Apoteket Svanen i Lund är ett av de allra mest intressanta historiska apoteken i Sverige. Det har en inredning från slutet av 1800-talet och är ett av fyra "kulturapotek" i Sverige. Våren 2019 kom ett beslut om att det skulle läggas ner, men nu kommer det istället att restaureras och drivas vidare. Henrik Borg, stadsantikvarie i Lund och bebyggelseantikvarie på Kulturen, är involverad i restaureringen genom antikvarisk medverkan.
Under golvet i Kungshuset i Lundagård framträdde medeltida byggnadslämningar i form av murar och golv vid den arkeologiska undersökningen som Kulturens arkeologer gjorde hösten 2020. Om detta kan ni läsa i ett tidigare blogginlägg. Genom den nygjorda 3D-modellen här nedanför kan ni se alla de medeltida lämningarna som grävdes under undersökningen, samlade i en bild. 3D-modellen blir därmed ett komplement till fotografierna i det tidigare blogginlägget.
Den 27 januari är minnesdagen för Förintelsens offer, samma dag som förintelselägret Auschwitz-Birkenau befriades 1945. Kulturen brukar högtidlighålla dagen med en minnesstund med tal och musik, men i år kan vi på grund av pandemin tyvärr inte göra detta. I stället lyfter vi fram ett av föremålen i vår utställning Att överleva – Röster från Ravensbrück här på bloggen.
Kulturens arkeologer har dragit igång med de första fältarbetena för 2021, men sammanställer samtidig fjolårets undersökningar. Ett av de många spännande projekten som vi genomförde förra året var undersökningen vid södra sidan av Domkyrkan i Lund. Här berättar vi mer om de tre gravar som hittades, och visar en 3D-modell av en av dem.
I november utlyste vi en pepparkakshustävling, och bidragen blev en del av miniatyrbyn Sockerviken som visades i en liten utställning på Kulturen i Lund. Nu har de tre vinnarna utsetts – grattis!
Den 1 december avslutades fältarbetet av en arkeologisk undersökning på Kastanjegatan i centrala Lund, i kvarteret Gyllenholm mellan studentbostäderna Parentesen och Smålands Nation. Den här platsen var en gång en del av den medeltida byn Lilla Råby. Vi hittade byggnadslämningar från en gård som vi daterar till före 1200-talet, massor med medeltida keramik och en del andra fynd.
I Kungshuset i Lundagård pågår det en febril verksamhet med att förbereda den efterreformatoriska byggnaden från år 1578 för ett nytt skede. Här ska Lunds universitetsstab inrätta sig 2022. Inför installationen av en hiss har vi, Kulturens arkeologer, övervakat schaktningen, och under stora mängder rivningsmassor hittade vi en murad mellanvägg och två tegelgolv från medeltiden. Vi bedömer att det är lämningar från en äldre byggnad, som sedan blev en del av Kungshuset när det byggdes.
Som vi berättat tidigare arbetar Kulturens arkeologer vid Domkyrkan i Lund, där en trappa har tagits ner eftersom den hade blivit instabil. Muren som kommer fram under trappan och fundamentet tillhör med stor sannolikhet ett av Domkyrkans allra äldsta byggnadsskeden. Arkeolog Adam Hultberg berättar mer i detta blogginlägg.
Idag är det Ida Ekelunds födelsedag. I utställningen Jag ser dig berättar vi om hennes liv och verksamhet som fotograf i Lund. Hennes namnteckning dök också upp när vi fick ett nyförvärv till våra samlingar förra veckan!
Titta på kartan över Lund. Visst påminner den lite om ett hjärta? Inte figuren hjärta, utan ett avbildat människohjärta. Det var förstås inte planerat så. Ytterkonturerna definierade av en stadsvall, gatunätets sträckningar, placeringen av Domkyrkan, torg och tullar är resultatet av hur platsen ursprungligen såg ut, av påbud och dekret från högsta ort, av tillfälliga lösningar som permanentats, översvämningar och bränder, av invånarnas driftighet, idiotier och dagliga vanor. Alltihop har nött fram en relief, där de gamla kartornas mönster fortfarande syns i dagens stadsbild.
Under medeltiden var människorna i kvarteret Sankt Mikael i Lund sjuka, men de led inte bara av samma sjukdomar som vi lider av idag. Sjukdomar orsakade av till exempel virus var troligen betydligt ovanligare, medan sjukdomar orsakade av parasiter var mycket vanliga. Här berättar paleoekologen Jonas Bergman om parasit-fynd från den arkeologiska undersökningen som gjordes i kvarteret Sankt Mikael förra året.
För några år sedan fick Kulturen en mycket generös gåva. En större summa pengar som enligt givarens testamente skulle användas för att ta hand om Kulturens textila samling. En del av dessa pengar har använts för att bygga ut förvaringssystemet i museets textilmagasin. Fram till midsommar arbetar några av oss i personalen med att tillsammans ta hand om de verkligt stora textilierna – mattor, bildvävnader, gobelänger, vävda tapeter och draperier bland annat.
Genom bearbetningen av djurbensfynden från den arkeologiska undersökningen i kvarteret Sankt Mikael i Lund växer en ny bild fram av hur djurhållningen sett ut i området, från sen vikingatid till 1700-talet. Utöver nötkreatur, svin, får och getter finns inslag av något mer ovanliga djur. Ur fynden av djurben kan man utläsa vilka konsumtionsmönster som funnits, vad som har handlats och importerats, men även andra aktiviteter som skiljer sig från det mer vardagliga livet.
