Redan i våras skulle Kulturens arkeologer ha gjort en arkeologisk undersökning av S:t Olofs kyrkogård i Lund, men arbetet blev uppskjutet på grund av en överklagan. Nu har vi dock fått klartecken för att sätta igång arbetet. Det är inför byggandet av den nya spårvägen förbi Allhelgonakyrkan i Lund som vi ska undersöka den västra delen av S:t Olofs kyrkas kyrkogård.
Kulturens timmermän fällde igår ett ekträd med yxa på Kulturens Östarp. På söndag kommer de att använda den här stocken när de visar och berättar om traditionell skånsk bredbilning på Östarpsdagen (kom och titta!). Här nedanför kan ni se ett videoklipp som visar fällningen av ekträdet. Bilden ovan och längst ner visar skånsk bredbilning.
I vårt avlånga land är det många som har en relation på gott eller på ont till en riktig knöl. Ja, det handlar om den där jordiga lilla knölen som i dessa dagar sätts i jorden runt om i Sverige, för att kanske kunna leverera till midsommar. Vår älskade potatis, som svensken efter stor tvekan omfamnade till slut efter en trög start på 1720-talet.
Måketorpsboden och Onsjöstugan har nästan restaurerats klara, några detaljer återstår som vi slutför under nästa år. Bosebo kyrka har undersökts noggrant inför nästa års insatser. Här berättar projektledare Gunilla Gardelin om vad som har gjorts i projektet timrade hus, som pågått i två år. Du kan också läsa tidigare blogginlägg om de tre timrade husen, om du vill veta mer.
Nu är vi igång med torvtaksläggning på Måketorpsboden från Småland. Torvtak var historiskt sett vanligt förekommande. De var billiga tak för de som hade tillgång till björk och betad ängsmark. Inget material behövde köpas in till takläggningen, utan kostnaden bestod endast av det arbete som behövde läggas ner. Här berättar timmermannen Olof Andersson mer om arbetet med att lägga torvtak.
Just nu gräver Kulturens arkeologer vid Allhelgonakyrkan i Lund, en arkeologisk förundersökning inför anläggande av spårväg. Förhoppningen är att vi vid den arkeologiska förundersökningen kommer att kunna klargöra var Sankt Olofs kyrka varit placerad, hur stor kyrkogården har varit och gravtätheten i området.
Kulturens arkeologer undersökte under sommaren lämningar av en boplats i Åkarp från tidig järnålder och ett gravfält med skelettgravar daterat 100-200 e.Kr. Det har ni kunnat läsa om i tidigare inlägg här på bloggen. Nu vill vi tipsa om att vår arkeolog Aja Guldåker kommer att berätta om de fynd som gjordes under en kväll på Möllegården kultur i Åkarp den 25 oktober!
Du har förhoppningsvis märkt att byggnadsställningarna är borta från Vita huset, vårt stora vita entréhus som byggdes som ett bostadshus för två familjer 1854–1855. Underhållet av Vita husets norra, västra och södra fasader (etapp 1 och 2) är nu färdigt, förutom att sockeln ska målas med en grå silikatfärg. Här berättar bebyggelseantikvarie Carita Melchert om restaureringen.
Fredagen den 23 september hände någonting spännande på Kulturens Östarp. En grupp människor från vitt skilda håll och bakgrund samlades för att under en dag lära sig mer om och utbyta erfarenheter kring lera som byggnadsmaterial. Här berättar byggnadsantikvarie Linnéa Stolle om lerseminariet, som arrangerades av Kulturen i samarbete med föreningarna Hållbart Byggande i Syd och BEVIS – Byggnadsvård i Skåne
När den nya belysningen av Sankt Peters klosterkyrkas fasad invigdes nu i veckan berättade vår arkeolog Johan Wallin om den medeltida kyrkans historia för invigningsbesökarna. När förberedelserna för belysningen gjordes grävdes flera schakt upp, och Kulturens arkeologer gjorde en arkeologiska förundersökning, som gav några nya fynd. Är du nyfiken på att läsa mer om klosterkyrkan och de arkeologiska undersökningarna?
Nu har vi slagit den lilla ängen vid Bosmålatorpet med lie, och gräset får torka till hö i en så kallade volme, det vill säga att gräset hängs upp på en stör som sätts ner i marken. På söndag kan den som är nyfiken på gammeldags slåtter besöka Slåtterdagen på Kulturens Östarp, vår 1800-talsgård i Sjöbo kommun. Då kan du titta på eller själv prova att slå med lie och hässja hö!
Under sommaren har vår arkeolog Aja Guldåker varit grävledare för tre arkeologiska undersökningar i Åkarp: gravar och boplats i RAÄ Uppåkra 46 samt boplats C i RAÄ Uppåkra 47. Nu är fältfasen av undersökningarna avslutade och Aja får ta semester innan nästa fas med rapporter och fyndhantering sätter igång. Här berättar hon om de bosättningar från tidig bondestenålder och från järnåldern som de hittat på boplats C i RAÄ Uppåkra 47.
Den intensiva undersökningen av gravfältet är nu i princip avslutad, lagom till att regnet piskar mot arbetsbodens fönsterrutor. Under 16 projektdagar har vi schaktat ytan, mätt in gravar och anläggningar, dokumenterat och plockat upp 8 gravlagda. Till detta kommer också dokumentation och framtagandet av gravgåvorna samt själva graven. Det är ett arbete som inte kan göras snabbt, eftersom det är så mycket att ta hänsyn till, bland annat sköra ben, gravgåvor och detaljer i fyllningarna som berättar för oss vad som har hänt på platsen.
Visst har de flesta hört talas om att det påträffas gravar från förhistorien och de flesta har kanske sett en bild i en tidning på ett skelett i en grav. Men att huka sig ner intill ett riktigt skelett där du faktiskt med egna ögon kan se att det varit en människa en gång i tiden, är speciellt. Det tycker vår arkeolog Aja Guldåker, som här fortsätter berätta om den undersökning av en boplats och ett gravfält i Åkarp som Kulturens arkeologer arbetar med sedan några veckor tillbaka.
Hur livnärde sig järnåldersbefolkningen och fanns det en medvetenhet om jordens beskaffenhet kring boplatsen? Det är en fråga som Kulturens arkeologer har med sig när de gräver vid boplats F i Åkarp. Går det att spåra odlingsverksamhet, trots att både boplatsen och gravfältet ligger cirka 40 centimeter under dagens åkermark?
Vi fortsätter nu arbetet med att renovera fasaden på Vita huset, vårt stora entréhus. Tyvärr innebär det byggnadsställningar och lite bök, men vi försöker ta så stor hänsyn som möjligt till våra besökare. Alla våra kulturhistoriska hus måste underhållas om de ska kunna bevaras för framtiden. Här berättar byggsamordnare Linne Stolle om arbetet som pågår.
I förra veckan var vi, Kulturens timmermän, i Kullaskogen för att bila timret som tidigare valts ut och fällts. Vi bilade både timmer till den småländska loftboden från Måketorp och timmer till skånska Onsjöstugan som skall restaureras under året. Vi bilar timret efter de lokala traditionerna från husens ursprungsplats.
Vi har blivit tvungna att stänga av bottenvåningen av Thomanderska huset i vårt friluftsmuseum på Kulturen i Lund, eftersom vi hittat spår av den fruktade hussvampen Serpula Lacrumans. I några dagar fick vi stänga huset helt, men nu ser det lite ljusare ut... Här berättar byggnadssamordnare Linnéa Stolle om det pågående arbetet med Thomanderska huset, och om lärdomar om huset som vi fått under resans gång.
Just nu pågår takomläggning på Borgeby slotts porttorn, som vår bebyggelseantikvarie Carita Melchert har planerat och upphandlat. Porttornet ägs av Kulturen, som driver Norlindmuseet som finns i tornet. Länsstyrelsen Skåne finansierar takarbetet med 50% genom Kulturmiljöbidrag: Bidrag enligt förordning (2010:1121) om bidrag till förvaltning av...
Lilla riksvapnet har restaurerats och pryder nu entrégrindarna till Kulturen igen. Målarmästare Bengt Scharfe har målat om själva riksvapnet och förgyllt de tidigare guldmålade partierna. Kronan som tillverkats av Fongs Gelbgjuteri har sedan satts tillbaka på plats, längts upp på lilla riksvapnet. Grindarna som utgör vår entré,...
Häromveckan var vår trädgårdsarkelog Aja Guldåker i Norge, på uppdrag i ett samarbetsprojekt mellan Telemark museer, landskapsarkitektsfirman Feste och Kulturen. Den stora parken runt Ulefos Hovedgaard ska så gott det går återställas till det utseende den hade kring 1817. Aja har hjälpt till att hitta strukturen...
