Kulturens blogg

Lämningar i Lund från den medeltida byn Lilla Råby

Första fältdagen när vi börjat schakta ytan med hjälp av maskin. Foto: Linnea Lidh, Kulturen
Första fältdagen när vi börjat schakta ytan med hjälp av maskin. Foto: Linnea Lidh, Kulturen

Den 1 december avslutades fältarbetet av en arkeologisk undersökning på Kastanjegatan i centrala Lund, i kvarteret Gyllenholm mellan studentbostäderna Parentesen och Smålands Nation. Den här platsen var en gång en del av den medeltida byn Lilla Råby. Vi hittade byggnadslämningar från en gård som vi daterar till före 1200-talet, massor med medeltida keramik och en del andra fynd.

Kudu AB ska uppföra ett nytt bostadshus på platsen, och därför gjorde vi nu en arkeologisk undersökning.

Byn i anslutning till staden

Lilla Råby nämns i skrift för första gången år 1120. Byns marker låg direkt i anslutning till Lunds medeltida stadsområde, intill stadens vall och vallgrav i sydöst. Byn hörde även till Sankt Hans socken under medeltiden, vars kyrka låg innanför Lunds stadsvall. Lilla Råby hade med andra ord ett betydande förhållande till staden. Stadens och byns relationer är en av de saker vi hoppas kunna förstå mer om genom undersökningen, men vi vill också gärna få reda på mer om byns etablering och utveckling.

Hösten 2019 gjordes en översiktlig förundersökning av den aktuella platsen, som visade på äldre mark- och odlingslager. Vid denna undersökning hittades även keramik av typen Östersjökeramik med datering 1000–1100-tal, vilket visar på att den tidiga bebyggelsen finns i närheten. Denna förundersökning ledde till att vi under regniga och mörka dagar i slutet av november genomförde en slutundersökning för att dokumentera de lämningar som finns i marken som skall exploateras.

Fyndmaterial från tiden före 1200-talet saknats

Forskningen visar på att byarna kring Lund etableras någon gång mellan 900-talets slut fram till 1100-talet. I Lilla Råby har det funnits en avsaknad av äldre fyndmaterial från tiden före 1200-talet, vilket har setts som en möjlig indikation på att byn och gårdarna flyttats inom sina egna marker någon gång innan högmedeltiden.

De resultat som framkommit gör mödan att gräva i kladdig lera väl värd. Vi har hittat flera lager av byggnadslämningar i form av bland annat lergolv och syllsten från en gård som vi daterar till före 1200-talet. Massvis utav keramik samt en del andra roliga ting som mynt och verktyg till textilhantverk har framkommit, vilket hjälper oss att datera lämningarna. På områdets södra del hittade vi även två brunnar, varav den ena hade mycket välbevarade kulturlager där vi återfann trämaterial.

Skärvor av stengodskrus, troligen importerat från Tyskland under 1300-talet.
Skärvor av stengodskrus, troligen importerat från Tyskland under 1300-talet. Foto: Kulturen
Mänger av keramik från undersökningen. Detta är så kallat Östersjökeramik. Foto: Linnea Lidh, kulturen
Mänger av keramik från undersökningen. Detta är så kallat Östersjökeramik. Foto: Linnea Lidh, kulturen
Delar av en dubbelkam med pånitade beslagskenor, vanlig under medeltidens senare del. Foto: Linnea Lidh, Kulturen
Delar av en dubbelkam med pånitade beslagskenor, vanlig under medeltidens senare del. Foto: Linnea Lidh, Kulturen

Nu när fältarbetet avslutats återstår bearbetningen av dokumentationen, fynden och de prover vi tagit för att sammanställa och göra en tolkning av platsens och dess användning. Redan nu har vi dock konstaterat att vi hittat ett gårdsläge som vi kan datera till före 1200-talet och som inte finns med på det tidigaste kartmaterialet vi har över Lilla Råby, vilket tyder på att teorin om att gårdar flyttats inom markerna tycks stämma.

Text: Linnea Lidh, arkeolog på Kulturen. 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *