Krage med dräktsilver ur våra samlingar. Bården är designad av Maria Vinka för utställningen.
Krage med dräktsilver ur våra samlingar. Bården är designad av Maria Vinka för utställningen.
Tillfällig
22 Sep, 2018 – 12 Jan, 2020

Med utgångspunkt i de samiska föremål som finns i Kulturens samlingar skildrar utställningen samernas historia och kultur och knyter också an till nutidens Sápmi. Utställningen börjar och slutar i nutid och berättar däremellan om viktiga händelser och personer i Sápmis historia.

I Kulturens samlingar finns sedan museets tidiga dagar en samling samiska föremål. Föremålen köptes in av Kulturens grundare Georg Karlin och hans kollegor i slutet av 1800-talet och början på 1900-talet. Sedan dess har bara ett fåtal föremål visats.

Nu visar vi upp en stor del av de samiska föremålen i utställningen. En del är praktföremål, som silverkragar och bälten som gått i arv, medan andra är vardagsföremål som kåsor, knivar, väskor med mera.

Gedigen research

Vi har under nästan ett års tid satt fokus på dessa föremål för att ta reda på mer om var de kommer ifrån, hur de använts och vem som ägt dem. Anna-Stina Svakko, som är mästare i samisk slöjd/duodji har gått igenom föremålssamlingen. Vi har rådfrågat både forskare och Àjtte Fjäll- och Samemuseum, och dessutom haft kontinuerlig kontakt med Samiskt informationscenter under arbetet.

Personer lyfts fram

Vi har arbetat för att hitta information om några personer som ägt föremål i våra samlingar, trots få uppgifter i Kulturens föremålskatalog. I vissa fall har vi fått kontakt med släktingar till personen. I utställningen vävs de enskilda personernas berättelser in i den större berättelsen om Sápmi.

Vi lyfter också fram  personer som betytt mycket för utvecklingen av Sápmi, till exempel förkämpen och feministen Elsa Laula. Hon var en av arrangörerna till det första samiska landsmötet i Trondheim 1917.

Sápmi sträcker sig över fyra länder

Samerna bor i fyra länder: Ryssland, Finland, Norge och Sverige. Landområdet kallas för Sápmi, och breder ut sig över hela den norra delen av Nordkalotten, från ryska Kolahalvön i öster till det svenska landskapet Dalarna i söder. Många forskare menar idag att grunden för den samiska kulturen började växa fram för ungefär 2000 år sedan.

Kolonisation och kamp för rättigheter

Vi berättar om kolonisation och exploatering av naturtillgångar, tvångskristnade och rasbiologi. Men vi berättar också om många starka förkämpar för samers rättigheter. Så sent som 2011 erkändes samerna som ett folk i Sveriges grundlag, och de räknas som ett urfolk och en nationell minoritet. Sverige har däremot inte skrivit under den internationella konventionen ILO 169, som bland annat ger urfolk rätt att vara delaktiga i beslut som gäller deras traditionella marker.

Sápmi idag

Utställningen visar också att samisk kultur är levande, förändras och utvecklas med nya generationer samer som lever sina liv idag. Genom selfies från Instagram-kontot @mittsapmi, ett stafettkonto som drivs av Samiskt informationscenter, visar vi hur unga samer lever sina liv, i olika delar av Sápmi och världen. Vi har också köpt in ett antal nytillverkade slöjdföremål och lyfter fram andra nutida exempel på den levande samiska kulturen, till exempel i musik och film.

Extra material:

Musiken i utställningens första rum

Blogginlägg på tema Fokus Sápmi

Externa länkar:

Kvinnan som samlade Sápmi  (SVT Play till och med 7 jan 2019, 30 min)
Porträtt av Elsa Laula Renberg, en av de personer som vi berättar om i utställningen. Hon var en av de första att samla samerna till politisk kamp och kom att få stor betydelse för den politiska utvecklingen i Sápmi.

samer.se – bra källa för att läsa mer om samernas historia och nutid

Karta som visar byggnadens position där utställningen äger rum

Hoppa över karta och gå till beskrivning om byggnaden

Lindforska huset

Huset byggdes omkring 1755 och ligger på ursprunglig plats.
Läs mer
Visas i Lindforska huset på Kulturen i Lund
22 Sep, 2018 – 12 Jan, 2020

Från utställningen