Palmsöndag, Dymmelonsdag, Skärtorsdag, Långfredag… Här berättar intendent Anders Jansson om dagarna kring påsk och om traditioner kopplade till dem. De kyrkliga traditioner han berättar om har funnits (och finns) i hela Sverige, medan de folkliga traditionerna har funnits på landsbygden i Skåne, framför allt under 1800-talet.
Idag öppnar Kultur- och fritidsförvaltningen i Lunds kommun upp #kulturströmlund för att skapa en mötesplats att samlas kring och sprida det som görs i Lund i dessa Coronatider. Det handlar om kulturupplevelser som man kan ta del av via facebook och instagram. Först ut är en livestreamad konsert med Lunds Kammarsolister och den svenska folkmusikduon Hazelius Hedin, som sänds från Kulturen i Lund idag kl 15.00.
Idag skulle vi haft en visning på tema erotik, som tyvärr utgår på grund av sjukdom. Men en av berättelserna från visningen publicerar vi här på bloggen istället. Intendent Anders Jansson berättar om Henrik Reuterdahl, född 1795, som är en av de personer som lyfts fram i vår utställning En stund i Lund – staden från 1500-talet till idag.
Kulturen har en stor samling keramikföremål och en del arkivmaterial från krukmakaren Albert Elfstrand. Han hade sin krukmakarverkstad i Grimstofta, strax utanför Sjöbo. Verkstan är idag ett arbetslivsmuseum som tillhör Sjöbo kommun. Vår intendent Anders Jansson hade förra veckan besök i arkivet av Anna Gunnert och Alice Bindby, som arbetar med en uppdatering av museets utställningar och en bok.
Idag på Internationella kvinnodagen berättar vi om Ida Ekelund (1884–1982) som växte upp under fattiga förhållanden i Lund, men trots det lyckades bli fotograf med egen ateljé i slutet av 1910-talet. Hon presenteras i vår utställning Jag ser dig – fotograf Ida Ekelund, och här berättar intendent Anders Jansson om denna begåvade fotograf.
Arkeologin är ju rätt mycket mera än sakleteri och skattjakt. Det är heller ingenting som är uppbyggt kring enskildheter. Samband, relationer och sammanhang i stora datamängder i form av stratigrafi, prover och fynd ska tolkas och vävas samman. Vad vi söker är övergripande mönster med information om dagligt liv under flydda tider. Det ska dock erkännas att när det kommer fram något som är utöver det ”vanliga” är det alltid trevligt – ungefär som att få en kaka till eftermiddagskaffet.
Vi samarbetar med några internationella studenter från Lunds universitet för att ta reda på hur informationen i vårt friluftsmuseum Kulturens Östarp fungerar för våra besökare, och för att få förslag till förbättringar. Har du besökt Östarp och skulle vilja delge dina erfarenheter vid en träff den 18 februari kl 18? Samtalet kommer att ske på engelska.
Vår målare Rickard Öhman har mycket att göra under bygget av vår kommande lekutställning Elsa Beskows sagovärld. Förra lekutställningens bilder på väggarna – Hans och Greta-häxan och en lååång vägg med skog – ska målas över och tapetseras med Elsa Beskow-illustrationer i storformat. Nybyggda rum ska också tapetseras.
I vår utställning Att överleva – röster från Ravensbrück finns 200 föremål utställda. De allra flesta kom med kvinnor från koncentrationslägret Ravensbrück, som kom till Sverige genom räddningsaktionen "De vita bussarna". Omsorgsfullt gömda och bevarade fanns dessa småsaker som gav kvinnorna hopp. Nu arbetar Kulturen tillsammans med UB för att än en gång gå igenom "identifikationslapparna" som hör ihop med föremålen.
Sedan en tid tillbaka pågår bearbetningen av den arkeologiska dokumentation som gjordes vid undersökningen i kvarteret Sankt Mikael i Lund förra året. I oktober avslutades fältarbetet helt enligt plan, men av olika orsaker utökades undersökningsområdet när byggarbetet på platsen kom igång. Vi fick därmed gå tillbaka till fält och övervaka arbetet ända fram till lucia. Därmed har analyser och bearbetning av undersökningen inte kommit så långt som planerat, men vi har lite att berätta redan nu.
Nu under sista veckan av vår nuvarande lekutställning Hans och Greta tänkte vi ge er en liten glimt av den kommande lekutställningen Elsa Beskows sagovärld, som öppnar lagom till sportlovet.
Under november pågick det ett spännande projekt på Kulturen som handlar om att se över representationen i våra samlingar utifrån perspektiv som HBTQI, mångfald och genus. Det är viktigt att alla människor finns representerade i museet för att möjliggöra en mer nyanserad bild av historien och för att kunna lyfta föremålens ofta mångsidiga betydelser
Arkeologi är nu inte bara läran om det gamla, det är också ett synsätt där ting och rum får berätta om samhället, oavsett tid. Detta är något arkeologin delar med andra humanistiska vetenskaper. Vi har därför bett vår kollega Niklas Ingmarsson, etnolog och intendent på Kulturen, att skriva något om den absolut yngsta lämningen på platsen för den arkeologiska undersökningen i kvarteret Sankt Mikael, nämligen den parkeringsplats som togs bort i år.