Kulturens blogg

Luciatraditionen lever och utvecklas

Luciafirande, troligen från Södra Sveriges Sjuksköterskehem i Lund. Med signatur nere i kopians högra hörn: E. Gunnarsson. Ur Region Skånes medicinhistoriska samlingar.
Luciafirande, troligen från Södra Sveriges Sjuksköterskehem i Lund. Med signatur nere i kopians högra hörn: E. Gunnarsson. Ur Region Skånes medicinhistoriska samlingar.

Att skriva om Luciafirandets historia gör att man lätt blir glädjedödare. Så låt oss ta det svåra först: luciafirandet har ingen historisk koppling till helgonet Lucia. Det enda gemensamma är namnet eftersom det är Lucias dag den 13 december.

Natten före uppfattades som årets längsta natt och Lucia kopplades samman med Lucifer – alltså djävulen – och då kunde allt hemskt hända. Lussebrudar fanns, men de var allt annat än helgonlika.

En person i vit dräkt och med ljus i håret dyker först upp i Tyskland på 1700-talet. Katolska barn fick besök av Sankt Nikolaus. Till de protestantiska barnen (som absolut inte skulle ha besök av ett helgon) kom istället en gosse som föreställer Jesusbarnet, med en gloria av ljus.

Hur traditionen kom till Sverige vet man inte. Den finns först lokalt på några få platser. Sedan sprids den till universitetsstäderna där de unga männen lussar. Det väckte stor uppmärksamhet när vi i Kulturens arkiv hittade ett foto på Lunds första lucia (läs mer i ett blogginlägg från 2015) Det är studeranden Brag som 1875 i vit krinolin och med ljus i håret firar luciatraditionen. (Kom ihåg att han är egentligen är Jesus, inte Lucia). Kanske någon som läser den här texten har ett foto av Lunds första kvinnliga lucia? Alltså från 1875-1900.

”Studerande Brag såsom Lucia 1875. Lund.”, står det på baksidan av det här fotot. Det är taget av B A Lindgren och finns i Kulturens arkiv.
”Studerande Brag såsom Lucia 1875. Lund.”, står det på baksidan av det här fotot. Det är taget av B A Lindgren och finns i Kulturens arkiv.

Parallellt med studenttraditionen finns en folklig variant av luciatåg, framförallt i föreningslivet från sekelskiftet 1900 och framåt. Här dyker alla möjliga figurer upp, till och med bagare. Troligen för att de har vita kläder och passar fint in i tåget.

Det finns också en stark tradition inom företag och inte minst inom sjukvården för mer eller mindre burleska luciaupptåg, gärna med män som lucia.

Den mer sofistikerade versionen av luciafirandet har nog sitt ursprung i skönhetstävlingarna från 1920-talet och framåt. Då uppstod den stereotypa bilden av lucia som lång, vacker och blond.

Varje år väcks debatten till liv om vem som får vara Lucia och på vilket sätt det skall firas. Traditioner är och har alltid varit olika. 2019 kunde man se hur Pressbyrån såg till att luciatåget utökades med ytterligare en figur – en lussekatt! Reklamtexten är tydlig: I år låter vi alla vara med i luciatåget.

Reklam för lussekattsdräkt från pressbyrån.
Luciafirande, troligen från Södra Sveriges Sjuksköterskehem i Lund. Med signatur nere i kopians högra hörn: E. Gunnarsson. Ur Region Skånes medicinhistoriska samlingar.

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *