Kulturens blogg

Vad händer i Thomanderska huset?

Putsen längst ner på fasaden har knackats ner för att hantverkarna ska kunna undersöka korsvirkesstommen.

Som vi skrev i föregående blogginlägg kommer mecenatmedel som kommer in under 2017 att gå till restaureringen av Thomanderska huset, som har drabbats av hussvamp. Bottenvåningen är avstängd, men ni kan fortfarande besöka övervåningen i detta kulturhistoriska hus! Nästa vecka kommer vi att sätta upp en informationstavla i portgången, där vi löpande kommer att informera om vad vi jobbar med just nu. Här berättar vi om hur långt vi har kommit hittills.

Efter att Thomanderska husets bottenvåning har blivit tömd på inventarier så har vi undersökt omfattningen av skadorna från hussvampen. Genom att ta upp golven i fyra av rummen har vi  konstaterat skador på ett av golven och på fotträ och stolpar i korsvirkesstommen. Allt material som är angripet av hussvamp bortforslas och destrueras.

Vi har även knackat ner puts på utsidan av fasaden för att kunna se hur korsvirkesstommen har påverkats. Först nu tycker vi att vi kan se omfattningen av skadorna, och vi har diskuterat hur vi ska fortsätta arbetet på ett möte med Kulturens hantverkare, bebyggelseantikvarier och fastighetsavdelningens chef samt Folkes Bygg & byggnadsvård. De externa hantverkarna  kommer att anlitas för konsultation och visst arbete vid renoveringen och återställandet av Thomanderska huset.

Det är ett omfattande arbete vi har framför oss, som kommer att ta tid. Men med  rätt metoder och åtgärder går det att rädda hus som har drabbats av hussvamp. Thomanderska huset är en viktig kulturhistorisk byggnad som berättar om en del av Lunds historia.

Hussvampen

Arbetet med att bekämpa hussvampen började efter att en av våra värdar upptäckt problem med en innerdörr. Den hade satt sig och var svår att stänga. Efter en liten undersökning kunde vi konstatera att stolpen i väggen bredvid dörren var rötskadad och hade sjunkit ner. Efter ytterligare undersökningar kunde vi konstatera att det fanns hussvamp i konstruktionen.

Undersida av golvbräda med hussvamp.
Undersida av golvbräda med hussvamp. Foto Kulturen
Hussvampskropp på undersida av en golvbräda.
Hussvampskropp på undersida av en golvbräda. Foto Kulturen

Hussvamp (Serpula lacrymans) tillhör släktet brunrötesvampar. Hussvampen är mycket aggressiv mot trämaterial. För att trivas och växa behöver svampen tre saker:  1. trä, cellulosa 2. vatten, fuktighet 3. kalk. Kan man ta bort en av dessa parametrar så klarar sig inte svampen.

Gott om kalk och trä i huset

Detta är ett svårt problem i historiska hus där det finns gott om både kalk och trä. Svampens mycel kan även sträcka sig långt iväg för att hämta kalk och vatten. Den hussvamp vi hittat är uttorkad och inte aktiv, men kan lätt komma igång igen om förutsättningarna blir de rätta. Hussvampens sporer finns i princip överallt i luften och kan starta ett angrepp var som helst där förutsättningarna är de rätta. Vi väljer försiktighetsprincipen och byter ut allt angripet virke med viss marginal och försöker skapa en så torr miljö vi kan i konstruktionen.

Grunden ändrades vid flytten

En del av problematiken i Thomanderska huset är att grunden ändrades när huset flyttades från Paradisgatan till Kulturen i Lund. På Paradisgatan hade huset en luftad grund under hela huset, så vitt vi kan bedöma av vad vi kan se på gamla fotografier. Men av någon anledning har man inte byggt upp huset på samma vis här på Kulturen år 1925. Endast den södra delen av huset har fått en luftad grund, en så kallad torpargrund.

I den norra delen av huset är grunden gjord av sten och kalkbruk och ligger direkt mot marken. Idag skulle en grund som inte är luftad ha gjutits i betong och fått ett kapillärbrytande lager under plattan. Man har dock varit medveten om problemet med fukt från marken och försökt stoppa detta genom att stryka ytan med stenkolstjära. Detta har inte fungerat helt bra eftersom fukten har transporterats ut till väggarna i stället. Fukten har även med tiden gått igenom stenkolstjäran på flera ställen.

Golvsockel som bär tydliga spår av ett gammalt hussvampsangrepp, med karakteristisk fyrkantig torröta.
Golvsockel som bär tydliga spår av ett gammalt hussvampsangrepp, med karakteristisk fyrkantig torröta. Foto Kulturen.

Husets historik

Thomanderska huset på Paradisgatan i Lund 1924, innan nedmonteringen av huset börjar.
Thomanderska huset på Paradisgatan i Lund 1924, innan nedmonteringen av huset börjar. Foto ur Kulturens arkiv.

 

Thomanderska huset byggdes ursprungligen 1814 på Paradisgatan i Lund. Att vi här på Kulturen kallar huset för Thomanderska huset beror på att den kända lundaprofilen professor Johan Henrik Thomander (1798-1865) ägde och bodde i huset 1833-1851. I början av 1900-talet köpte hans dotter Ida Thomander Warholm tillbaka fastigheten och skänkte den till Kulturen. 1925 återuppbyggdes huset på Kulturen. Ida testamenterade även en stor del av föräldrahemmets inventarier till museet, och deltog själv i arbetet med att återskapa hemmet som det såg ut på 1840-talet. Thomanderska huset är en viktig del av stadskvarteret i vårt  friluftsmuseum.

Text: Byggnadshantverkare Olof Andersson och informatör Maria Bohlin

1924 plockades Thomanderska huset ner på Paradisgatan i Lund, för att flyttas till Kulturens friluftsmuseum.
1924 plockades Thomanderska huset ner på Paradisgatan i Lund, för att flyttas till Kulturens friluftsmuseum. Foto ur Kulturens arkiv

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *