Karta över Lunds stad, 1801–1802, av C. P. Hagström. Enligt beskrivningen till kartan ska staden vid den här tiden ha haft 1250 invånare och 260 studenter. Det finns dock andra källor som anger antalet invånare till 3 100 vid sekelskiftet 1800. Originalet till kartan finns på UB i Uppsala. Bildkälla: Sydsvenska Medicinhistoriska museets bildarkiv

Kartorna och det gamla Lund

Titta på kartan över Lund. Visst påminner den lite om ett hjärta? Inte figuren hjärta, utan ett avbildat människohjärta. Det var förstås inte planerat så. Ytterkonturerna definierade av en stadsvall, gatunätets sträckningar, placeringen av Domkyrkan, torg och tullar är resultatet av hur platsen ursprungligen såg ut, av påbud och dekret från högsta ort, av tillfälliga lösningar som permanentats, översvämningar och bränder, av invånarnas driftighet, idiotier och dagliga vanor. Alltihop har nött fram en relief, där de gamla kartornas mönster fortfarande syns i dagens stadsbild.

Läs hela blogginlägget, Kartorna och det gamla Lund
Mikroskopbild med ägg från fiskbinnikemask

Små plågoandar, dödliga gissel i 1000-talets Lund

Under medeltiden var människorna i kvarteret Sankt Mikael i Lund sjuka, men de led inte bara av samma sjukdomar som vi lider av idag. Sjukdomar orsakade av till exempel virus var troligen betydligt ovanligare, medan sjukdomar orsakade av parasiter var mycket vanliga. Här berättar paleoekologen Jonas Bergman om parasit-fynd från den arkeologiska undersökningen som gjordes i kvarteret Sankt Mikael förra året.

Läs hela blogginlägget, Små plågoandar, dödliga gissel i 1000-talets Lund
Avbildning av tuppfäktning på mosaik från Pompeji. Bild av: Terez Anon

Tuppar, påfåglar och fasaner – djurliv i kvarteret Sankt Mikael

Genom bearbetningen av djurbensfynden från den arkeologiska undersökningen i kvarteret Sankt Mikael i Lund växer en ny bild fram av hur djurhållningen sett ut i området, från sen vikingatid till 1700-talet. Utöver nötkreatur, svin, får och getter finns inslag av något mer ovanliga djur. Ur fynden av djurben kan man utläsa vilka konsumtionsmönster som funnits, vad som har handlats och importerats, men även andra aktiviteter som skiljer sig från det mer vardagliga livet.

Läs hela blogginlägget, Tuppar, påfåglar och fasaner – djurliv i kvarteret Sankt Mikael
En sammansatt enkelkam i dess olika beståndsdelar. Illustrationen är hämtad från Kristina Ambrosianis avhandling med titeln ”Viking Age Coms, Comb Making and Comb Makers in the light of finds from Birka and Ribe”, vilken utkom 1981.

En vikingatida kamhantverkare i kvarteret Sankt Mikael

Sedan urminnes tider har människan varit försedd med hårväxt, vissa ymnigare än andra. Fyndet av en kammakeriverkstad under den arkeologiska undersökningen i kvarteret Sankt Mikael i Lund avslöjar att även de tidiga lundaborna brydde sig om sin hårmässiga framtoning.

Läs hela blogginlägget, En vikingatida kamhantverkare i kvarteret Sankt Mikael
Guldring, KM 96 218:185

Kvarteret Sankt Mikael: Favoritfynd och den viktiga kontexten

Arkeologin är ju rätt mycket mera än sakleteri och skattjakt. Det är heller ingenting som är uppbyggt kring enskildheter. Samband, relationer och sammanhang i stora datamängder i form av stratigrafi, prover och fynd ska tolkas och vävas samman. Vad vi söker är övergripande mönster med information om dagligt liv under flydda tider. Det ska dock erkännas att när det kommer fram något som är utöver det ”vanliga” är det alltid trevligt – ungefär som att få en kaka till eftermiddagskaffet.

Läs hela blogginlägget, Kvarteret Sankt Mikael: Favoritfynd och den viktiga kontexten
Adam Bolander dokumenterar en planka som tillvaratogs vid undersökningen i oktober. Troligen rör det sig om en del av en husvägg. Foto: Amanda Sjöbeck; Kulturen

Arkeologin berättar om vardagsliv i Dominikankonventet

Sedan en tid tillbaka pågår bearbetningen av den arkeologiska dokumentation som gjordes vid undersökningen i kvarteret Sankt Mikael i Lund förra året. I oktober avslutades fältarbetet helt enligt plan, men av olika orsaker utökades undersökningsområdet när byggarbetet på platsen kom igång. Vi fick därmed gå tillbaka till fält och övervaka arbetet ända fram till lucia. Därmed har analyser och bearbetning av undersökningen inte kommit så långt som planerat, men vi har lite att berätta redan nu.

Läs hela blogginlägget, Arkeologin berättar om vardagsliv i Dominikankonventet
Fotografi över parkeringsplatsen i kvarteret Sankt Mikael taget i samband med en arkeologisk förundersökning 1977. Foto: Kulturen

Kvarteret Sankt Mikael: parkeringsplatsens berättelse

Arkeologi är nu inte bara läran om det gamla, det är också ett synsätt där ting och rum får berätta om samhället, oavsett tid. Detta är något arkeologin delar med andra humanistiska vetenskaper. Vi har därför bett vår kollega Niklas Ingmarsson, etnolog och intendent på Kulturen, att skriva något om den absolut yngsta lämningen på platsen för den arkeologiska undersökningen i kvarteret Sankt Mikael, nämligen den parkeringsplats som togs bort i år.

Läs hela blogginlägget, Kvarteret Sankt Mikael: parkeringsplatsens berättelse
Översikt av ytan under undersökningens slutskede. Foto: Kulturen

Övergång från fältarbete till bearbetning och analyser

Efter ett halvt års arbete i sol och vind, regn och rusk och på sluttampen en smula morgonfrost är fältarbetsdelen av den arkeologiska undersökningen i kvarteret Sankt Mikael till ända. Det återstår dock en hel del övervakning och dokumentationsarbete i samband med att byggprocessen kommit igång. Samtidigt har vi påbörjat det omfattande arbetet med bearbetning och analyser.

Läs hela blogginlägget, Övergång från fältarbete till bearbetning och analyser
Den miniatyrhäst i keramik som hittades vid undersökningen i kvarteret Sankt Mikael.

Kannor, krus och en liten leksakshäst från kvarteret Sankt Mikael

En stor del av de föremål som man påträffar vid en arkeologisk undersökning är spår efter de mest självklara sakerna i livet som att äta, dricka, kanske arbeta och handla samt inte minst att ha någonstans att bo. Det kan vara slaktavfall, keramikkärl, tegel, spik och nitar till huset, slagg från någon smedja och mynt för att betala med. Däremot är det väldigt sällan som vi hittar något som visar på rena nöjen, som spelpjäser, musikinstrument eller leksaker.

Läs hela blogginlägget, Kannor, krus och en liten leksakshäst från kvarteret Sankt Mikael

Kvarteret Sankt Mikael – nu pratar vi om dominikanerna

Det var början av 1200-talet och den spanske prästen Domingo reste runt i Europa. Efter att ha mött kritiska, religiösa reformrörelser och insett sambandet med prästernas och biskoparnas allt syndigare och lyxigare leverne, beslutade sig Domingo för att grunda ett brödraskap. Det centrala skulle vara bön, predikan och studier. År 1216 blev brödraskapet godkänt av påven, som en orden. Och redan 1223 hade den nått Lund. På en tomt strax bakom domkyrkan byggde bröderna upp ett konvent, som bestod i över 300 år. Det var det första dominikankonventet i Norden, och det följdes av många fler.

Läs hela blogginlägget, Kvarteret Sankt Mikael – nu pratar vi om dominikanerna
Arkeologisk utgrävning i kvarteret Sankt Mikael 1906, då man hittar fundamentet till en takryttare från Svartbrödraklostrets kyrka. Takryttaren bar kyrkklockan på taknocken.

Kvarteret Sankt Mikael – en arkeologisk historia

Den arkeologiska undersökning som nu görs i kvarteret Sankt Mikael är en i en lång rad som Kulturen gjort under 129 år av arkeologi i Lund. Och det är inte första gången det görs undersökningar i kvarteret Sankt Mikael. De olika sätt som man dokumenterat undersökningarna på är också en illustration av arkeologins förändringar.

Läs hela blogginlägget, Kvarteret Sankt Mikael – en arkeologisk historia

Kvarteret Sankt Mikael: Biskopens brygghus

Uppmärksamma förbipasserande har kanske lagt märke till murade tegelväggar och ett fint lagt tegelgolv som länge legat synliga i ett hörn av schaktet, närmast staketet mot Stora Algatan. Det man ser här är resterna av ett större tegelhus som vi har undersökt under flera veckor. I veckans bloggtext ställer vi frågor om vad huset använts till, och vem som bott här.

Läs hela blogginlägget, Kvarteret Sankt Mikael: Biskopens brygghus

Undersökningen i kvarteret Sankt Mikael från ovan

Det är alltid bra att få en överblick över en arkeologisk undersökning. Grannhuset väster om oss bjuder på flera våningars höjd och fönster med utsikt mot undersökningen. Lagom tills att vi grävt oss fram till 1500-talet fick vi möjligheten att kliva några trappor upp och...

Läs hela blogginlägget, Undersökningen i kvarteret Sankt Mikael från ovan
Sankt Mikael

Kvarteret Sankt Mikael – lutande Lund!

Om man cyklar från södra till norra Lund, upptäcker man strax att det är förenat med ganska stor möda. Staden är en uppförsbacke. Tittar man på den nutida staden, från Höje å i söder till Brunnshög i norr, så finns det etapper som planar ut. Räknar man bara den medeltida stadskärnan, inom den gamla stadsvallen, det vill säga från Mejeriet i söder till Allhelgonakyrkan i norr, så går det bara uppåt. Lund lutar! Och det märks även inom undersökningsområdet i kvarteret Sankt Mikael.

Läs hela blogginlägget, Kvarteret Sankt Mikael – lutande Lund!
Örslev av ben från 1700-talet

Föremål från undersökningen i kvarteret Sankt Mikael

Fynden strömmar in från den arkeologiska undersökningen i kvarteret Sankt Mikael i Lund. Det rör sig både om föremål för privat bruk och varor av mera offentlig karaktär – lokalt producerat liksom importerat – från slott och koja. Här följer några exempel på vad som hittills kommit i dagen.

Läs hela blogginlägget, Föremål från undersökningen i kvarteret Sankt Mikael
Några av de skärvor av kakel som suttit på en fin, dekorerad ugn.

Tidsskikt 1700-tal – fikonfrön, kakelugnar och ett lyckligtvis borttappat mynt

Den arkeologiska undersökningen i kvarteret Sankt Mikael är nu inne på tredje veckan. Arkeologerna börjar bli varma i kläderna och vädret har i stort sett varit på vår sida. Vi har kunnat lägga 1800-talets massiva husgrunder bakom oss och tagit itu med 1700-talet – ja, vi nosar också på 1600-talet. De arkeologiska spåren speglar sig i uppgifter ur historiska källor, där professor och trädgårdsmästare nämns. Går det att lista ut vem som odlade fikon?

Läs hela blogginlägget, Tidsskikt 1700-tal – fikonfrön, kakelugnar och ett lyckligtvis borttappat mynt
Ljusstöperiet schaktas fram. Arkeologen står precis vid platsen för en ugn, så närmast kameran är rummet där arbetet med ljusstöpningen utfördes.

Tidsskikt 1800-tal – studentkasern och Ljusens herre

Under den arkeologiska undersökningen i kvarteret Sankt Mikael kommer arkelogerna att gräva sig ner djupare och djupare, och därmed nå lager från äldre och äldre tid. Tomten har varit obebyggd och använts som parkeringsplats sedan de sista byggnaderna revs 1959. De hade byggts på 1830-talet, och rester av dessa två hus har nu kommit upp till ytan. Här berättar vi mer om byggnaderna och vilka spår som hittats.

Läs hela blogginlägget, Tidsskikt 1800-tal – studentkasern och Ljusens herre
Skiss över kvarteret Sankt Mikael 16

Klart för omfattande arkeologisk undersökning i kvarteret Sankt Mikael

Inför uppförandet av nya bostäder i kvarteret Sankt Mikael i centrala Lund genomförs en arkeologisk undersökning. Undersökningen, som kommer att göras mellan maj och oktober i år, är den mest omfattande som gjorts på många år i Lund.

Läs hela blogginlägget, Klart för omfattande arkeologisk undersökning i kvarteret Sankt Mikael