Kulturens blogg

Praktikantens forskningar kring Nordenstedska huset

Nordenstedska huset, med en del från 1864 och en del från 1941. Foto: Viveca Ohlsson/Kulturen
Nordenstedska huset, med en del från 1864 och en del från 1941. Foto: Viveca Ohlsson/Kulturen

Alexander Hansson studerar på bebyggelseantikvariska programmet vid Göteborgs universitetet, och gjorde i våras sin praktik på Kulturen i Lund. Så här inför en ny terminsstart får han berätta om utbildningen och om projektet kring Nordenstedska huset som han jobbade med under sin praktik hos oss.

Som bebyggelseantikvariestudent vid Göteborgs Universitet får vi lära oss att ta fram historien för såväl enskilda hus och byggnader som hela kvarter eller stadsdelar. Det är något som fascinerat mig ända sen jag gick på gymnasiet. Det fascinerade mig när jag jobbade som rivare och det gör det ännu mer nu när jag studerar.

Forska kring byggnadens historia

På utbildningen lär vi oss att göra urval på urvalet. Med det menar jag att vi får forska i det som är utpekat av någon annan för att vi behöver veta mer om historien på platsen eller i byggnaden. Intressant är att det i många fall finns tydliga likheter med andra byggnader eller områden någon annanstans. I andra fall är det inte är lika vanligt, som i det originella Nordenstedtska huset på Kulturen. Men vi börjar från början.

Praktiken på Kulturen innebär för en studerande som mig att jag ska sätta mig in i hur just den arbetsplatsen eller verksamheten fungerar och hur allt går tillväga där. Precis det har jag fått göra. Till en början är allting nytt och spännande och nervöst för du vill inte göra bort dig eller göra ett dåligt intryck. Man försöker helt enkelt vara sitt bästa jag. När jag då fick reda på att jag skulle skriva en rapport om huset jag blev tilldelad ett skrivbord i – Nordenstedska huset –kändes det jätteroligt.

En del från 1864 och en del från 1941

Den vitputsade delen av Nordenstedska huset uppfördes 1864 och köptes av Kulturen 1907. Här bodde museichefen med familj. 1941 byggdes huset om och den högra delen i brunaktigt helsingsborgstegel tillkom, ritad av Mogens Mogensen. Kulturen fick på så sätt en tjänstebostad med stora utrymmen för representation. Idag inrymmer huset arbetslokaler för Kulturens personal, bibliotek och arkiv. Jag började så smått sätta mig in i historien, snegla på detaljer och sakta men säkert bilda mig en uppfattning om huset.

Klicka på bilderna i inlägget föra att se dem i större format med bildtext!

Parallellt som arkivet och årsböcker studerades så fick jag följa med Stadsantikvarie Henrik Borg ut på uppdrag, inventera kyrkogårdar med bebyggelseantikvarie Carita Melchert och arkeolog Aja Guldåker samt hjälpa bebyggelseantikvarie Linnéa Stolle med efterforskningar om Thomanderska huset. Detta bidrog till att jag fick se olika delar inom verksamheten och lärde mig massor.

Mogen Mogensen och museichef Kjellberg

Mogens Mogensen, som ritade tillbyggnaden av Nordenstedtska har troligtvis fört en intensiv dialog med intendent Kjellberg (dåvarande museichef) under skissandet. I arkivet fann jag uppemot 40 ritningsförslag där de sista ritningarna mest handlade om hur planlösningen skulle se ut. Den planlösningen de valde är den vi ser i huset i dag. Att det dessutom var Mogensen som ritade huset stämmer överens med Kjellbergs personliga intresse för den moderna konsten kring 1930- och 1940-talen. Mogensen var nämligen en av de främsta och mest framträdande modernisterna i Skåne vid tiden.

Mogensens Villa på Johan Banérsgatan i Helsingborg. Burspråket och betongpelaren går igen på Nordenstedtska huset. Foto: Arkitekturmuseet
Mogensens Villa på Johan Banérsgatan i Helsingborg. Burspråket och betongpelaren går igen på Nordenstedtska huset. Foto: Arkitekturmuseet

Huset har alltså tidigare varit en bostad för museichefen. Den har även haft funktionen av kansli. Den senare funktionen finns där fortfarande då museichefen har sitt kontor där och har haft det där sedan 1980-talet. På det stora hela är det ganska små förändringar som skett i huset sen det byggdes om och till. Kontoriseringen gjordes på 1990-talet och den gjordes med hänsyn till vad som varit innan. Vi talar snarare om små tillägg än stor renovering. Det är bara ett badrum som har försvunnit.

Modernt och ärvt i inredningen

En interiör beskrivning från det möblerade huset fanns i arkivet. Texten – en artikel av Ingegerd Henschen i tidskriften Svenska hem i ord och bilder nr 5/1943* – som bland annat nämner föremål och möbler gjorda av Alvar Aalto tillsammans med tillhörande bilder, ger en väldigt tydlig bild av hur det sett ut. Och visst finns det föremål och möbler som står kvar på samma plats än i dag. Jag jämförde den interiöra beskrivningen med bilder från den ursprungliga delen av huset, då Kulturens första museichef Georg Karlin bodde där. Kjellberg blandade modernt och det ärvda av Karlin, bland annat takkronan och bokhyllorna som i dag står i salongen.

Första sidan av ett inredningsreportage om museichef Kjellbergs hem i Nordenstedska huset, från tidskriften Svenska hem i ord och bilder nr 5/1943.
Första sidan av ett inredningsreportage om museichef Kjellbergs hem i Nordenstedska huset, från tidskriften Svenska hem i ord och bilder nr 5/1943.
Museichef Kjellbergs matsal...
Det som var familjen Kjellbergs matsal 1943…
....fungerar nu som styrelserum. Detta rum ligger i den äldre delen av Nordenstedska huset. Foto: Alexander Hansson
….fungerar nu som styrelserum. Detta rum ligger i den äldre delen av Nordenstedska huset. Foto: Alexander Hansson

 

Ett av de första i Lund

Det mest intressanta med huset är dock tiden det kom till i. Det rådde världskrig och ekonomin för museet var ansträngt. Trots det så fann Kjellberg ekonomiska bidrag för byggnationen genom medlemmar och externa finansiärer. När jag satte Nordenstedtska huset i ett större perspektiv fann jag att det endast var en av tre uppförda byggnader som Mogensen ritade under 1940-talet. Detta är intressant eftersom att få byggnader uppfördes under kriget över huvud taget. Det är också ett modernistiskt tillägg till Kulturens byggnader och ett av de första i Lund vilket gör huset speciellt. Det visar på framåtandan hos Kjellberg och möjligtvis vetskapen om att det som byggs eller designas under vår tid kommer vara kulturhistoriskt intressant för nästkommande generationer.

Text: Alexander Hansson, Bebyggelseantikvariestudent, Göteborgs Universitet.

(* Svenska hem i ord och bilder var en tidskrift som gavs ut 1913-1955.)

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *