Kulturens blogg

Keramikfynd från en medeltida gård i Vellinge

På bilden syns en skärva östersjökeramik med mönster som troligen gjorts med tummen längs kärlets utsida. Penseln på bilden är med som storleksreferens. Foto Kulturen.
På bilden syns en skärva östersjökeramik med mönster som troligen gjorts med tummen längs kärlets utsida. Penseln på bilden är med som storleksreferens. Foto Kulturen.

Just nu håller Kulturens arkeologer på att avsluta en arkeologisk undersökning i Vellinge. Det är ett historiskt gårdsläge som undersöks för andra gången, den första undersökningen gjordes 2019.

På det historiska gårdsläget, med fastighetsbeteckningen Furan 9, ligger nu ett boningshus från 1800-talet. Tills nyligen fanns också två tillhörande ekonomibyggnader, men dessa längor är nu rivna. Det här är den gård som ligger närmast Vellinges medeltida kyrka.

Under hösten 2019 genomförde vi den första undersökningen på platsen. Anledningen till undersökningen var att Vellingebostäder AB planerade att uppföra nya kontorslokaler. Undersökningsytan motsvarade ytan för den planerade nybyggnationen, direkt till vänster om gårdens västra länga (som då inte hade hunnit rivas).

Vid undersökningen hösten 2019 påträffades flera tidigmedeltida lämningar, som tyvärr var dåligt bevarade på grund av den långvariga torkan föregående år. Kulturlagren var uttorkade och svåra att skilja från varandra, men vi fann många skärvor av keramik, från främst 1000–1100-talet. Denna keramik kallas för östersjökeramik och är speciell eftersom den ofta dekorerades med linjer eller vågmönster, och var bättre bränd än den tidigare inhemska vikingatida keramiken.

Östersjökeramiken var en blandning av influenser från slaviska områden och det inhemska vikingatida formspråket. Keramiken är ofta grå eller svart och är en så kallad ledartefakt, det vill säga ett föremål som är typiskt för en viss tid och som kan användas för att datera en fornlämning.

Vi saknade däremot fynd från hög- och senmedeltiden och det visade sig att alla lämningar som var yngre än omkring år 1200 hade blivit bortschaktade vid någon tidpunkt. Ett enda fynd från högmedeltid (ca 1200–1350) gjordes vid schaktningen, nämligen resterna av en glaserad kanna. Även denna keramiktyp anses vara en ledartefakt som visar på en datering till högmedeltid.

På bilden syns den största skärvan av en kanna från högmedeltiden. Keramikkannor tillverkades av så kallat äldre rödgods och var glaserade på kärlets utsida. Foto Kulturen
På bilden syns den största skärvan av en kanna från högmedeltiden. Keramikkannor tillverkades av så kallat äldre rödgods och var glaserade på kärlets utsida. Foto Kulturen

Mycket av keramiken av denna typ importerades från exempelvis Tyskland, men efterhand startade en lokal produktion bland annat i Lund. Vi vet ännu inte varifrån just denna kanna kom, kanske hade den blivit inhandlad vid ett besök i staden Lund.

I slutet av augusti i år påbörjades den andra arkeologiska undersökningen, denna gång undersöks ytan under den nu rivna västra längan. Här finns välbevarade kulturlager. Den rivna byggnaden hade uppförts på en betongplatta, som hade skyddat de underliggande arkeologiska lämningarna från torkan år 2018.

Bland de första fynden som gjordes var en skärva äldre rödgods. Efterhand har antalet keramikskärvor av äldre rödgods, men även yngre svartgods (blir vanligt från omkring år 1200) och stengods (importerat från främst Siegburg i Tyskland) vuxit och vi har kunnat datera de översta lämningarna under betongplattan till högmedeltiden! En del av ett hus med ett spisfundament har grävts fram. Vi kommer att berätta mer om detta i ett senare blogginlägg!

Skärvorna är inte så stora som de som påträffades förra hösten, men nog så viktiga ur dateringssynpunkt. Nu har vi hittat så många att det inte kan ses som en tillfällighet, utan vi kan datera huslämningen till 1200-talet. En mer noggrann datering kan göras vid efterbearbetningen av keramikmaterialet.

Den första skärvan av äldre rödgods som påträffades vid den nu pågående undersökningen. Foto Kulturen
Den första skärvan av äldre rödgods som påträffades vid den nu pågående undersökningen. Foto Kulturen

Text: Linda Billström, arkeolog på Kulturen. 

 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *