I januari i år fällde vår timmerman Olof Andersson en grov fura med yxa, som ni kanske sett här på bloggen eller på våra sociala medier. Men vad hände sedan med stocken? Här berättar Olof genom text och video om klyvningen av furan till brädor, som ska användas för att tillverka rekonstruktioner av medeltida möbler.
I år startar vi ett projekt där vi kommer att gestalta det medeltida Dekanhuset i vårt friluftsmuseum som en prästbostad. Vi vet att dekanen Torben Bille (som senare blev ärkebiskop i Lunds stift) bodde i huset omkring år 1530. Dekanen var prostens närmaste man i domkyrkan. För att gestalta en bostad för en präst/dekan, så som det skulle kunna ha sett ut i början av 1500-talet, har vi studerat medeltida bilder och bevarade möbler.
Under arbetet med att lägga nytt torvtak på Blekingegården har även andra småarbeten gjorts på taket. Vi har bland annat rekonstruerat en spira som satt ovanför takfönstret när gården stod på sin ursprungliga plats i Blekinge. Spiran hamnade på Nordiska museet i Stockholm i slutet av 1800-talet, men nu har vi fått arkivmaterial därifrån som hjälpt oss att rekonstruera en spira som är så trogen originalet som är möjligt. Intendent Per Larsson berättar mer i detta blogginlägg.
Nu har vi stängt utställningarna Skånskt jordbruk, Sydsvenskt fiske och Skånskt allmogeliv. Igår började vi tömma lokalerna inför ombyggnaden av Allmogehallen, den byggnad där utställningarna har visats.
Nu är Blekingegårdens brunn komplett igen! Det är några år sedan det sist fanns en anordning för att hämta vatten ur brunnskaret. Brunnsvinden (en slags hävarm) som nu kommit på plats ger förståelse för en av de dagliga och viktiga arbetsuppgifterna vid en gård, samtidigt som gårdsbilden från tidigt 1800-tal blir mer riktig.
Den 30 maj är en rikstäckande dag för att uppmärksamma fönsterrenovering. Byggnaderna på Kulturen i Lund kan ses som en exempelsamling över olika tiders byggnadsskick med en stor variation av olika typer av fönster. Kom gärna och titta närmare på fönstrens profiler, beslag och ljusets spel i de munblåsta fönsterglasen.
Under sommaren har vi restaurerat Borgarhusets mönstermurade fasad och fönster, och under en period fick ni stå ut med byggnadsställningar runt huset. Just nu avslutar vår hantverkare Fredrik Gustavsson restaureringen med att foga de nedersta facken och tjära korsvirket där. Det var svårt att komma åt längst ner när ställningarna stod kvar. Här kan ni också se bilder på takrosen som målades strax innan byggnadställningarna togs ner.
Borgarhuset uppfördes på Kulturen 1891, men byggdes efter medeltida förebilder av borgerliga hus. Det innebär bland annat att facken i detta korsvirkeshus är mönstermurade med bränt tegel. Våra byggnadshantverkare Olof och Fredrik murar nu om några fack helt, medan resten av facken bara får nya fogar av kalkbruk. Här kan du se lite bilder från arbetet!
Onsjöstugan hålls just nu stängd, men innanför den stängda dörren håller en interiör på att växa fram. Det som ska gestaltas är en skånsk undantagsstuga på 1850-talet. Här berättar intendent Karin Hindfelt om hur vi har tänkt när vi har valt möbler och föremål till interiören. På bilderna ser ni intendent Niklas Ingmarsson, som är projektledare för omgestaltningen.
Omgestaltningen av Onsjöstugan i vårt friluftsmuseum fortsätter. Under veckan har ett nytt staket kommit upp runt ryggåsstugan och dess nya utemiljö. Här berättar Per Larsson, samordnare för våra agrara samlingar, om stakettypen vi har valt och om varför vi väljer att arbeta med inhägnader i vårt friluftsmuseum.
Som vi berättat i tidigare blogginlägg har vi bestämt oss för att göra en ny gestaltning av Onsjöstugan, eftersom vi för några år sedan fick ny kunskap om dess ursprung. Under mitten av 1800-talet var denna ryggåsstuga ett undantag på en gård i Jonstorp, en by norväst om Höör i Skåne. Trädgårdsmästare Kristina Bakran berättar här om förändringar i utemiljön kring stugan.
Som vi berättat i ett tidigare blogginlägg gör vi just nu lite restaureringsarbete på Bosebo kyrka. Vapenhuset hade sjunkit ner i framkanten, men nu har våra timmermän lyft upp det och är i full gång med att lägga nytt spåntak på vapenhuset.
Golv och dörrkarmar är på plats så nu återstår finsnickerier i form av golvlister och dörrkarmar innan målaren kan ta vid och färdigställa bottenvåningen på Thomanderska huset. Vi försöker bevara så mycket originalmaterial som möjligt, men de lister som blivit rötskadade av hussvampen är vi tvungna att byta ut.
Under året har vi arbetat med att komma tillrätta med ett otäckt angrepp av hussvamp på bottenvåningen i Thomanderska huset. Våra byggnadshantverkare Olof Andersson och Fredrik Gustavsson har bytt ut angripna timmerbjälkar och lerstenar. Innan väggarnas bjälkar och murverk täcks över igen passade vi på att filma Olof när han berättar om en del av det arbete som har gjorts.
Som vi skrev i föregående blogginlägg kommer mecenatmedel som kommer in under 2017 att gå till restaureringen av Thomanderska huset, som har drabbats av hussvamp. Bottenvåningen är avstängd, men ni kan fortfarande besöka övervåningen i detta kulturhistoriska hus! Nästa vecka kommer vi att sätta upp en informationstavla i portgången, där vi löpande kommer att informera om vad vi jobbar med just nu. Här berättar vi om hur långt vi har kommit hittills.
Måketorpsboden och Onsjöstugan har nästan restaurerats klara, några detaljer återstår som vi slutför under nästa år. Bosebo kyrka har undersökts noggrant inför nästa års insatser. Här berättar projektledare Gunilla Gardelin om vad som har gjorts i projektet timrade hus, som pågått i två år. Du kan också läsa tidigare blogginlägg om de tre timrade husen, om du vill veta mer.
Arbetarbostaden är en av de miljöer på Kulturen som många besökare verkar fästa sig lite extra vid. En av dem är Sten Lignell i Trelleborg. Sten var här veckan innan julstöket och upptäckte då att den så kallade mitraljösen, alltså järnkaminen av modell Husqvarna No 51 som står i huset, inte var komplett. Det saknades delar, en distansring och en genombruten kupol krönt av en urna.
Nu är vi igång med torvtaksläggning på Måketorpsboden från Småland. Torvtak var historiskt sett vanligt förekommande. De var billiga tak för de som hade tillgång till björk och betad ängsmark. Inget material behövde köpas in till takläggningen, utan kostnaden bestod endast av det arbete som behövde läggas ner. Här berättar timmermannen Olof Andersson mer om arbetet med att lägga torvtak.
Genom ättlingar till Johan Henrik och Emilie Thomander har vi fått tillgång till brev som skrevs av Emilie under parets förlovningstid på 1830-talet. Detta är ett material som vi trodde var försvunnet, och det är stort både för oss och forskningen att vi nu kan studera breven! Här berättar intendent Anders Jansson mer om upptäckten.