Kulturens blogg

Kvarteret Sankt Mikael: Biskopens brygghus

Utgrävningen vid Sankt Mikael.

Uppmärksamma förbipasserande har kanske lagt märke till murade tegelväggar och ett fint lagt tegelgolv som länge legat synliga i ett hörn av schaktet, närmast staketet mot Stora Algatan. Det man ser här är resterna av ett större tegelhus som vi har undersökt under flera veckor. I veckans bloggtext ställer vi frågor om vad huset använts till, och vem som bott här.

En stadsgård på bästa adress

Hela undersökningsytan, och så också huset, ligger väldigt centralt i staden. Bara ett stenkast bort ligger Lundagård, som under medeltiden var biskopspalats och kyrkostadens absoluta centrum. Vi kan därför anta att platsen, även efter medeltidens slut, varit en av stadens bästa adresser.

Av de bevarade murresterna kan vi se att huset har varit byggt av tegel och sannolikt ganska stort, med dåtidens mått mätt. Tegel var dyrt och hade man råd med det så hade man även råd att bygga stort. Murarna är tjocka, mellan 75 och 90 centimeter, vilket skvallrar om att huset antagligen haft flera våningar. Hade byggnaden låtits stå kvar kan vi tänka oss en byggnad som haft likheter med Krognoshuset på Mårtenstorget eller någon av byggnaderna på Fru Görvels gård, på Stora Södergatan.

Bilden visar husets placering i schaktet. Närmast gatan, i övre vänstra hörnet av bilden, syns stora stenar, som är toppen av det kraftiga spisfundamentet. Hitom ser vi det välbevarade tegelgolvet, och närmast i bild en kullerstensläggning som vi tolkar som en gårdsyta, innanför byggnaden. Foto: Adam Hultberg

Byggnadens biografi

När huset byggdes vet vi fortfarande inte, eftersom vi arbetar oss bakåt genom historien. I dagsläget har vi undersökt lämningar från det att huset rivs och ner till en nivå som vi tror hör femtonhundratalet till. De yngsta spåren vi hittade var således rester från när byggnaden revs. Mycket möjligt har huset rivits i samband med att man vid artonhundratalets början uppför studentkasernen Petersborg, som vi berättat om tidigare.

Arkeologin visar att rivningen skett väldigt systematiskt. Vi hittar tydligt separata lager med rester från olika delar av byggnaden. Bland rivningsmassorna hittar vi nästan inga hela tegelstenar, dessa har man tagit tillvara och återanvänt i nya byggnader runt om i stan. Allt som gick att använda igen sparade man på.

Konstigt nog har man trots detta lämnat kvar resterna av ett tegelgolv. Teglet är mestadels murtegel av medeltida typ och har antagligen suttit i en vägg i en annan byggnad innan det blev golv i vårt hus. Mönstret i golvet antyder också att det flera gånger blivit omlagt eller reparerat. Tegelstenarna är av blandade typer och enstaka stenar av gult tegel berättar att det sannolikt är lagt på sextonhundratalet eller senare. Det här golvet är alltså inte original utan har lagts långt efter att huset först uppfördes.

Bortplockning av tegelgolv och provtagning i springorna. Foto: Annika Knarrström

Spåren av ombyggnation ser vi framförallt i det massiva spisfundament som funnits vid husets gavel mot Stora Algatan. Här kan vi se fler olika faser som vi kan tolka som antingen ombyggnationer eller reparationer. Fundamentet är väldig välbyggt vilket antyder att det här stått en stor konstruktion, kanske en murstock med spisar i flera våningar.

Spår av ölbryggning

Länge undrade vi vad det var för typ av byggnad vi undersökte. Var det ett bostadshus, ett packhus, eller en verkstadsbyggnad?

Förkolnade skalkorn som har fått groddar. I övre raden till vänster finns det två skalkorn där groddarna sitter kvar. I övre raden till höger och i nedre raden till vänster finns det tre skalkorn där groddar har lossnat och lämnat fåror i kornet. I nedre raden till höger finns det fyra groddar som har lossnat. Foto: Santeri Vanhanen

En ledtråd fick vi från ett jordprov som insamlats mellan tegelstenarna i golvnivån. Från proverna får vi resultat som är omöjliga att se med blotta ögat, men som kan berätta mycket om vad man gjort i byggnaden. I jordprovet framkom mältat korn, det vill säga korn som fått börja gro, och som vi sannolikt kan koppla till ölbryggning. I processen blötläggs kornet några dagar för att starta groddningen. Därefter sprider man ut kornen på ett golv där de får gro under fem till sju dagar. Även den stora spisen kan ha använts vid öltillverkning då kornet måste hettas upp för att avbryta groddningen. I anslutning till spisen har vi även hittat tjocka lager med kol och aska som antagligen är utrakat från spisen och kan innehålla fler spår efter användningen. Kanske är det ett brygghus eller ett kök vi undersöker?

Herr Mogens Madsen och Mäster Olof Bagger

För att kunna berätta om huset vi undersöker måste vi titta, både på de minsta detaljer samtidigt som vi lyfter blicken och passar in platsen i de stora sammanhangen. En av de mest omvälvande händelserna i Lunds historia är reformationen, då den så viktiga kyrkostaden tappar mycket av sin betydelse. I mitten av femtonhundratalet dras tomten in från dominikankonventet och ges till en man vid namn Mogens Madsen, som sedermera blir biskop i Lund. Enligt källan skall han ha fått en tomt med ett stående stenhus, vårt hus.

Nästa stora omvälvning i staden är instiftandet av Lunds Universitet, 1666. Även universitetets förste “rector magnificus”, Olof Bagger, har varit ägare till huset!

Nu fortsätter arbetet och vi vill bland annat veta mer om husets många ombyggnationer, framförallt vill vi veta när det först byggdes.

Text: Amanda Sjöbeck & Adam Hultberg, arkeologer Kulturen

 

 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *