I norra delen av kvarteret Paradis i centrala Lund ska Kulturens arkeologer snart påbörja en större arkeologisk förundersökning. Undersökningen ska bedöma vilka arkeologiska lämningar som finns i området och hur välbevarade de är. Undersökningen görs inför en tillbyggnad till en av universitetsbyggnaderna för Lunds universitet, som planeras av Akademiska Hus.
Även om den arkeologiska markundersökningen – grävningen – inte har påbörjats, har arbetet med undersökningen redan pågått under en period. Både en markradarundersökning och en byråinventering har genomförts med fokus på undersökningsytan.
Fältfasen av markradarundersökningen utfördes i januari av Modern Arkeologi, (se vårt instagraminlägg på @kulturens_arkeologer från den 13 januari). Markradararbetet kan vara till hjälp när vi som arkeologer ska ta beslut om hur vi ska undersöka ett markområde, dock ska man vara medveten om att det är få lämningar som markradarn med säkerhet kan identifiera och bedöma vilket gör att en arkeologisk utgrävning behövs i tillägg till den informationen som markradarn ger.
Vid detta tillfälle användes markradarn inte för att finna en fornlämning (vet ni om att hela Lunds centrum är en stor fornlämning?) utan för att finna platser med färre moderna ingrepp. Det är där vi kommer ta upp schakt och gräva efter lämningar. Bilden nedan visar de tolkningar som gjorts från markradar-undersökningen.
Byråinventeringen (en genomgång av all skriftlig dokumentation) som också har skett under våren har dels fokuserat på tidigare arkeologiska undersökningar på tomten och i närområdet, dels på annat historiskt material i arkiven som rör den aktuella tomten.
De historiska dokumenten kan ge en relativt klar bild över området från ca år 1670 fram till modern tid. Vid slutet på 1600-talet användes området till anläggandet av stallmästarehuset, en slags ridskola och ett hus för stallmästaren att bo i.
Planerna för anläggningen var storslagna och kan ses på en generalplan från 1748, bevarad i Universitetsarkivet, se bilden nedan. Den visar tre byggnader och ett stort odlingsområde i norr, som alltså är anläggningen kring stallmästarehuset. I mitten av planen ses botaniska trädgårdens dåvarande område, och den orangefärgade delen i söder är Lundagård.
Dock ger både markradarn och byråinventeringen indikationer på att denna plan aldrig till fullo färdigställdes. Att spåra lämningarna efter denna anläggning för att se om vad som blev färdigställt kommer att vara en spännande fråga i den arkeologiska fältundersökningen som börjar den 14 mars.
Tiden efter Stallmästarehuset präglas av anläggandet av botaniska trädgården i området. Stora delar av kv Paradis 51 planterades med mullbärsträd, för att kunna ha silkesmaskar för svensk silkesproduktion. Idag finns forfarande några sidenstycken bevarade som har lundasilke i sig.
Botaniska trädgården flyttade så småningom ut från kvarteret Paradis och lasarettet etablerade sig i kvarteret år 1788. Under lasarettstiden fick tomten stora delar av den byggnation man kan se idag. Lasarettet fanns i området fram till år 1968, men började sin avveckling redan på 1950-talet. Lasarettets verksamhet ersattes av universitet som än idag använder flera av de byggnader som uppfördes under lasarettstiden, samt några om- och tillbyggnader.
Tiden innan 1670-tal, som är mer dold i det historiska materialet, har några omnämnanden som ödejord, gård, kyrkojord, humlegård och hage. Dessa omnämnande vittnar om att man kanske redan från sent 1400-tal har använt tomten på samma sätt som under 1600-talet, med trädgård, odling och plantage.
De arkeologiska lämningarna som har kunnat ses i tidigare undersökningar i området har påvisat lämningar efter en tre meter djup vallgrav med en tillhörande vall på insidan av densamma. Det är också dokumenterat en gata i den södra delen av kvarteret som har en osäker sträckning i de norra delarna av kvarteret. Denna gata finns också i det historiska materialet, då benämnd med olika varianter av Lysesträtet.
Nu följer den arkeologiska fältundersökningen mellan den 14 och 25 mars. Undersökningen ska ge svar om hur bevarad de arkeologiska lämningarna är i området. Går det som är beskrivit i de historiska källorna går att se i det arkeologiska materialet? Och vad finns bevarat från tiden innan de historiska källorna beskriver området?
Fortsättning följer i kommande Instagram– och blogginlägg!
Text: Kristoffer Brink, arkeolog på Kulturen