Kulturens blogg

Medeltida mur och golv bevaras när Kungshuset får hiss

Kungshuset i Lundagård. Foto Kulturen
Kungshuset i Lundagård. Foto Kulturen

I Kungshuset i Lundagård pågår det en febril verksamhet med att förbereda den efterreformatoriska byggnaden från år 1578 för ett nytt skede. Här ska Lunds universitetsstab inrätta sig 2022. Inför installationen av en hiss har vi, Kulturens arkeologer, övervakat schaktningen, och under stora mängder rivningsmassor hittade vi en murad mellanvägg och två tegelgolv från medeltiden. Vi bedömer att det är lämningar från en äldre byggnad, som sedan blev en del av Kungshuset när det byggdes.

För att tillgänglighetsanpassa Kungshuset har Statens Fastighetsverk, som förvaltar byggnaden, beslutat att installera en hiss, som komplement till ektrappan från 1700-talet. I juni i år gjordes en första arkeologisk schaktningsövervakning. Det kom då fram en del av en mur, som indikerade att det fanns intakta kulturlager bevarade. I ett tilläggsbeslut tillät därför länsstyrelsen att ambitionsnivån höjdes för schaktningsövervakningen, så att vi arkeologer fick större möjligheter att undersöka kulturlagren.

Grävde bort massorna för hand

Schaktningarbetet har fått göras för hand, eftersom man inte kan ta in en grävmaskin i byggnaden. I oktober tog vi arkeologer och personal från Eslövs betonghåltagning AB på sig skyddsmasker och gick loss på de torra, dammiga rivningsmassorna under golvets bjälklager. Massorna bestod av kalkbruk och tegelpannor från Brunius omfattande renoveringsarbeten på 1830-talet.

Arkeologerna Aja Guldåker och Linda Billström i skyddsmasker. Foto Kulturen.
Aja och Linda i skyddsmasker. Svettigt, torrt och svårt att kommunicera! Foto Kulturen.
Torra massor av kalkbruk och tegelpannor från Brunius omfattande renoveringsarbeten på 1830-talet fanns under golvets bjälklager.
Torra massor av kalkbruk och tegelpannor från Brunius omfattande renoveringsarbeten på 1830-talet fanns under golvets bjälklager. Foto Kulturen.
Arkeolog Linda Billström schaktningsövervakar det tunga arbetet med att hugga loss hårt sammanpressat rivningsmaterial som lagts under golvets bjälklager. Foto Kulturen.
Arkeolog Linda Billström schaktningsövervakar det tunga arbetet med att hugga loss hårt sammanpressat rivningsmaterial som lagts under golvets bjälklager. Foto Kulturen.

När vi hade handgrävt oss ner mellan 1-1,45 meter i massorna framträdde en mur tvärs över schaktet – en mellanvägg med murat tegel, där behuggna sandstenskvaderstenar skymtade.

I den västra delen av ytan hittade vi ett tegelgolv lagt i olika mönster. Öster om muren finns ytterligare ett tegelgolv, men det syns bara en liten bit av det.

Tillstånd att bevara och dokumentera

Vi tog då kontakt med länsstyrelsen och Statens fastighetsverk och begärde att få avbryta schaktningsarbetena. Det godkändes, och resultatet av detta är att lämningarna kan bevaras till eftervärlden. Hisskonstruktionen ses över och anpassas och det antikvariska arbetet med att styra undan onödiga ingrepp i fornlämning kan anses vara lyckade!

Lämningarna är byggnadsarkeologiskt dokumenterade och inmätta med totalstation. Kalkbruksprover har tagits som ger möjlighet till datering. Vi har också tagit makrofossilprover i de jordlager som framkom mellan golv och mur. För att dokumentera vad som har hänt efter att golven lades har vi upprättat sektioner och fotograferat med 3D-skanning.

Gertie och Linda dokumenterar och mäter in med totalstation.
Gertie och Linda dokumenterar och mäter in med totalstation. Foto Kulturen.

Vad vi har kunnat komma fram till hittills, med utgångspunkt av lämningarna som är framtagna och innan provsvaren, är att muren är en mellanvägg som troligen är äldre än Kungshuset. I söder där Kungshusets ena innervägg framträder finns ett område där man tydligt kan se att murbruk och sten är fogat ovanpå muren som vi grävde fram nu i oktober.

Igenmurad dörröppning och tegelgolv
Foto Kulturen

I murens mitt kan man uppfatta en spricka i tegelmuren som visar att det funnits en dörröppning som murats igen. Tegelgolvet i västra rummet är väldigt slitet med rundade kanter och defekta stenar som delvis är nedsvärtade av sot. Golvet är lagt i märkligt mönster med stråk som strålar ut från ett område strax väster om dörröppningen, en liten farstu. En natursten bildar en tröskel och intill tröskeln finns en tegelsten med avtryck av en hundtass och en grisklöv. Visst måste det vara medvetet att man skulle se djuravtrycken?

Djuravtryck i tegelstenen
Djuravtryck i tegelstenen. Foto Kulturen.

Golvet i väster har haft en kraftig lutning. Vi kan se att det gjorts flera försök att fylla på med mer sand för att komma tillrätta med lutningen, men till slut har rummet fyllts igen och dörröppningen har murats igen.

Sektioner
Foto Kulturen

Vad händer nu?

Efter att dokumentationen av lämningarna är slutförda läggs geotextilduk på golvet. Därefter kommer ett tjockt sandlager att läggas på, sedan ytterligare en geotextilduk och sedan makadam. Detta grundläggningsarbete ska förhoppningsvis vara tillräckligt stabilt för att ett trapphus och en hisskonstruktion ska kunna komma på plats.

Ett intakt medeltida mur och golv finns nu kvar för framtiden. Men vi ska inte sticka under stol med att vi är nyfikna på vad som finns under golven, det är vi! Det är inte otänkbart att det finns flera generationer golv och kanske fler murar.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *