Översikt av ytan under undersökningens slutskede. Foto: Kulturen

Övergång från fältarbete till bearbetning och analyser

Efter ett halvt års arbete i sol och vind, regn och rusk och på sluttampen en smula morgonfrost är fältarbetsdelen av den arkeologiska undersökningen i kvarteret Sankt Mikael till ända. Det återstår dock en hel del övervakning och dokumentationsarbete i samband med att byggprocessen kommit igång. Samtidigt har vi påbörjat det omfattande arbetet med bearbetning och analyser.

Läs hela blogginlägget, Övergång från fältarbete till bearbetning och analyser
Den miniatyrhäst i keramik som hittades vid undersökningen i kvarteret Sankt Mikael.

Kannor, krus och en liten leksakshäst från kvarteret Sankt Mikael

En stor del av de föremål som man påträffar vid en arkeologisk undersökning är spår efter de mest självklara sakerna i livet som att äta, dricka, kanske arbeta och handla samt inte minst att ha någonstans att bo. Det kan vara slaktavfall, keramikkärl, tegel, spik och nitar till huset, slagg från någon smedja och mynt för att betala med. Däremot är det väldigt sällan som vi hittar något som visar på rena nöjen, som spelpjäser, musikinstrument eller leksaker.

Läs hela blogginlägget, Kannor, krus och en liten leksakshäst från kvarteret Sankt Mikael

Kvarteret Sankt Mikael – nu pratar vi om dominikanerna

Det var början av 1200-talet och den spanske prästen Domingo reste runt i Europa. Efter att ha mött kritiska, religiösa reformrörelser och insett sambandet med prästernas och biskoparnas allt syndigare och lyxigare leverne, beslutade sig Domingo för att grunda ett brödraskap. Det centrala skulle vara bön, predikan och studier. År 1216 blev brödraskapet godkänt av påven, som en orden. Och redan 1223 hade den nått Lund. På en tomt strax bakom domkyrkan byggde bröderna upp ett konvent, som bestod i över 300 år. Det var det första dominikankonventet i Norden, och det följdes av många fler.

Läs hela blogginlägget, Kvarteret Sankt Mikael – nu pratar vi om dominikanerna
Arkeologisk utgrävning i kvarteret Sankt Mikael 1906, då man hittar fundamentet till en takryttare från Svartbrödraklostrets kyrka. Takryttaren bar kyrkklockan på taknocken.

Kvarteret Sankt Mikael – en arkeologisk historia

Den arkeologiska undersökning som nu görs i kvarteret Sankt Mikael är en i en lång rad som Kulturen gjort under 129 år av arkeologi i Lund. Och det är inte första gången det görs undersökningar i kvarteret Sankt Mikael. De olika sätt som man dokumenterat undersökningarna på är också en illustration av arkeologins förändringar.

Läs hela blogginlägget, Kvarteret Sankt Mikael – en arkeologisk historia

Kvarteret Sankt Mikael: Biskopens brygghus

Uppmärksamma förbipasserande har kanske lagt märke till murade tegelväggar och ett fint lagt tegelgolv som länge legat synliga i ett hörn av schaktet, närmast staketet mot Stora Algatan. Det man ser här är resterna av ett större tegelhus som vi har undersökt under flera veckor. I veckans bloggtext ställer vi frågor om vad huset använts till, och vem som bott här.

Läs hela blogginlägget, Kvarteret Sankt Mikael: Biskopens brygghus

Undersökningen i kvarteret Sankt Mikael från ovan

Det är alltid bra att få en överblick över en arkeologisk undersökning. Grannhuset väster om oss bjuder på flera våningars höjd och fönster med utsikt mot undersökningen. Lagom tills att vi grävt oss fram till 1500-talet fick vi möjligheten att kliva några trappor upp och...

Läs hela blogginlägget, Undersökningen i kvarteret Sankt Mikael från ovan

Kvarteret Sankt Mikael – lutande Lund!

Om man cyklar från södra till norra Lund, upptäcker man strax att det är förenat med ganska stor möda. Staden är en uppförsbacke. Tittar man på den nutida staden, från Höje å i söder till Brunnshög i norr, så finns det etapper som planar ut. Räknar man bara den medeltida stadskärnan, inom den gamla stadsvallen, det vill säga från Mejeriet i söder till Allhelgonakyrkan i norr, så går det bara uppåt. Lund lutar! Och det märks även inom undersökningsområdet i kvarteret Sankt Mikael.

Läs hela blogginlägget, Kvarteret Sankt Mikael – lutande Lund!
Örslev av ben från 1700-talet

Föremål från undersökningen i kvarteret Sankt Mikael

Fynden strömmar in från den arkeologiska undersökningen i kvarteret Sankt Mikael i Lund. Det rör sig både om föremål för privat bruk och varor av mera offentlig karaktär – lokalt producerat liksom importerat – från slott och koja. Här följer några exempel på vad som hittills kommit i dagen.

Läs hela blogginlägget, Föremål från undersökningen i kvarteret Sankt Mikael
Några av de skärvor av kakel som suttit på en fin, dekorerad ugn.

Tidsskikt 1700-tal – fikonfrön, kakelugnar och ett lyckligtvis borttappat mynt

Den arkeologiska undersökningen i kvarteret Sankt Mikael är nu inne på tredje veckan. Arkeologerna börjar bli varma i kläderna och vädret har i stort sett varit på vår sida. Vi har kunnat lägga 1800-talets massiva husgrunder bakom oss och tagit itu med 1700-talet – ja, vi nosar också på 1600-talet. De arkeologiska spåren speglar sig i uppgifter ur historiska källor, där professor och trädgårdsmästare nämns. Går det att lista ut vem som odlade fikon?

Läs hela blogginlägget, Tidsskikt 1700-tal – fikonfrön, kakelugnar och ett lyckligtvis borttappat mynt
Ljusstöperiet schaktas fram. Arkeologen står precis vid platsen för en ugn, så närmast kameran är rummet där arbetet med ljusstöpningen utfördes.

Tidsskikt 1800-tal – studentkasern och Ljusens herre

Under den arkeologiska undersökningen i kvarteret Sankt Mikael kommer arkelogerna att gräva sig ner djupare och djupare, och därmed nå lager från äldre och äldre tid. Tomten har varit obebyggd och använts som parkeringsplats sedan de sista byggnaderna revs 1959. De hade byggts på 1830-talet, och rester av dessa två hus har nu kommit upp till ytan. Här berättar vi mer om byggnaderna och vilka spår som hittats.

Läs hela blogginlägget, Tidsskikt 1800-tal – studentkasern och Ljusens herre
Skiss över kvarteret Sankt Mikael 16

Klart för omfattande arkeologisk undersökning i kvarteret Sankt Mikael

Inför uppförandet av nya bostäder i kvarteret Sankt Mikael i centrala Lund genomförs en arkeologisk undersökning. Undersökningen, som kommer att göras mellan maj och oktober i år, är den mest omfattande som gjorts på många år i Lund.

Läs hela blogginlägget, Klart för omfattande arkeologisk undersökning i kvarteret Sankt Mikael
Harderberga säteri, som numera inrymmer Waldforskolan i Harderberga:

Om trädgårdsarkeologi med Hardeberga säteri som exempel

Vår arkeolog Aja Guldåker märker ett ökat intresse för trädgårdsarkeologi, som är hennes specialinriktning. När Skånes Taltidning ville göra ett inslag om trädgårdsarkeologi tog Aja med dem till parkmiljön kring Hardeberga säteri, öster om Lund.

Läs hela blogginlägget, Om trädgårdsarkeologi med Hardeberga säteri som exempel
Arkeolog Aja Guldåker med en gammal bild på Ängsö slott.

Rekonstruktion av slottsparken vid Ängsö slott

Vår arkeolog Aja Guldåker är i Västerås för att göra en arkeologisk undersökning vid Ängsö slott. Parken ska restaureras och rekonstrueras till hur den såg ut på 1750-talet. Aja har haft guidade visningar för allmänheten om den arkeologiska undersökningen, och har också blivit intervjuad av radio och tidningar.

Läs hela blogginlägget, Rekonstruktion av slottsparken vid Ängsö slott
Mynt (advers till vänster och revers till höger) från Sven Estridsens regentperiod 1047–74. Det halva myntet påträffades vid den arkeologiska förundersökningen hösten 2016 i samband med rensning av grav 11.

Nu drar undersökningen igång av S:t Olofs kyrkogård i Lund

Redan i våras skulle Kulturens arkeologer ha gjort en arkeologisk undersökning av S:t Olofs kyrkogård i Lund, men arbetet blev uppskjutet på grund av en överklagan. Nu har vi dock fått klartecken för att sätta igång arbetet. Det är inför byggandet av den nya spårvägen förbi Allhelgonakyrkan i Lund som vi ska undersöka den västra delen av S:t Olofs kyrkas kyrkogård.

Läs hela blogginlägget, Nu drar undersökningen igång av S:t Olofs kyrkogård i Lund
Arkeolog Mattias Karlsson och utgrävningarna vid Allhelgonakyrkan. Foto: SR P4 Malmöhus (något beskuren bild)

Arkeologisk förundersökning vid Allahelgonakyrkan

Just nu gräver Kulturens arkeologer vid Allhelgonakyrkan i Lund, en arkeologisk förundersökning inför anläggande av spårväg. Förhoppningen är att vi vid den arkeologiska förundersökningen kommer att kunna klargöra var Sankt Olofs kyrka varit placerad, hur stor kyrkogården har varit och gravtätheten i området.

Läs hela blogginlägget, Arkeologisk förundersökning vid Allahelgonakyrkan
Osteolog Lena Nilsson dokumenterar en av skelettgravarna på gravfältet utanför Åkarp. Foto: Aja Guldåker/Kulturen

Föredrag 25/10: Järnåldersfolk fann sista vilan i Åkarp

Kulturens arkeologer undersökte under sommaren lämningar av en boplats i Åkarp från tidig järnålder och ett gravfält med skelettgravar daterat 100-200 e.Kr. Det har ni kunnat läsa om i tidigare inlägg här på bloggen. Nu vill vi tipsa om att vår arkeolog Aja Guldåker kommer att berätta om de fynd som gjordes under en kväll på Möllegården kultur i Åkarp den 25 oktober!

Läs hela blogginlägget, Föredrag 25/10: Järnåldersfolk fann sista vilan i Åkarp
Rekonstrukion av S:ta och S:t Peters kloster efter cirka år 1350 då den byggdes om till en fyrsidig gotisk klosteranläggning i tegel. Rekonstruktion Ivan Balic ur boken Kyrkornas Lund av Gunilla Gardelin, utgiven av Kulturen 2015.

Sankt Peters klosterkyrka i Lund

När den nya belysningen av Sankt Peters klosterkyrkas fasad invigdes nu i veckan berättade vår arkeolog Johan Wallin om den medeltida kyrkans historia för invigningsbesökarna. När förberedelserna för belysningen gjordes grävdes flera schakt upp, och Kulturens arkeologer gjorde en arkeologiska förundersökning, som gav några nya fynd. Är du nyfiken på att läsa mer om klosterkyrkan och de arkeologiska undersökningarna?

Läs hela blogginlägget, Sankt Peters klosterkyrka i Lund
Arkeolog Johan Wallin rensar kring flera odlingsbäddar.

Mellan vindskydd och grophus i ur och skur

Under sommaren har vår arkeolog Aja Guldåker varit grävledare för tre arkeologiska undersökningar i Åkarp: gravar och boplats i RAÄ Uppåkra 46 samt boplats C i RAÄ Uppåkra 47. Nu är fältfasen av undersökningarna avslutade och Aja får ta semester innan nästa fas med rapporter och fyndhantering sätter igång. Här berättar hon om de bosättningar från tidig bondestenålder och från järnåldern som de hittat på boplats C i RAÄ Uppåkra 47.

Läs hela blogginlägget, Mellan vindskydd och grophus i ur och skur
Gravlagd kvinna

Från sista vilan till vardagen på boplatsen

Den intensiva undersökningen av gravfältet är nu i princip avslutad, lagom till att regnet piskar mot arbetsbodens fönsterrutor. Under 16 projektdagar har vi schaktat ytan, mätt in gravar och anläggningar, dokumenterat och plockat upp 8 gravlagda. Till detta kommer också dokumentation och framtagandet av gravgåvorna samt själva graven. Det är ett arbete som inte kan göras snabbt, eftersom det är så mycket att ta hänsyn till, bland annat sköra ben, gravgåvor och detaljer i fyllningarna som berättar för oss vad som har hänt på platsen.

Läs hela blogginlägget, Från sista vilan till vardagen på boplatsen
Vår praoelev Hugo tittar på när Johan och Lena undersöker en av gravarna.

Varelser som levt före oss

Visst har de flesta hört talas om att det påträffas gravar från förhistorien och de flesta har kanske sett en bild i en tidning på ett skelett i en grav. Men att huka sig ner intill ett riktigt skelett där du faktiskt med egna ögon kan se att det varit en människa en gång i tiden, är speciellt. Det tycker vår arkeolog Aja Guldåker, som här fortsätter berätta om den undersökning av en boplats och ett gravfält i Åkarp som Kulturens arkeologer arbetar med sedan några veckor tillbaka.

Läs hela blogginlägget, Varelser som levt före oss
Torbjörn Brorsson och Johan Wallin tar upp ett av de sköra keramikkrus som påträffats i en flatmarksgrav. Foto: Kulturen

Järnåldersfolk med gröna fingrar

Hur livnärde sig järnåldersbefolkningen och fanns det en medvetenhet om jordens beskaffenhet kring boplatsen? Det är en fråga som Kulturens arkeologer har med sig när de gräver vid boplats F i Åkarp. Går det att spåra odlingsverksamhet, trots att både boplatsen och gravfältet ligger cirka 40 centimeter under dagens åkermark?

Läs hela blogginlägget, Järnåldersfolk med gröna fingrar