaktningen, och under stora mängder rivningsmassor hittade vi en murad mellanvägg och två tegelgolv från medeltiden. Vi bedömer att det är lämningar från en äldre byggnad, som sedan blev en del av Kungshuset när det byggdes.

Läs hela blogginlägget, Medeltida mur och golv bevaras när Kungshuset får hiss
Karta över Lunds stad, 1801–1802, av C. P. Hagström. Enligt beskrivningen till kartan ska staden vid den här tiden ha haft 1250 invånare och 260 studenter. Det finns dock andra källor som anger antalet invånare till 3 100 vid sekelskiftet 1800. Originalet till kartan finns på UB i Uppsala. Bildkälla: Sydsvenska Medicinhistoriska museets bildarkiv

Kartorna och det gamla Lund

Titta på kartan över Lund. Visst påminner den lite om ett hjärta? Inte figuren hjärta, utan ett avbildat människohjärta. Det var förstås inte planerat så. Ytterkonturerna definierade av en stadsvall, gatunätets sträckningar, placeringen av Domkyrkan, torg och tullar är resultatet av hur platsen ursprungligen såg ut, av påbud och dekret från högsta ort, av tillfälliga lösningar som permanentats, översvämningar och bränder, av invånarnas driftighet, idiotier och dagliga vanor. Alltihop har nött fram en relief, där de gamla kartornas mönster fortfarande syns i dagens stadsbild.

Läs hela blogginlägget, Kartorna och det gamla Lund
Mikroskopbild med ägg från fiskbinnikemask

Små plågoandar, dödliga gissel i 1000-talets Lund

Under medeltiden var människorna i kvarteret Sankt Mikael i Lund sjuka, men de led inte bara av samma sjukdomar som vi lider av idag. Sjukdomar orsakade av till exempel virus var troligen betydligt ovanligare, medan sjukdomar orsakade av parasiter var mycket vanliga. Här berättar paleoekologen Jonas Bergman om parasit-fynd från den arkeologiska undersökningen som gjordes i kvarteret Sankt Mikael förra året.

Läs hela blogginlägget, Små plågoandar, dödliga gissel i 1000-talets Lund
Avbildning av tuppfäktning på mosaik från Pompeji. Bild av: Terez Anon

Tuppar, påfåglar och fasaner – djurliv i kvarteret Sankt Mikael

Genom bearbetningen av djurbensfynden från den arkeologiska undersökningen i kvarteret Sankt Mikael i Lund växer en ny bild fram av hur djurhållningen sett ut i området, från sen vikingatid till 1700-talet. Utöver nötkreatur, svin, får och getter finns inslag av något mer ovanliga djur. Ur fynden av djurben kan man utläsa vilka konsumtionsmönster som funnits, vad som har handlats och importerats, men även andra aktiviteter som skiljer sig från det mer vardagliga livet.

Läs hela blogginlägget, Tuppar, påfåglar och fasaner – djurliv i kvarteret Sankt Mikael
En sammansatt enkelkam i dess olika beståndsdelar. Illustrationen är hämtad från Kristina Ambrosianis avhandling med titeln ”Viking Age Coms, Comb Making and Comb Makers in the light of finds from Birka and Ribe”, vilken utkom 1981.

En vikingatida kamhantverkare i kvarteret Sankt Mikael

Sedan urminnes tider har människan varit försedd med hårväxt, vissa ymnigare än andra. Fyndet av en kammakeriverkstad under den arkeologiska undersökningen i kvarteret Sankt Mikael i Lund avslöjar att även de tidiga lundaborna brydde sig om sin hårmässiga framtoning.

Läs hela blogginlägget, En vikingatida kamhantverkare i kvarteret Sankt Mikael
Guldring, KM 96 218:185

Kvarteret Sankt Mikael: Favoritfynd och den viktiga kontexten

Arkeologin är ju rätt mycket mera än sakleteri och skattjakt. Det är heller ingenting som är uppbyggt kring enskildheter. Samband, relationer och sammanhang i stora datamängder i form av stratigrafi, prover och fynd ska tolkas och vävas samman. Vad vi söker är övergripande mönster med information om dagligt liv under flydda tider. Det ska dock erkännas att när det kommer fram något som är utöver det ”vanliga” är det alltid trevligt – ungefär som att få en kaka till eftermiddagskaffet.

Läs hela blogginlägget, Kvarteret Sankt Mikael: Favoritfynd och den viktiga kontexten
Adam Bolander dokumenterar en planka som tillvaratogs vid undersökningen i oktober. Troligen rör det sig om en del av en husvägg. Foto: Amanda Sjöbeck; Kulturen

Arkeologin berättar om vardagsliv i Dominikankonventet

Sedan en tid tillbaka pågår bearbetningen av den arkeologiska dokumentation som gjordes vid undersökningen i kvarteret Sankt Mikael i Lund förra året. I oktober avslutades fältarbetet helt enligt plan, men av olika orsaker utökades undersökningsområdet när byggarbetet på platsen kom igång. Vi fick därmed gå tillbaka till fält och övervaka arbetet ända fram till lucia. Därmed har analyser och bearbetning av undersökningen inte kommit så långt som planerat, men vi har lite att berätta redan nu.

Läs hela blogginlägget, Arkeologin berättar om vardagsliv i Dominikankonventet
Fotografi över parkeringsplatsen i kvarteret Sankt Mikael taget i samband med en arkeologisk förundersökning 1977. Foto: Kulturen

Kvarteret Sankt Mikael: parkeringsplatsens berättelse

Arkeologi är nu inte bara läran om det gamla, det är också ett synsätt där ting och rum får berätta om samhället, oavsett tid. Detta är något arkeologin delar med andra humanistiska vetenskaper. Vi har därför bett vår kollega Niklas Ingmarsson, etnolog och intendent på Kulturen, att skriva något om den absolut yngsta lämningen på platsen för den arkeologiska undersökningen i kvarteret Sankt Mikael, nämligen den parkeringsplats som togs bort i år.

Läs hela blogginlägget, Kvarteret Sankt Mikael: parkeringsplatsens berättelse
Översikt av ytan under undersökningens slutskede. Foto: Kulturen

Övergång från fältarbete till bearbetning och analyser

Efter ett halvt års arbete i sol och vind, regn och rusk och på sluttampen en smula morgonfrost är fältarbetsdelen av den arkeologiska undersökningen i kvarteret Sankt Mikael till ända. Det återstår dock en hel del övervakning och dokumentationsarbete i samband med att byggprocessen kommit igång. Samtidigt har vi påbörjat det omfattande arbetet med bearbetning och analyser.

Läs hela blogginlägget, Övergång från fältarbete till bearbetning och analyser
Den miniatyrhäst i keramik som hittades vid undersökningen i kvarteret Sankt Mikael.

Kannor, krus och en liten leksakshäst från kvarteret Sankt Mikael

En stor del av de föremål som man påträffar vid en arkeologisk undersökning är spår efter de mest självklara sakerna i livet som att äta, dricka, kanske arbeta och handla samt inte minst att ha någonstans att bo. Det kan vara slaktavfall, keramikkärl, tegel, spik och nitar till huset, slagg från någon smedja och mynt för att betala med. Däremot är det väldigt sällan som vi hittar något som visar på rena nöjen, som spelpjäser, musikinstrument eller leksaker.

Läs hela blogginlägget, Kannor, krus och en liten leksakshäst från kvarteret Sankt Mikael

Kvarteret Sankt Mikael – nu pratar vi om dominikanerna

Det var början av 1200-talet och den spanske prästen Domingo reste runt i Europa. Efter att ha mött kritiska, religiösa reformrörelser och insett sambandet med prästernas och biskoparnas allt syndigare och lyxigare leverne, beslutade sig Domingo för att grunda ett brödraskap. Det centrala skulle vara bön, predikan och studier. År 1216 blev brödraskapet godkänt av påven, som en orden. Och redan 1223 hade den nått Lund. På en tomt strax bakom domkyrkan byggde bröderna upp ett konvent, som bestod i över 300 år. Det var det första dominikankonventet i Norden, och det följdes av många fler.

Läs hela blogginlägget, Kvarteret Sankt Mikael – nu pratar vi om dominikanerna
Arkeologisk utgrävning i kvarteret Sankt Mikael 1906, då man hittar fundamentet till en takryttare från Svartbrödraklostrets kyrka. Takryttaren bar kyrkklockan på taknocken.

Kvarteret Sankt Mikael – en arkeologisk historia

Den arkeologiska undersökning som nu görs i kvarteret Sankt Mikael är en i en lång rad som Kulturen gjort under 129 år av arkeologi i Lund. Och det är inte första gången det görs undersökningar i kvarteret Sankt Mikael. De olika sätt som man dokumenterat undersökningarna på är också en illustration av arkeologins förändringar.

Läs hela blogginlägget, Kvarteret Sankt Mikael – en arkeologisk historia

Kvarteret Sankt Mikael: Biskopens brygghus

Uppmärksamma förbipasserande har kanske lagt märke till murade tegelväggar och ett fint lagt tegelgolv som länge legat synliga i ett hörn av schaktet, närmast staketet mot Stora Algatan. Det man ser här är resterna av ett större tegelhus som vi har undersökt under flera veckor. I veckans bloggtext ställer vi frågor om vad huset använts till, och vem som bott här.

Läs hela blogginlägget, Kvarteret Sankt Mikael: Biskopens brygghus

Undersökningen i kvarteret Sankt Mikael från ovan

Det är alltid bra att få en överblick över en arkeologisk undersökning. Grannhuset väster om oss bjuder på flera våningars höjd och fönster med utsikt mot undersökningen. Lagom tills att vi grävt oss fram till 1500-talet fick vi möjligheten att kliva några trappor upp och...

Läs hela blogginlägget, Undersökningen i kvarteret Sankt Mikael från ovan
Sankt Mikael

Kvarteret Sankt Mikael – lutande Lund!

Om man cyklar från södra till norra Lund, upptäcker man strax att det är förenat med ganska stor möda. Staden är en uppförsbacke. Tittar man på den nutida staden, från Höje å i söder till Brunnshög i norr, så finns det etapper som planar ut. Räknar man bara den medeltida stadskärnan, inom den gamla stadsvallen, det vill säga från Mejeriet i söder till Allhelgonakyrkan i norr, så går det bara uppåt. Lund lutar! Och det märks även inom undersökningsområdet i kvarteret Sankt Mikael.

Läs hela blogginlägget, Kvarteret Sankt Mikael – lutande Lund!
Örslev av ben från 1700-talet

Föremål från undersökningen i kvarteret Sankt Mikael

Fynden strömmar in från den arkeologiska undersökningen i kvarteret Sankt Mikael i Lund. Det rör sig både om föremål för privat bruk och varor av mera offentlig karaktär – lokalt producerat liksom importerat – från slott och koja. Här följer några exempel på vad som hittills kommit i dagen.

Läs hela blogginlägget, Föremål från undersökningen i kvarteret Sankt Mikael
Några av de skärvor av kakel som suttit på en fin, dekorerad ugn.

Tidsskikt 1700-tal – fikonfrön, kakelugnar och ett lyckligtvis borttappat mynt

Den arkeologiska undersökningen i kvarteret Sankt Mikael är nu inne på tredje veckan. Arkeologerna börjar bli varma i kläderna och vädret har i stort sett varit på vår sida. Vi har kunnat lägga 1800-talets massiva husgrunder bakom oss och tagit itu med 1700-talet – ja, vi nosar också på 1600-talet. De arkeologiska spåren speglar sig i uppgifter ur historiska källor, där professor och trädgårdsmästare nämns. Går det att lista ut vem som odlade fikon?

Läs hela blogginlägget, Tidsskikt 1700-tal – fikonfrön, kakelugnar och ett lyckligtvis borttappat mynt
Ljusstöperiet schaktas fram. Arkeologen står precis vid platsen för en ugn, så närmast kameran är rummet där arbetet med ljusstöpningen utfördes.

Tidsskikt 1800-tal – studentkasern och Ljusens herre

Under den arkeologiska undersökningen i kvarteret Sankt Mikael kommer arkelogerna att gräva sig ner djupare och djupare, och därmed nå lager från äldre och äldre tid. Tomten har varit obebyggd och använts som parkeringsplats sedan de sista byggnaderna revs 1959. De hade byggts på 1830-talet, och rester av dessa två hus har nu kommit upp till ytan. Här berättar vi mer om byggnaderna och vilka spår som hittats.

Läs hela blogginlägget, Tidsskikt 1800-tal – studentkasern och Ljusens herre
Skiss över kvarteret Sankt Mikael 16

Klart för omfattande arkeologisk undersökning i kvarteret Sankt Mikael

Inför uppförandet av nya bostäder i kvarteret Sankt Mikael i centrala Lund genomförs en arkeologisk undersökning. Undersökningen, som kommer att göras mellan maj och oktober i år, är den mest omfattande som gjorts på många år i Lund.

Läs hela blogginlägget, Klart för omfattande arkeologisk undersökning i kvarteret Sankt Mikael
Harderberga säteri, som numera inrymmer Waldforskolan i Harderberga:

Om trädgårdsarkeologi med Hardeberga säteri som exempel

Vår arkeolog Aja Guldåker märker ett ökat intresse för trädgårdsarkeologi, som är hennes specialinriktning. När Skånes Taltidning ville göra ett inslag om trädgårdsarkeologi tog Aja med dem till parkmiljön kring Hardeberga säteri, öster om Lund.

Läs hela blogginlägget, Om trädgårdsarkeologi med Hardeberga säteri som exempel
Arkeolog Aja Guldåker med en gammal bild på Ängsö slott.

Rekonstruktion av slottsparken vid Ängsö slott

Vår arkeolog Aja Guldåker är i Västerås för att göra en arkeologisk undersökning vid Ängsö slott. Parken ska restaureras och rekonstrueras till hur den såg ut på 1750-talet. Aja har haft guidade visningar för allmänheten om den arkeologiska undersökningen, och har också blivit intervjuad av radio och tidningar.

Läs hela blogginlägget, Rekonstruktion av slottsparken vid Ängsö slott
Mynt (advers till vänster och revers till höger) från Sven Estridsens regentperiod 1047–74. Det halva myntet påträffades vid den arkeologiska förundersökningen hösten 2016 i samband med rensning av grav 11.

Nu drar undersökningen igång av S:t Olofs kyrkogård i Lund

Redan i våras skulle Kulturens arkeologer ha gjort en arkeologisk undersökning av S:t Olofs kyrkogård i Lund, men arbetet blev uppskjutet på grund av en överklagan. Nu har vi dock fått klartecken för att sätta igång arbetet. Det är inför byggandet av den nya spårvägen förbi Allhelgonakyrkan i Lund som vi ska undersöka den västra delen av S:t Olofs kyrkas kyrkogård.

Läs hela blogginlägget, Nu drar undersökningen igång av S:t Olofs kyrkogård i Lund
Arkeolog Mattias Karlsson och utgrävningarna vid Allhelgonakyrkan. Foto: SR P4 Malmöhus (något beskuren bild)

Arkeologisk förundersökning vid Allahelgonakyrkan

Just nu gräver Kulturens arkeologer vid Allhelgonakyrkan i Lund, en arkeologisk förundersökning inför anläggande av spårväg. Förhoppningen är att vi vid den arkeologiska förundersökningen kommer att kunna klargöra var Sankt Olofs kyrka varit placerad, hur stor kyrkogården har varit och gravtätheten i området.

Läs hela blogginlägget, Arkeologisk förundersökning vid Allahelgonakyrkan
Osteolog Lena Nilsson dokumenterar en av skelettgravarna på gravfältet utanför Åkarp. Foto: Aja Guldåker/Kulturen

Föredrag 25/10: Järnåldersfolk fann sista vilan i Åkarp

Kulturens arkeologer undersökte under sommaren lämningar av en boplats i Åkarp från tidig järnålder och ett gravfält med skelettgravar daterat 100-200 e.Kr. Det har ni kunnat läsa om i tidigare inlägg här på bloggen. Nu vill vi tipsa om att vår arkeolog Aja Guldåker kommer att berätta om de fynd som gjordes under en kväll på Möllegården kultur i Åkarp den 25 oktober!

Läs hela blogginlägget, Föredrag 25/10: Järnåldersfolk fann sista vilan i Åkarp
Rekonstrukion av S:ta och S:t Peters kloster efter cirka år 1350 då den byggdes om till en fyrsidig gotisk klosteranläggning i tegel. Rekonstruktion Ivan Balic ur boken Kyrkornas Lund av Gunilla Gardelin, utgiven av Kulturen 2015.

Sankt Peters klosterkyrka i Lund

När den nya belysningen av Sankt Peters klosterkyrkas fasad invigdes nu i veckan berättade vår arkeolog Johan Wallin om den medeltida kyrkans historia för invigningsbesökarna. När förberedelserna för belysningen gjordes grävdes flera schakt upp, och Kulturens arkeologer gjorde en arkeologiska förundersökning, som gav några nya fynd. Är du nyfiken på att läsa mer om klosterkyrkan och de arkeologiska undersökningarna?

Läs hela blogginlägget, Sankt Peters klosterkyrka i Lund
Arkeolog Johan Wallin rensar kring flera odlingsbäddar.

Mellan vindskydd och grophus i ur och skur

Under sommaren har vår arkeolog Aja Guldåker varit grävledare för tre arkeologiska undersökningar i Åkarp: gravar och boplats i RAÄ Uppåkra 46 samt boplats C i RAÄ Uppåkra 47. Nu är fältfasen av undersökningarna avslutade och Aja får ta semester innan nästa fas med rapporter och fyndhantering sätter igång. Här berättar hon om de bosättningar från tidig bondestenålder och från järnåldern som de hittat på boplats C i RAÄ Uppåkra 47.

Läs hela blogginlägget, Mellan vindskydd och grophus i ur och skur
Gravlagd kvinna

Från sista vilan till vardagen på boplatsen

Den intensiva undersökningen av gravfältet är nu i princip avslutad, lagom till att regnet piskar mot arbetsbodens fönsterrutor. Under 16 projektdagar har vi schaktat ytan, mätt in gravar och anläggningar, dokumenterat och plockat upp 8 gravlagda. Till detta kommer också dokumentation och framtagandet av gravgåvorna samt själva graven. Det är ett arbete som inte kan göras snabbt, eftersom det är så mycket att ta hänsyn till, bland annat sköra ben, gravgåvor och detaljer i fyllningarna som berättar för oss vad som har hänt på platsen.

Läs hela blogginlägget, Från sista vilan till vardagen på boplatsen
Vår praoelev Hugo tittar på när Johan och Lena undersöker en av gravarna.

Varelser som levt före oss

Visst har de flesta hört talas om att det påträffas gravar från förhistorien och de flesta har kanske sett en bild i en tidning på ett skelett i en grav. Men att huka sig ner intill ett riktigt skelett där du faktiskt med egna ögon kan se att det varit en människa en gång i tiden, är speciellt. Det tycker vår arkeolog Aja Guldåker, som här fortsätter berätta om den undersökning av en boplats och ett gravfält i Åkarp som Kulturens arkeologer arbetar med sedan några veckor tillbaka.

Läs hela blogginlägget, Varelser som levt före oss