Den arkeologiska undersökningen i kvarteret Sankt Mikael är nu inne på tredje veckan. Arkeologerna börjar bli varma i kläderna och vädret har i stort sett varit på vår sida. Vi har kunnat lägga 1800-talets massiva husgrunder bakom oss och tagit itu med 1700-talet – ja, vi nosar också på 1600-talet. De arkeologiska spåren speglar sig i uppgifter ur historiska källor, där professor och trädgårdsmästare nämns. Går det att lista ut vem som odlade fikon?
Under den arkeologiska undersökningen i kvarteret Sankt Mikael kommer arkelogerna att gräva sig ner djupare och djupare, och därmed nå lager från äldre och äldre tid. Tomten har varit obebyggd och använts som parkeringsplats sedan de sista byggnaderna revs 1959. De hade byggts på 1830-talet, och rester av dessa två hus har nu kommit upp till ytan. Här berättar vi mer om byggnaderna och vilka spår som hittats.
Vår arkeolog Aja Guldåker är i Västerås för att göra en arkeologisk undersökning vid Ängsö slott. Parken ska restaureras och rekonstrueras till hur den såg ut på 1750-talet. Aja har haft guidade visningar för allmänheten om den arkeologiska undersökningen, och har också blivit intervjuad av radio och tidningar.
Redan i våras skulle Kulturens arkeologer ha gjort en arkeologisk undersökning av S:t Olofs kyrkogård i Lund, men arbetet blev uppskjutet på grund av en överklagan. Nu har vi dock fått klartecken för att sätta igång arbetet. Det är inför byggandet av den nya spårvägen förbi Allhelgonakyrkan i Lund som vi ska undersöka den västra delen av S:t Olofs kyrkas kyrkogård.
Just nu gräver Kulturens arkeologer vid Allhelgonakyrkan i Lund, en arkeologisk förundersökning inför anläggande av spårväg. Förhoppningen är att vi vid den arkeologiska förundersökningen kommer att kunna klargöra var Sankt Olofs kyrka varit placerad, hur stor kyrkogården har varit och gravtätheten i området.
Kulturens arkeologer undersökte under sommaren lämningar av en boplats i Åkarp från tidig järnålder och ett gravfält med skelettgravar daterat 100-200 e.Kr. Det har ni kunnat läsa om i tidigare inlägg här på bloggen. Nu vill vi tipsa om att vår arkeolog Aja Guldåker kommer att berätta om de fynd som gjordes under en kväll på Möllegården kultur i Åkarp den 25 oktober!
När den nya belysningen av Sankt Peters klosterkyrkas fasad invigdes nu i veckan berättade vår arkeolog Johan Wallin om den medeltida kyrkans historia för invigningsbesökarna. När förberedelserna för belysningen gjordes grävdes flera schakt upp, och Kulturens arkeologer gjorde en arkeologiska förundersökning, som gav några nya fynd. Är du nyfiken på att läsa mer om klosterkyrkan och de arkeologiska undersökningarna?
Under sommaren har vår arkeolog Aja Guldåker varit grävledare för tre arkeologiska undersökningar i Åkarp: gravar och boplats i RAÄ Uppåkra 46 samt boplats C i RAÄ Uppåkra 47. Nu är fältfasen av undersökningarna avslutade och Aja får ta semester innan nästa fas med rapporter och fyndhantering sätter igång. Här berättar hon om de bosättningar från tidig bondestenålder och från järnåldern som de hittat på boplats C i RAÄ Uppåkra 47.
Den intensiva undersökningen av gravfältet är nu i princip avslutad, lagom till att regnet piskar mot arbetsbodens fönsterrutor. Under 16 projektdagar har vi schaktat ytan, mätt in gravar och anläggningar, dokumenterat och plockat upp 8 gravlagda. Till detta kommer också dokumentation och framtagandet av gravgåvorna samt själva graven. Det är ett arbete som inte kan göras snabbt, eftersom det är så mycket att ta hänsyn till, bland annat sköra ben, gravgåvor och detaljer i fyllningarna som berättar för oss vad som har hänt på platsen.
Visst har de flesta hört talas om att det påträffas gravar från förhistorien och de flesta har kanske sett en bild i en tidning på ett skelett i en grav. Men att huka sig ner intill ett riktigt skelett där du faktiskt med egna ögon kan se att det varit en människa en gång i tiden, är speciellt. Det tycker vår arkeolog Aja Guldåker, som här fortsätter berätta om den undersökning av en boplats och ett gravfält i Åkarp som Kulturens arkeologer arbetar med sedan några veckor tillbaka.
Hur livnärde sig järnåldersbefolkningen och fanns det en medvetenhet om jordens beskaffenhet kring boplatsen? Det är en fråga som Kulturens arkeologer har med sig när de gräver vid boplats F i Åkarp. Går det att spåra odlingsverksamhet, trots att både boplatsen och gravfältet ligger cirka 40 centimeter under dagens åkermark?
