Kulturens blogg

Tidsskikt 1700-tal – fikonfrön, kakelugnar och ett lyckligtvis borttappat mynt

Några av de skärvor av kakel som suttit på en fin, dekorerad ugn.
Några av de skärvor av kakel som suttit på en fin, dekorerad ugn.

Den arkeologiska undersökningen i kvarteret Sankt Mikael är nu inne på tredje veckan. Arkeologerna börjar bli varma i kläderna och vädret har i stort sett varit på vår sida. Vi har kunnat lägga 1800-talets massiva husgrunder bakom oss och tagit itu med 1700-talet – ja, vi nosar också på 1600-talet. De arkeologiska spåren speglar sig i uppgifter ur historiska källor, där professor och trädgårdsmästare nämns. Går det att lista ut vem som odlade fikon?

Vi har brottats klart med studentkasernen Petersborg för den här gången. Allt vi har kunnat ta bort av dess grundmurar är äntligen väck. Allra närmast Stora Algatan har den norra muren lämnats kvar och får bilda stöd mot trottoaren. Petersborg syns nu bara som avtryck i marken. Där dess murar grävts ner och där dess källare legat (en stor håla som vi nu använder som upplag för de massor vi gräver bort), har resterna efter äldre byggnader skadats. På en del ställen har vi bara en bit av tegelgolv eller stenläggning att undersöka. Det kommer att bli ett pussel, men så är det ju oftast.

Linnea står i det tömda schaktet efter Petersborgs grunder. Jonas står på tegel och stenar som hört till en äldre byggnad, som har genomskurits av Petersborgsgrunden.

Här bodde Mette och Chresten

Det finns gott om kartor från Lund, vissa väldigt tydliga med hus och allt, andra mer övergripande med gator och kvarter inritade. Så länge vi befinner oss i ”karttider” som 1600–1900-talen har vi god hjälp av dem.

På kartor från slutet av 1600-talet och 1700-talet finns bara en enstaka byggnad ut mot Stora Algatan inritad, som sammanfaller med platsen för undersökningen. Samtidigt framgår av Sjättepenninglängden, ett slags taxeringsunderlag från 1691, att det då funnits fler hus på den aktuella tomten. Det nämns att ”Mette Wäfwers” bostad stod i trädgården och att ”örtegårdsmannen” Chresten Tuedsson under en period bodde gratis i utbyte mot att han ”acktade” trädgården.

Vi finner mycket riktigt lämningar efter hus från den här tiden, även om vi inte vet exakt om Mette och Chresten bodde i just dem.

Mynt från tidigt 1700-tal

I den västra schaktkanten har Adam och Amanda konstaterat att en byggnad med halvdjup källare uppenbarligen revs ner någon gång efter 1720-talet. I rivningsmassorna som östs ner i den tidigare källaren fanns nämligen ett mynt från tidigt 1700-tal, vilket ger en ”tidigast-möjlig-datering”. I källarens botten finns ett smuligt lager med gulaktigt kalkbruk. Vi misstänker att det varit ett golv eller kanske ett underlag till ett tegelgolv, som tagits bort redan när det begav sig. Det lär klarna under de närmaste dagarna.

I den nordöstra delen av schaktet (det vill säga på vänster hand om man står på Stora Algatan och tittar in mot undersökningen) finns det murstumpar efter grunder samt stenläggningar som skulle kunna utgöra lämningar efter den byggnad som syns på en karta från 1783. Det är inte minst de lämningarna som Petersborgs grunder skadat. I nordvästra delen av schaktet tronar lämningarna av en ugn, i form av ett orangebränt lerlager.

På C M Espmans karta från 1783 ägs tomten 104 & 105 av ”Herr Professor” And(reas) Stobæus”. Han levde mellan 1732 och 1799, var professor i romersk vältalighet och rektor vid universitetet.
På C M Espmans karta från 1783 ägs tomten 104 & 105 av ”Herr Professor” And(reas) Stobæus”. Han levde mellan 1732 och 1799, var professor i romersk vältalighet och rektor vid universitetet.

De fynd som hittills kommit fram utgörs framför allt av keramik av sådana typer som var vanliga i hushållen under 1600- och 1700-talen. Det rör sig om olika former och storlekar av kok-kärl, krukor och fat. Vidare finns det en del bitar av kritpipor (som var populära under 1600- och 1700-talen) samt färg- och formrika fragment av kakelugnar (se översta bilden). Men vi hittar också medeltida keramik. Allt grävande och flyttande av jordmassor, under många hundra år, har gjort att föremål från olika perioder ibland hamnat huller om buller.

Marken förberetts för odling

En stor del av lämningarna från slutet av 1600-talet och 1700-talet utgörs av spår efter området röjts upp och iordningställts. Man har uppenbarligen investerat mycket arbete i att förbereda marken för odling. Rivnings- och raseringsmassorna efter äldre tiders byggnader har rensats på större tegel och en gammal stenläggning har plockats upp. Stenarna har konstigt nog lämnats kvar och låg mer eller mindre som ett röse mitt på undersökningsytan. Det har vi precis nyligen plockat bort.

Via skriftliga uppgifter och äldre kartor framgår att delar av kvarteret under perioder omnämnts som hagmark. Mindre odlingar i städerna har varit förhållandevis vanliga långt upp i tid. Ofta har man odlat kål, rot- och grönsaker till husbehov. Just här tycks det dock ha rört sig om någon form av mera omfattande odling. Med tanke på att tomten från slutet av 1600-talet ägdes av professorer, tillika rektorer för universitetet, kan man fundera på om det rent av rört sig om plantering av mera ovanliga växter. Under 1700-talet gjordes försök att genom odling av exempelvis mullbärsträd (vars blad silkesmaskar lever på) och tobak göra sig oberoende av import. Omfattningen av de olika silkesodlingsförsöken är dock inte helt klarlagd.

Dill, fläder och fikon – mat eller läkemedel?

Mer ingående genomgångar av skriftliga källor samt analyser av de jordprover som tagits kan förhoppningsvis bringa klarhet i vad som odlades här under 1700-talet. Vid en preliminär genomgång av ett av proverna påträffades frön av dill, fläder och fikon. Låter som trevliga beståndsdelar i en lätt lunch, men man ska inte glömma att många växter använts som läkemedel. Dill ska till exempel ha varit bra mot hicka. Och fikon rekommenderas väl fortfarande för att ”hålla magen i trim”.

Läs mer om den arkeologiska undersökningen i kvarteret Sankt Mikael på introduktionssidan

Att läsa mera:

André, A. & Högstedt, C. 1990. Kartornas Lund. 1580-talet till 1950. Gamla Lund, årsskrift 72. Lund: Föreningen det gamla Lund.

Andrén, Anders, 1984. Lund. Tomtindelning, ägostruktur, sockenbildning. Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer Projekt Medeltidsstaden Rapport 56. Stockholm: Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer.

Carlqvist, Gunnar, 1924. Lund på 1690-talet. 1691 års sjättepenninglängd. Med upplysande anmärkningar. 2. Krafts och Vårfru rotar. Skrifter utgivna av föreningen det gamla Lund VI. 1924. Lund: Föreningen det gamla Lund.

Johansson Åbonde, Anders, 2010. Drömmen om svenskt silke: silkesodlingens historia i Sverige 1735–1920. Alnarp: Fakulteten för landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap, Sveriges lantbruksuniversitet.

Prästgårdens trädgård: Presentation av den trädgård som tillhörde Västra Vrams prästgård från 1700-talet när den låg på sin ursprungsplats, utanför Kristianstad. Nu är prästgården ett av de kulturhistoriska husen i Kulturens friluftsmuseum.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *