Huset har fått sitt namn efter professor Johan Henrik Thomander som bodde här 1833–1851. 1925 flyttades det från Paradisgatan till Kulturen. I huset finns en rekonstruktion av Thomanders hem med möbler och föremål som tillhört familjen.

Bottenvåningen stängd på grund av restaurering

Bottenvåningen har varit avstängd en längre period medan vi har gjort en omfattande restaurering av bottenvåningen, efter ett allvarligt hussvampsangrepp. Söndagen den 11 november öppnar vi bottenvåningen igen, och firar med återinvigning kl 13–16.

Johan Henrik Thomander var en av Sveriges mest kända personer och gjorde en lysande karriär. Han var mer begåvad än de flesta, läste mängder av språk, var en god talare och aktiv politiker.

Professor och riksdagsman

Han föddes 1798 i Fjälkinge utanför Kristanstad. Hans mor var ogift och Johan Henrik kom att växa upp med sin mormor i Karlshamn där han gick i skola. 1812 blev han student i Lund. Han arbetade som lärare och från 1825 som präst. Han diskuterar och debatterar samhällsfrågor och översätter, som förste svensk, Shakespeare. 1833 utnämns han till professor i teologi i Lund. Han är riksdagsman och är en av dem som i grunden reformerar svenska kyrkan. 1850 blir han domprost i Göteborg, 1855 ledamot av Svenska Akademien, 1856 biskop i Lund. Här dör han 1865.

Fru och döttrar

I Karlshamn har han blivit bekant med Emilie Meyer, dotter till en välbärgad brukspatron. Hon har gått i en flickskola i Köpenhamn och också hjälpt pappan i hans affärsverksamhet. 1831 friar Thomander till henne. De gifter sig 1834 och flyttar då in i hemmet på Paradisgatan i Lund. Här föds de tre döttrarna Fredrika, Ida och Emma och här får också fosterdottern Natalia sitt hem. Under några år på 1840-talet bor också Thomanders gamla mor Maria Sophia Bond här. Emilie var inte särskilt intresserad av arbetet i hushållet och hade till sin hjälp kökspigor och trotjänarinnan, husjungfrun Johanna Lundgren. Flickorna undervisas i läsning, teckning och pianospel. Familjen lämnar hemmet på Paradisgatan 1850 och när Thomander återkommer som biskop flyttar familjen in i biskopshuset på Helgonabacken.

Kända personer på besök

Hemmet i Lund var en samlingsplats för många kända personer. Eller som Thomander själv uttrycker det: ”Vilken som helst skall finna sig belåten att få umgås förtroligt med oss”. Den idag kanske mest kände besökaren var Carl Jonas Love Almqvist. Familjens livsstil var också en förebild för många i Lund, inte minst Emilie och döttrarna och deras alltid moderiktiga kläder.

Huset byggt 1814

Huset byggdes på Paradisgatan i Lund 1814 för professorn i botanik Carl Adolf Agardh. Fasaden med port vette då ut mot gatan. Innanför porten fanns en gård med uthus och dass, medan trädgården låg längre in på tomten. I gårdslängan finns visthusbod och tvättstuga. Huset är ett typiskt exempel på 1800-talets klassicism, byggt i korsvirke och med en putsad fasad.

Färgsatt med kimrök

Fasaden färgsattes vid den senaste restaureringen med kimrök, ett pigment som ofta användes vid 1800-talets början. Kimrök är kol i finfördelad form eller sot erhållen genom ofullständig förbränning av organiska ämnen. Notera de kalkstrukna keramiska plattorna som dekorerar frontfasad och gaveln, även dessa är tidstypiska från 1800-talets första hälft. Plattor av denna typ tillverkades av Höganäsbolaget.

Lästips: 

Kulturens årsbok 1996 handlar om familjen Thomander. Du kan ladda ner en inscannad version av årsboken som en pdf här nedanför.

Intill Pardislyckan, Kulturens årsbok 1996

Thomanderska huset, Kulturens egen bok om huset som finns att köpa i museibutiken för bara 30 kr.

Omslaget till boken Thomanderska huset

Plats på karta

Thomanderska huset

Huset har fått sitt namn efter professor Johan Henrik Thomander som bodde här 1833–1851. 1925 flyttades det till Kulturen.
Thomanders trädgård.

Thomanders trädgård

Så här kunde en trädgård bakom ett plank se ut i ett borgarhem i 1880-talets Lund.

Från platsen