Kulturens blogg

Julfirande i Arbetarbostaden 1930

Jul i Arbetarbostaden på Kulturen i Lund
Jul i Arbetarbostaden på Kulturen i Lund. Foto: Viveca Ohlsson/Kulturen

I det vi nu kallar Arbetarbostaden, en liten lägenhet på Adelgatan 1 som nu är en del av vårt friluftsmuseum, gestaltar vi  målaren Nils och hemmafrun Siri Anderssons hem på 1930-talet . Familjen har själva berättat för Kulturen om hur julaftonen firades.

”Det är julafton år 1930. Doften av ”lille julaftons” julbak känns ännu i näsan och blandar sig med doften av korv, sylta, skinka, kål och en stark doft av hyacint. Från radion hörs Sven Jerrings röst med programmet ”Dans kring granen”, en högtidsstund för familjen. Hemmet är pyntat med juldukar och julbonader i både kök och rum. Mellan rummen ovanför dörren hänger furukvistar med en liten mässingsklocka i.

Radio placerad på ett litet bord bredvid kaminen.
Från radion hörs Svens Jerrings röst i programmet ”Dans kring granen”. Foto: Viveca Ohlsson/Kulturen
Mässingsklocka med grankvist och rött band hänger i en dörröppning
Foto: Viveca Ohlsson/Kulturen

Bordet står dukat med finservisen, som Siri och Nils fått i bröllopspresent. Här pryder också julljusstakarna, tomtar med ljus i både händer och huvud.

Det är dukat till tre personer, mamma Siri, pappa Nils och lille Ninne, lillasyster Siv är ju bara 4 månader. Julafton firas enbart med familjen. Det är först på juldagen moster och morbror kommer på besök.

Granen är dekorerad med flaggspel, tomtar med mera. På bordet står julljusstaken i form av en tomte, och julmaten är framdukad.
Foto: Viveca Ohlsson/Kulturen

Vid bordet serveras förutom skinka, kål och sylta, även grisfötter och risgrynsgröt. Nils håller hårt på traditioner och dricker sin mumma, som han själv tillagat, ur en speciell glassejdel. Siri och Ninne dricker svagdricka. Enkom för pappa Nils sätts på julafton fram en vackert målad brännvinsflaska med tillhörande glas. Det är också Nils som på ”lille julafton” maler den skånska senapen till lutfisken. Han maler den med en kanonkula i en emaljerad skål.

Pepparkaksbak och senapsmalning pågår!
Pepparkaksbak och senapsmalning pågår! Foto: Viveca Ohlsson/Kulturen
fikat står framdukat på bordet vid fönstret: mandelmusslor, klenätter och pepparkakor med kaffekoppar redo. Här ligger också ett julbroderi och jultidningar från 1930.
Foto: Viveca Ohlsson/Kulturen

Till kaffet serveras många goda julkakor, som Siri bakat: mandelmusslor, vaniljstjärnor, pepparkakor i forma av rävar och häxor och klenätter. Mamma Siri är alldeles slut efter allt bak och förberedande inför julfirandet.

Julens gottebord i Arbetarbostaden, med nötter, fikon, dadlar och kokosnöt.
Julens gottebord i Arbetarbostaden, med nötter, fikon, dadlar och kokosnöt. Foto: Viveca Ohlsson/ Kulturen

Lille Ninne, klädd i blå sammetskostym, sitter framför julgranen, som lyser dubbelt så starkt, eftersom den är placerad framför den stora spegeln. Familjen har en elektrisk julslinga i granen och många juldekorationer: flaggspel, flätade kogar, änglar och tomtar. Ninne tittar längtansfullt på alla julklappar, som placerats under granen. Han längtar säkert också att få smaka allt julgodis: ananas, kokosnöt, apelsiner, nötter, fikon och dadlar. Varje jul köper pappa Nils också en kartong fin choklad från conditori Lundagård.

Näst efter julklapparna ser Ninne fram emot att få steka äpplen med socker på, upphängda i eldgaffeln framför kakelugnen. ”

Text: Ingalill Alwmark, ur Jul på Kulturen, ett häfte som gavs ut av Kulturen 1994. 

Välkommen att följa vårt Julspår, där Arbetarbostaden är ett av husen du leds runt till.

2 kommentarer på “Julfirande i Arbetarbostaden 1930

  1. Tack för en intressant text och så otroligt fint det är ordat i bostaden. Jag undrar över placeringen och användningen av den lilla mässingsklockan?

    1. Hej Sandra!

      Vår traditionsexpert är tyvärr på julledighet, så jag får återkomma i januari om det skulle visa sig att det finns någon alldeles särskild mening med mässingsklockan. Men jag kan tänka mig att den hänger i dörröppningen på samma sätt som man skulle ha placerat en mistel – du vet, dem man ska kyssas under. Jag vet inte hur det var på 1930-talet men nu är mistlar fridlysta i Sverige och om de säljs så importeras de. Kanske blev grankvisten med mässingsklocka en slags ersättning för misteln?

      I mitt barndomshem hade vi också en mässingsklocka i dörröppningen till jul (jag är född 1966) men jag hörde inte någon förklaring om vad den skulle betyda.

      Arbetarbostadens jul är en rekonstruktion av hur de firandet gick till enligt vad familjen har berättat för oss.

      Vänliga hälsningar
      Maria Bohlin, informatör

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *