Kulturens blogg

Snart öppnar utställningen Cirkus!

Diana Rhodin i cirkusdirektör-kostym. Foto Åsa Sjöström
Diana Rhodin i cirkusdirektör-kostym. Foto: Åsa Sjöström.

Den 10 april öppnar vi utställningen Cirkus där kan du ta del av cirkusens historia från 1800-talet till idag. I cirkusens värld blandas glitter och glamour med hästgödsel och svett. Under föreställningen i det stora tältet möter publiken clowner, hästar, trapetskonstnärer och andra artister – resultatet av många års träning och hårt arbete. Förra året togs turnerande klassisk cirkus med på listan över immateriella kulturarv i Sverige.

Den brittiske kavalleristen Philip Astley anses allmänt vara cirkusens skapare. År 1768 började han och hans fru Patty Jones uppträda med konstritter i London. Snart började Astley kombinera ritterna med komiska nummer. Han anlitade gycklare, akrobater och andra artister, som tidigare underhållit på marknader, gator och torg. Astley anställde också en trumslagarpojke som stod i manegens mitt och förstärkte spänningen med trumvirvlar.

Cirkusfamiljen Rhodin

Utställningen på Kulturen i Lund berättar om cirkusens historia, om de magiska ögonblicken i manegen och det hårda arbetet bakom kulisserna. Här visas spännande cirkusföremål inlånade från olika håll, till exempel vackra handgjorda kostymer från Cirkus Rhodins samlingar. Rhodins har sin bas i Skåne och är en av få traditionella cirkusar som finns kvar i Sverige. Den 63-åriga ägaren Diana Rhodin är djurlärare och har uppträtt med hästar och andra djur på många kända cirkusar i Europa och USA. Hon kommer från en cirkusfamilj med långa anor; hennes farfar Brazil Jack och hennes pappa Trolle Rhodin var två av svensk cirkus stora personligheter under 1900-talet.

Affisch för Cirkus Brazil Jack. Reproduktion från Cirkusakademiens samlingar
Affisch för Cirkus Brazil Jack. Reproduktion från Cirkusakademiens samlingar
Affisch för Cirkus Trolle Rhodin. Reproduktion från Cirkusakademiens samlingar
Affisch för Cirkus Trolle Rhodin. Reproduktion från Cirkusakademiens samlingar

– Jag kan inte tänka mig en bättre uppväxt än vad jag och mina bröder hade, vi fick se världen och uppleva saker som inte många barn får. Det är ett hårt arbete att vara cirkusartist och att driva en cirkus, men uppskattningen från publiken är belöningen, säger Diana Rhodin.

Diana Rhodin som tioåring, med en nyfödd elefantunge på den amerikanska cirkusen Ringling Brothers Barnum & Bailey. Bredvid henne Roman Schmitt, son till elefanttränaren Hugo Schmitt. Foto: Trolle Rhodin (privat foto).
Diana Rhodin som tioåring, med en nyfödd elefantunge på den amerikanska cirkusen Ringling Brothers Barnum & Bailey. Bredvid henne Roman Schmitt, son till elefanttränaren Hugo Schmitt. Foto: Trolle Rhodin (privat foto).

Den sista cirkusprinsessan

Dianas dotter Simona Rhodin är den som ska föra cirkustraditionen vidare. Vad det innebär skildras i Åsa Sjöströms prisbelönta dokumentär ”Den sista cirkusprinsessan”, där vi får följa Simona och hennes två mammor under några år på turné i Sverige.

När pandemin slog till förra året tog Åsa Sjöström även en serie porträtt av Simona och Diana, som fick stanna hemma i Malmö i stället för att ge sig ut på turné. På bilderna är de klädda i vackra cirkuskostymer som använts av olika artister i deras släkt. För dessa porträtt blev Åsa Sjöström nominerad till Årets bild 2021 i kategorin porträttreportage. I utställningen på Kulturen i Lund visas ett urval av hennes porträtt och dokumentära bilder från Cirkus Rhodin, och även delar av ”Den sista cirkusprinsessan”.

Simona Rhodin i kostym som har burits av Ingeborg Rhodin, född Gautier. Ingeborgs dressyrnummer på vita lippizanerhingstar hos cirkusen Ringling Bros. and Barnum & Bailey gjorde henne till en stor stjärna i USA. Kostymen är troligen designad av Max Weldy omkring 1965. Behån i strass, troligen 1960-tal, har tillhört Helena Rassy som uppträdde med dresserade duvor, i tonåren på Zoo Cirkus, senare på Ringling Bros. and Barnum & Bailey i USA och Lido i Paris. Foto: Åsa Sjöström.
Simona Rhodin i kostym som har burits av Ingeborg Rhodin, född Gautier. Ingeborgs dressyrnummer på vita lippizanerhingstar hos cirkusen Ringling Bros. and Barnum & Bailey gjorde henne till en stor stjärna i USA. Kostymen är troligen designad av Max Weldy omkring 1965. Behån i strass, troligen 1960-tal, har tillhört Helena Rassy som uppträdde med dresserade duvor, i tonåren på Zoo Cirkus, senare på Ringling Bros. and Barnum & Bailey i USA och Lido i Paris. Foto: Åsa Sjöström.

Tre turnerande cirkusar kvar

Det finns nu tre turnerande cirkusar kvar i Sverige och Cirkus Rhodin är en av två som uppträder med djur. Numera är bara tamdjur som hästar, hundar, katter, getter och kameler tillåtna. Det finns strikta regler för djurhållning och inspektioner. Trots detta har det spridits en bild av att cirkus är djurplågeri, som har drabbat cirkusfamiljerna hårt. Diana Rhodin har en annan syn på frågan än kritikerna.

– När man växer upp med cirkus får man lära sig att umgås med djur och respektera dem. Vi tycker verkligen om våra djur, säger hon.

Åren 2015 till 2017 lade de stora cirkusarna Scott, Maximum och Wictoria ned. Då försvann 80 procent av de svenska cirkusarnas gemensamma omsättning. Det berättar Janne Näsström, direktör för Cirkusakademien (Akademien för Cirkuskonstens bevarande i Sverige). Kostnaderna i form av olika avgifter har ökat för cirkusarna, och antalet spelplatser i städerna har minskat. Men i mindre städer och samhällen finns en stor publik som visar sin uppskattning och kommer till föreställningarna när en cirkus slår upp sitt tält. Under 2019 genomfördes 500 föreställningar av de tre turnerande cirkusarna i Sverige, och 150 000 personer köpte biljett till en föreställning.

Simona Rhodin framför Cirkus Rhodins tält. Foto: Åsa Sjöström. Fotot visas i utställningen Cirkus.
Simona Rhodin framför Cirkus Rhodins tält. Foto: Åsa Sjöström.
Simona och Diana Rhodin i husvagnen de bor i under Cirkus Rhodins turnéer. Foto: Åsa Sjöström.
Simona och Diana Rhodin i husvagnen de bor i under Cirkus Rhodins turnéer. Foto: Åsa Sjöström.

Cirkusarnas överlevnad

Trots pandemin, som helt satte stopp för turnéerna under 2020 och som hindrar åtminstone första delen av säsongen i år, tror Janne Näsström att cirkusarna kommer att överleva och blomstra framöver. Tack vare pandemin har myndigheterna nämligen fått upp ögonen för hur stort och uppskattat det är med cirkus. De turnerande cirkusarna som aldrig tidigare fått några statsbidrag har fått ta del av krisstöd till kulturen, så de kan överleva tills de kan ge sig ut på turné igen. I väntan på det öppnar vi utställningen Cirkus på Kulturen i Lund den 10 april, som kommer att visas till och med 27 februari 2022.

– Jag är stolt och tacksam över att svensk cirkus uppmärksammas på museum. När jag var ung tänkte jag inte så mycket på mitt yrke, men nu när jag kommit upp i 60-årsåldern inser jag att vår familj är en del av ett viktigt kulturarv, säger Diana Rhodin.

Text: Maria Bohlin, informatör på Kulturen

Läs mer om utställningen Cirkus

En kommentar på “Snart öppnar utställningen Cirkus!

  1. Hej
    Från mitt fönster i Höganäs ser jag päronspaljén på gaveln av ett grannhus. Enligt lokal historia bodde Brazil Jacks blivande fru i det huset och smet ut från andra våningen via spaljén för att träffa Brazil Jack och följde sedan med honom på cirkusturnén. I huset bor nu två systrar som ingår i släkten. När de var barn fick de avlagda kläder från cirkusen och lekte med dem.
    Boken Mitzi Makalös och Brazil Jack av Barbro Olsson gavs ut 1995, utspelar sig i Höganäs.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *