Kulturens blogg

Klart för omfattande arkeologisk undersökning i kvarteret Sankt Mikael

Skiss över kvarteret Sankt Mikael 16
Skiss av kvarteret S:t Mikael 16. Nybyggnads- och undersökningsytan är markerad med rött. De byggnader som fanns på platsen mellan 1835 och 1959 är markerad med violett streckad linje. Äldre schakt är markerad med grå streckad linje och förundersökningen 2014 med grön streckad linje. Hög- och senmedeltida murar är markerade med mörkt grått, äldre murar i en ljusare grå nyans. Punktcirklar är borrprov med stopp mot sten. De ljust grå fälten är den beräknade sträckningen av en gård som vi vet låg där, som hyrdes ut under början av 1500-talet.

Inför uppförandet av nya bostäder i kvarteret Sankt Mikael i centrala Lund genomförs en arkeologisk undersökning. Undersökningen, som kommer att göras mellan maj och oktober i år, är den mest omfattande som gjorts på många år i Lund.

Tomten som ska undersökas har stått obebyggd sedan 1959 då man rev vad som kallades Studentkasernen Petersborg. Det handlar om en mycket intressant del av medeltidens Lund, alldeles i närheten av domkyrkan och i ett område där det var tätt med kyrkliga institutioner och residens med anknytning till kyrkan.

Ägdes av kyrkan

Vid tiden för reformationen, det vill säga från 1537, var hela kvarteret i kyrklig ägo. I den västra delen låg Sankt Mikaels kyrka, vilket gett namn åt kvarteret, och i den södra delen fanns Dominikankonventet, allmänt kallat Svartbrödraklostret.

Svartbrödraklostret grundades redan 1222 och var ett av de första i Norden. Att det var ärkebiskopen Andreas Sunesson som upplät mark tyder på att området redan tidigare var i kyrklig ägo.

Gård som hyrdes ut

Den del av kvarteret som nu ska undersökas ägdes vid reformationen av Svartbrödraklostret. Däremot vet vi inte om detta var en del av och ingick i klostret. Gården som vi vet låg här hyrdes ut under början av 1500-talet, men tycks ha stått öde från och med mitten av århundradet. Fram till 1835, då ”Studentkasernen Petersborg” uppfördes, är tomten registrerad som öde eller hagmark.

Förväntningar

Genom undersökningen hoppas vi kunna besvara frågor som rör klostret, exempelvis om tomten på något sätt ingick i detta, frågor kring verksamheter och kontakter, hur området användes innan marken donerades till Dominikanerna och naturligtvis skaffa fler pusselbitar som rör Lunds äldsta historia och de första bosättningarna på platsen.

Text: Stefan Larsson, arkeolog på Kulturen och projektansvarig för undersökningen. 

Den arkeologiska utgrävningen gör i samverkan mellan Kulturen (som är huvudman), Arkeologerna/SHM och Sydsvensk arkeologi. Du kommer att kunna följa arbetet här på bloggen, och i sommar kommer vi även att börja ha korta visningar på plats, på Stora Algatan 6 i Lund (se kartan nedan).

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *