Kulturens blogg

En stor del av de föremål som man påträffar vid en arkeologisk undersökning är spår efter de mest självklara sakerna i livet som att äta, dricka, kanske arbeta och handla samt inte minst att ha någonstans att bo. Det kan vara slaktavfall, keramikkärl, tegel, spik och nitar till huset, slagg från någon smedja och mynt för att betala med. Däremot är det väldigt sällan som vi hittar något som visar på rena nöjen, som spelpjäser, musikinstrument eller leksaker.

Benmaterialet från kvarteret Sankt Mikael kommer främst från djur som levt i och omkring kvarteret. Djur var en stor del av människornas vardag under medeltiden, vilket syns tydligt eftersom ben är en av de fyndtyper vi har hittar mest av.

Det var början av 1200-talet och den spanske prästen Domingo reste runt i Europa. Efter att ha mött kritiska, religiösa reformrörelser och insett sambandet med prästernas och biskoparnas allt syndigare och lyxigare leverne, beslutade sig Domingo för att grunda ett brödraskap. Det centrala skulle vara bön, predikan och studier. År 1216 blev brödraskapet godkänt av påven, som en orden. Och redan 1223 hade den nått Lund. På en tomt strax bakom domkyrkan byggde bröderna upp ett konvent, som bestod i över 300 år. Det var det första dominikankonventet i Norden, och det följdes av många fler.

Den arkeologiska undersökning som nu görs i kvarteret Sankt Mikael är en i en lång rad som Kulturen gjort under 129 år av arkeologi i Lund. Och det är inte första gången det görs undersökningar i kvarteret Sankt Mikael. De olika sätt som man dokumenterat undersökningarna på är också en illustration av arkeologins förändringar.

Uppmärksamma förbipasserande har kanske lagt märke till murade tegelväggar och ett fint lagt tegelgolv som länge legat synliga i ett hörn av schaktet, närmast staketet mot Stora Algatan. Det man ser här är resterna av ett större tegelhus som vi har undersökt under flera veckor. I veckans bloggtext ställer vi frågor om vad huset använts till, och vem som bott här.

Om man cyklar från södra till norra Lund, upptäcker man strax att det är förenat med ganska stor möda. Staden är en uppförsbacke. Tittar man på den nutida staden, från Höje å i söder till Brunnshög i norr, så finns det etapper som planar ut. Räknar man bara den medeltida stadskärnan, inom den gamla stadsvallen, det vill säga från Mejeriet i söder till Allhelgonakyrkan i norr, så går det bara uppåt. Lund lutar! Och det märks även inom undersökningsområdet i kvarteret Sankt Mikael.

Fynden strömmar in från den arkeologiska undersökningen i kvarteret Sankt Mikael i Lund. Det rör sig både om föremål för privat bruk och varor av mera offentlig karaktär – lokalt producerat liksom importerat – från slott och koja. Här följer några exempel på vad som hittills kommit i dagen.

Den arkeologiska undersökningen i kvarteret Sankt Mikael är nu inne på tredje veckan. Arkeologerna börjar bli varma i kläderna och vädret har i stort sett varit på vår sida. Vi har kunnat lägga 1800-talets massiva husgrunder bakom oss och tagit itu med 1700-talet – ja, vi nosar också på 1600-talet. De arkeologiska spåren speglar sig i uppgifter ur historiska källor, där professor och trädgårdsmästare nämns. Går det att lista ut vem som odlade fikon?

Under den arkeologiska undersökningen i kvarteret Sankt Mikael kommer arkelogerna att gräva sig ner djupare och djupare, och därmed nå lager från äldre och äldre tid. Tomten har varit obebyggd och använts som parkeringsplats sedan de sista byggnaderna revs 1959. De hade byggts på 1830-talet, och rester av dessa två hus har nu kommit upp till ytan. Här berättar vi mer om byggnaderna och vilka spår som hittats.

Idag, 2 maj, börjar den arkeologiska undersökningen i kvarteret Sankt Mikael, strax söder om Kulturen. Det är en omfattande undersökning som kommer att pågå fram till oktober, och ni kommer att kunna följa arbetet här på bloggen.