Arkeologin är ju rätt mycket mera än sakleteri och skattjakt. Det är heller ingenting som är uppbyggt kring enskildheter. Samband, relationer och sammanhang i stora datamängder i form av stratigrafi, prover och fynd ska tolkas och vävas samman. Vad vi söker är övergripande mönster med information om dagligt liv under flydda tider. Det ska dock erkännas att när det kommer fram något som är utöver det ”vanliga” är det alltid trevligt – ungefär som att få en kaka till eftermiddagskaffet.
Vi samarbetar med några internationella studenter från Lunds universitet för att ta reda på hur informationen i vårt friluftsmuseum Kulturens Östarp fungerar för våra besökare, och för att få förslag till förbättringar. Har du besökt Östarp och skulle vilja delge dina erfarenheter vid en träff den 18 februari kl 18? Samtalet kommer att ske på engelska.
Vår målare Rickard Öhman har mycket att göra under bygget av vår kommande lekutställning Elsa Beskows sagovärld. Förra lekutställningens bilder på väggarna – Hans och Greta-häxan och en lååång vägg med skog – ska målas över och tapetseras med Elsa Beskow-illustrationer i storformat. Nybyggda rum ska också tapetseras.
I vår utställning Att överleva – röster från Ravensbrück finns 200 föremål utställda. De allra flesta kom med kvinnor från koncentrationslägret Ravensbrück, som kom till Sverige genom räddningsaktionen "De vita bussarna". Omsorgsfullt gömda och bevarade fanns dessa småsaker som gav kvinnorna hopp. Nu arbetar Kulturen tillsammans med UB för att än en gång gå igenom "identifikationslapparna" som hör ihop med föremålen.
Sedan en tid tillbaka pågår bearbetningen av den arkeologiska dokumentation som gjordes vid undersökningen i kvarteret Sankt Mikael i Lund förra året. I oktober avslutades fältarbetet helt enligt plan, men av olika orsaker utökades undersökningsområdet när byggarbetet på platsen kom igång. Vi fick därmed gå tillbaka till fält och övervaka arbetet ända fram till lucia. Därmed har analyser och bearbetning av undersökningen inte kommit så långt som planerat, men vi har lite att berätta redan nu.
Nu under sista veckan av vår nuvarande lekutställning Hans och Greta tänkte vi ge er en liten glimt av den kommande lekutställningen Elsa Beskows sagovärld, som öppnar lagom till sportlovet.
Under november pågick det ett spännande projekt på Kulturen som handlar om att se över representationen i våra samlingar utifrån perspektiv som HBTQI, mångfald och genus. Det är viktigt att alla människor finns representerade i museet för att möjliggöra en mer nyanserad bild av historien och för att kunna lyfta föremålens ofta mångsidiga betydelser
Arkeologi är nu inte bara läran om det gamla, det är också ett synsätt där ting och rum får berätta om samhället, oavsett tid. Detta är något arkeologin delar med andra humanistiska vetenskaper. Vi har därför bett vår kollega Niklas Ingmarsson, etnolog och intendent på Kulturen, att skriva något om den absolut yngsta lämningen på platsen för den arkeologiska undersökningen i kvarteret Sankt Mikael, nämligen den parkeringsplats som togs bort i år.
Efter ett halvt års arbete i sol och vind, regn och rusk och på sluttampen en smula morgonfrost är fältarbetsdelen av den arkeologiska undersökningen i kvarteret Sankt Mikael till ända. Det återstår dock en hel del övervakning och dokumentationsarbete i samband med att byggprocessen kommit igång. Samtidigt har vi påbörjat det omfattande arbetet med bearbetning och analyser.
En stor del av de föremål som man påträffar vid en arkeologisk undersökning är spår efter de mest självklara sakerna i livet som att äta, dricka, kanske arbeta och handla samt inte minst att ha någonstans att bo. Det kan vara slaktavfall, keramikkärl, tegel, spik och nitar till huset, slagg från någon smedja och mynt för att betala med. Däremot är det väldigt sällan som vi hittar något som visar på rena nöjen, som spelpjäser, musikinstrument eller leksaker.
Det var början av 1200-talet och den spanske prästen Domingo reste runt i Europa. Efter att ha mött kritiska, religiösa reformrörelser och insett sambandet med prästernas och biskoparnas allt syndigare och lyxigare leverne, beslutade sig Domingo för att grunda ett brödraskap. Det centrala skulle vara bön, predikan och studier. År 1216 blev brödraskapet godkänt av påven, som en orden. Och redan 1223 hade den nått Lund. På en tomt strax bakom domkyrkan byggde bröderna upp ett konvent, som bestod i över 300 år. Det var det första dominikankonventet i Norden, och det följdes av många fler.
Under sommaren har vi restaurerat Borgarhusets mönstermurade fasad och fönster, och under en period fick ni stå ut med byggnadsställningar runt huset. Just nu avslutar vår hantverkare Fredrik Gustavsson restaureringen med att foga de nedersta facken och tjära korsvirket där. Det var svårt att komma åt längst ner när ställningarna stod kvar. Här kan ni också se bilder på takrosen som målades strax innan byggnadställningarna togs ner.
Om du någon gång kikat på svartvita porträttfotografier från sent 1800-tal eller tidigt 1900-tal har du säkert lagt märke till de vackra bakgrunderna i form av omsorgsfullt handmålade fondmålningar. Det var vanligt i fotoateljéerna att ha en uppsättning sådana fonder att variera mellan, gärna pittoreska och romantiska landskap. Sådana fonder använde även lundafotografen Ida Ekelund för sina porträttfotografier. Just nu byggs utställningen om henne och hennes bilder upp i Lindforska husets bottenvåning.
Den arkeologiska undersökning som nu görs i kvarteret Sankt Mikael är en i en lång rad som Kulturen gjort under 129 år av arkeologi i Lund. Och det är inte första gången det görs undersökningar i kvarteret Sankt Mikael. De olika sätt som man dokumenterat undersökningarna på är också en illustration av arkeologins förändringar.
Uppmärksamma förbipasserande har kanske lagt märke till murade tegelväggar och ett fint lagt tegelgolv som länge legat synliga i ett hörn av schaktet, närmast staketet mot Stora Algatan. Det man ser här är resterna av ett större tegelhus som vi har undersökt under flera veckor. I veckans bloggtext ställer vi frågor om vad huset använts till, och vem som bott här.
Den 4 juli slår Katrinetorp Landeri upp portarna till sin årliga sommarutställning. Årets tema och namn på utställningen är ”Dockskåp & Miniatyrer”. Just nu pågår utställningsbyggandet för fullt! Kulturen är med och ställer ut 5 dockhus/skåp ur våra samlingar, alla med olika karaktär och utseende....
Om man cyklar från södra till norra Lund, upptäcker man strax att det är förenat med ganska stor möda. Staden är en uppförsbacke. Tittar man på den nutida staden, från Höje å i söder till Brunnshög i norr, så finns det etapper som planar ut. Räknar man bara den medeltida stadskärnan, inom den gamla stadsvallen, det vill säga från Mejeriet i söder till Allhelgonakyrkan i norr, så går det bara uppåt. Lund lutar! Och det märks även inom undersökningsområdet i kvarteret Sankt Mikael.
Borgarhuset uppfördes på Kulturen 1891, men byggdes efter medeltida förebilder av borgerliga hus. Det innebär bland annat att facken i detta korsvirkeshus är mönstermurade med bränt tegel. Våra byggnadshantverkare Olof och Fredrik murar nu om några fack helt, medan resten av facken bara får nya fogar av kalkbruk. Här kan du se lite bilder från arbetet!
Den arkeologiska undersökningen i kvarteret Sankt Mikael är nu inne på tredje veckan. Arkeologerna börjar bli varma i kläderna och vädret har i stort sett varit på vår sida. Vi har kunnat lägga 1800-talets massiva husgrunder bakom oss och tagit itu med 1700-talet – ja, vi nosar också på 1600-talet. De arkeologiska spåren speglar sig i uppgifter ur historiska källor, där professor och trädgårdsmästare nämns. Går det att lista ut vem som odlade fikon?
Under den arkeologiska undersökningen i kvarteret Sankt Mikael kommer arkelogerna att gräva sig ner djupare och djupare, och därmed nå lager från äldre och äldre tid. Tomten har varit obebyggd och använts som parkeringsplats sedan de sista byggnaderna revs 1959. De hade byggts på 1830-talet, och rester av dessa två hus har nu kommit upp till ytan. Här berättar vi mer om byggnaderna och vilka spår som hittats.
Onsjöstugan hålls just nu stängd, men innanför den stängda dörren håller en interiör på att växa fram. Det som ska gestaltas är en skånsk undantagsstuga på 1850-talet. Här berättar intendent Karin Hindfelt om hur vi har tänkt när vi har valt möbler och föremål till interiören. På bilderna ser ni intendent Niklas Ingmarsson, som är projektledare för omgestaltningen.
När våren kommer till parken så är det inte bara de ivriga vårstjärnorna som vill sätta fart utan även vi trädgårdsmästare. Under vintern gör vi mycket skrivbordsarbete i form av dokumentation, planering och fortbildning. Nu däremot vill vi ut och gräva och fixa till allt det där vi har planerat och förberett vid vinterns planeringar
Omgestaltningen av Onsjöstugan i vårt friluftsmuseum fortsätter. Under veckan har ett nytt staket kommit upp runt ryggåsstugan och dess nya utemiljö. Här berättar Per Larsson, samordnare för våra agrara samlingar, om stakettypen vi har valt och om varför vi väljer att arbeta med inhägnader i vårt friluftsmuseum.
Som vi berättat i tidigare blogginlägg har vi bestämt oss för att göra en ny gestaltning av Onsjöstugan, eftersom vi för några år sedan fick ny kunskap om dess ursprung. Under mitten av 1800-talet var denna ryggåsstuga ett undantag på en gård i Jonstorp, en by norväst om Höör i Skåne. Trädgårdsmästare Kristina Bakran berättar här om förändringar i utemiljön kring stugan.
