Kulturens blogg

Tidsskikt 1800-tal – studentkasern och Ljusens herre

Ljusstöperiet schaktas fram. Arkeologen står precis vid platsen för en ugn, så närmast kameran är rummet där arbetet med ljusstöpningen utfördes.
Ljusstöperiet schaktas fram. Arkeologen står precis vid platsen för en ugn, så närmast kameran är rummet där arbetet med ljusstöpningen utfördes. Foto: Annika Knarrström.

Under den arkeologiska undersökningen i kvarteret Sankt Mikael kommer arkelogerna att gräva sig ner djupare och djupare, och därmed nå lager från äldre och äldre tid. Tomten har varit obebyggd och använts som parkeringsplats sedan de sista byggnaderna revs 1959. De hade byggts på 1830-talet, och rester av dessa två hus har nu kommit upp till ytan. Här berättar vi mer om byggnaderna och vilka spår som hittats.

Det är vår i Lund och studenterna kravlar ut, vinterbleka och pluggtrötta, från korridorsrum och hyreskvartar. En del traskar förbi den arkeologiska undersökningen vid Stora Algatan 6, stirrar häpet på den stora gropen som de senaste veckorna har vuxit fram och skyndar vidare till häng i Stadsparken eller till föreläsningar. Allt medan vi kämpar med de stora grundstenarna till vad som för drygt 180 år sedan faktiskt byggdes som just studentboende. Inom undersökningsområdet har vi hittat spåren från studentkasernen som kallades Pittersborg, där Ljusens herre var hyresvärd.

 Petersborgs fasad mot Stora Algatan. Foto av Ragnar Blomqvist från 1949, från Kulturens arkiv.
Petersborgs fasad mot Stora Algatan. Foto av Ragnar Blomqvist från 1949, från Kulturens arkiv.

Studentkaserner

Under 1800-talet inrättades så kallade studentkaserner i Lund. Kasernerna var ofta tvåvåningshus, På nedre botten bodde hyresvärden. Ytterligare någon familj kunde vara inhyrd i en lägenhet på samma plan. På andra våningen huserade studenterna i små, enkla rum. De olika kasernerna kunde ha 4–5 eller upp till ett dussin studenter boende på detta vis.

Det har funnits många sådana här studentkaserner i staden och de var i sin tid kända under mer eller mindre fantasieggande namn: Medina, Röda helvete, Mösseberg, Glädjen, Jerusalem, Locus Peccatorum och Lättjan. Men de kunde också ha namn som knöt an till kasernens ägare, såsom Wickmans, Aspegren eller Thelanders.

Petersborg

På Stora Algatan 6 låg en studentkasern som kallades Petersborg (eller på Lundamål ”Pittersborg”, med betoning på första stavelsen), efter förste ägaren A. Pettersson som lät bygga den år 1836. Byggnadens fasad mot gatan har beskrivits som ”vacker empire” och läget som en ”lugn och idyllisk gata”. Foton visar ett hus med putsad framsida, med ytterdörr samt fönster i rader på bottenvåningen och första våningen. Foton från baksidan nedan visar en oputsad tegelvägg samt ett i klängväxter klätt trapptorn (som byggdes till först år 1898). Huset skevade ut en bit i Stora Algatan, eftersom det byggdes innan gatan år 1907 breddades. Husen på ömse sidor byggdes helt enkelt efter det att breddningen bestämts.

Petersborg inifrån gården, med trapptornet klätt i grönska. Foto av Ragnar Blomqvist, från 1959, ur Kulturens arkiv.
Petersborg inifrån gården, med trapptornet klätt i grönska. Foto av Ragnar Blomqvist, från 1959, ur Kulturens arkiv.

Petersborg ska ha varit inrett med åtta studentrum på andra våningen, som låg fyra på varsin sida av en korridor. Under någon period fanns studentrum även på vinden. Kring förra sekelskiftet bodde där främst smålänningar. Stadens studentkaserner blev allt färre efter sekelskiftet, men Petersborg ska ha haft studenter boende långt fram i 1940-talet. Så småningom omvandlades andra våningen till ett par lägenheter.

Ljusens herre

På bakgården till Petersborg uppfördes redan 1835 en byggnad. Foton visar en envånings korsvirkesbyggnad, med piskställning och stenlagd gårdsplan intill. Det var brygghuset. När Petersborg fick en ny ägare år 1851, slaktarmästaren Ola Månsson, kallade husets studenter honom skämtsamt för ”Ljusens herre”. Månsson inrättade nämligen ett ljusstöperi i brygghuset. Detta blev också Lunds sista ljusstöperi.

Ljusstöperiet låg helt inpå byggnaden på tomten i väster.Foto av Ragnar Blomqvist, från 1959, ur Kulturens arkiv.
Ljusstöperiet låg helt inpå byggnaden på tomten i väster.Foto av Ragnar Blomqvist, från 1959, ur Kulturens arkiv.

Båda byggnaderna revs 1959 och efter det har tomten använts som parkeringsplats. När vi började den arkeologiska undersökningen inom tomten, så hittade vi tjocka sjok av trasigt tegel och murbruk. Resterna av de rivna husen hade lagts ut över tomten, innan den asfalterades. Under rivningsmassorna hittade vi sedan grundmurar till både Petersborg och ljusstöperiet.

Spår av koks

Studentkasernen visade sig ha varit kolossalt väl grundlagd, med jättelika stenar i upp till fyra skift. I den södra delen har det legat en källare, dit också trapptornet lett ned. På golvet i källaren fanns fortfarande koks och vi hittade också spåren efter en ugn eller värmepanna. Det mesta av grundstenarna har vi tagit bort, efter att ha dokumenterat dem, för att komma åt äldre arkeologiska lämningar. Men närmast gatan får stenarna som fasaden vilat på fortsätta att ligga kvar.

Petersborgs grundstenar får ligga kvar på rad längs schaktets kant mot Stora Algatan. Foto: Annika Knarrström.
Petersborgs grundstenar får ligga kvar på rad längs schaktets kant mot Stora Algatan. Foto: Annika Knarrström.

Ljusstöperiet var också väldigt solitt grundlagt (se översta bilden). Även här fann vi spåren efter en murad spis. Själva ljusstöpningen ska ha pågått i ett rum innanför denna.

Före 1850 – fornlämning

Eftersom Petersborg och ljusstöperiet uppfördes före 1850, så faller de under lagstiftningen för fornlämningar. Vi har dokumenterat lämningarna efter Petersborg och ljusstöperiet, men gör inga ingående undersökningar av dessa sentida anläggningar. Det skulle vara intressant att fördjupa historien om ägare och studenter, men i så fall via andra källor.

Läs mer: 

Artikeln ”Studentkaserner i Lund” av Ingemar Ingers, som publicerades i årsskriften XXXII/1950, Föreningen Det Gamla Lund.

På Kulturens museiområde ligger studentkasernen Locus Peccatorum, som nu inrymmer arbetsrum för personalen.

Text: Annika Knarrström, arkeolog från Arkeologerna (Undersökningen görs av Kulturen i samarbete med Arkeologerna och Sydsvensk Arkeologi)

2 kommentarer på “Tidsskikt 1800-tal – studentkasern och Ljusens herre

  1. Alltså var användes ljus? Var det i kyrkan eller hade studenterna dessa eller såldes till allmänheten i staden?

  2. Hej Ninnie,

    Stearinljus var dyra och i enklare miljöer användes ofta vaxljus eller talglampor t ex. I vår årsbok från 1983 ”Ljus och lykta” finns kulturhistoriska artiklar kring detta ämne om du är intresserad av att läsa mer. Årsböckerna finns tillgängliga som nedladdningsbara pdf:er på vår hemsida här: https://www.kulturen.com/kulturens-arsbok/digitalt/

    Vänliga hälsningar
    Maria Bohlin, informatör

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *