Kulturens blogg

Torvtaket är på plats och Blekingegården har öppnat igen

Blekingegården med det nya torvtaket på ryggåsstugan. Foto Lena Aurivillius Hector.

Lagom till midsommar kunde vi öppna Blekingegården igen, med ett nytt torvtak på plats på husets mittersta del, den så kallade ryggåsstugan. Här avslutar vi en serie blogginlägg om takarbetet med ett inlägg från bebyggelseantikvarie Lena Aurivillius Hector.

När Kulturens timmermän Olof och Fredrik rev av det gamla torvtaket från 1996 visade det sig att underbrädningen var i förvånansvärt gott skick. Sedan tidigare visste vi att det var bekymmer med läckage vid takfönstret och här var båda fönsterkarm och det spontade virket nedanför fönstret rötskadade.

Men genomföringar i tak (alltså öppningar i taket för takfönster och skorsten) är känsliga områden och taket var rötskadat även vid skorstenen. De rötskadade partierna byttes ut och samtidigt passade vi på att putslaga och avfärga skorstenen.

Vid takläggningen har näver lagts omlott i sju till åtta lager där en stor del av den gamla nävern kunde återanvändas. Efterhand som takfoten täcktes med näver så spikades takkrokarna fast. Takkrokarna är huggna i eneträ och ämnet väljs ut av en kraftig gren. Takkrokens uppgift är att hålla mullåsen på plats som i sin tur håller torven på plats så den inte kanar av taket. Mullåsen har huggits av en fin kärnfura. Mullåsen ligger kvar av sin egen tyngd och behöver inte fästas. Nya mullåsar lades också på det västra högloftet.

Ritning av Peter Sjömar ur August Holmbergs ”Byggnadslära”.
Foto Lena Aurivillius Hector.

 

Torv från Söderslätt

Torven hämtades från Söderslätt och är tagen ur gammal och fast ängsvall där jorden är tätt genomvävd av rötter. Torvorna lades i två lager med rotsidorna mot varandra och med förskjutning i skarvarna. Tvärs över nocken lades större och tjockare torvor. Våren var torr och torven likaså och vi var lite oroliga för hur den skulle ta sig på taket men nu efter regnet har gräs och örter etablerat sig fint.

Efterforskningar och dokumentation för framtiden

Roligt är också att en rekonstruktion av den ursprungliga spiran som kröner takfönstret har kommit på plats. Kulturens intendent Per lyckades genom arkivstudier och efterforskningar spåra spiran till Nordiska museet och utifrån ett foto från förra sekelskiftet har Kulturens timmerman Olof slöjdat fram en ny spira. Det kan du läsa mer om i blogginlägget Rekonstruerad spira på plats på Blekingegårdens tak.

Arbetet har följts och dokumenterats av mig, Kulturens bebyggelseantikvarie Lena, så att vi har kunskap om med vilka material och metoder arbetet har utförts. Bra kunskap att ha med sig när det är dags att lägga om taket nästa gång, förhoppningsvis dröjer det ytterligare 30 år.

Gräs och örter har etablerat sig fint på det nya torvtaket. Foto Lena Aurivillius Hector,

Läs gärna tidigare blogginlägg om arbetet med Blekingegårdens torvtak:

Nytt torvtak på Blekingegården

Rådslag om Blekingegårdens skorsten

Återanvändning av näver på Blekingegårdens tak

Rekonstruerad spira på plats på Blekingegårdens tak

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *