Kulturens blogg

Teori och praktik på Östarp om lera som byggnadsmaterial

Leran läggs i hinkar, som langas in i det rum som ska få lergolv. Foto: Viveca Ohlsson/Kulturen
Leran läggs i hinkar, som langas in i det rum som ska få lergolv. Foto: Viveca Ohlsson/Kulturen

Fredagen den 23 september hände någonting spännande på Kulturens Östarp. En grupp människor från vitt skilda håll och bakgrund samlades för att under en dag lära sig mer om och utbyta erfarenheter kring lera som byggnadsmaterial. Här berättar byggnadsantikvarie Linnéa Stolle om lerseminariet, som arrangerades av Kulturen i samarbete med föreningarna Hållbart Byggande i Syd och BEVIS – Byggnadsvård i Skåne

Dagen var indelad i en teoretisk del på förmiddagen och praktiska workshops på eftermiddagen. För det traditionella perspektivet stod byggnadsantikvarie Linnéa Stolle och timmermannen och arkeologen Kalle Melin som höll den första föreläsningen på förmiddagen. Lerbyggaren Markus Beskow tog sedan vid och berättade om lera ur ett hållbarhetsperspektiv och hur man kan använda den i moderna byggsammanhang.

De praktiska workshoparna var huvudsakligen inriktade på två aktiviteter; att lägga lergolv på traditionellt vis samt att lägga lergolv på modernt vis. Seminariedeltagarna fick också möjlighet att prova på att slå lersten på traditionellt vis.

Lerbyggaren Markus Beskow berättar för seminariedeltagare om moderna putstekniker med lera. Foto: Viveca Ohlsson/Kulturen
Lerbyggaren Markus Beskow berättar för seminariedeltagare om moderna putstekniker med lera. Foto: Viveca Ohlsson/Kulturen
Byggnadsantikvarien Linnéa Stolle visade hur man tillverkat lersten på traditionellt vis. Leran slås ner för hand i en form av trä. Den på bilden hade specialtillverkats till ändamålet efter en äldre förlaga från Gamlegård. Foto: Viveca Ohlsson/Kulturen
Byggnadsantikvarien Linnéa Stolle visade hur man tillverkat lersten på traditionellt vis. Leran slås ner för hand i en form av trä. Den på bilden hade specialtillverkats till ändamålet efter en äldre förlaga från Gamlegård. Foto: Viveca Ohlsson/Kulturen

Traditionellt lergolv i Gamlegårds undantag

De praktiska momenten föregick på Gamlegård. Den kringbyggda gården från 1812 har genom åren haft en del problem med hussvamp och fukt som tränger in från marken vid den södra bostadslängan. Under vintern 2015/2016 lades en dränering i marken vid huset och förhoppningen är att man skall kunna lägga in golv i alla rummen i den södra längan. Det finns ett litet rum i den västra bostadslängan, som kallas för ”undantaget” och som hittills saknat golv. Genom att förlägga ett av de praktiska momenten dit – att lägga lergolv på traditionellt vis – lyckades vi under dagen med gemensamma krafter få lagt ett golv i rummet.

Kulturens medarbetare Örjan Hörlin och Jessica Ljung lägger ut lerskiktet och jämnar till det med klubbor och träskor med brädor under. Foto: Viveca Ohlsson/Kulturen
Kulturens medarbetare Örjan Hörlin och Jessica Ljung lägger ut lerskiktet och jämnar till det med klubbor och träskor med brädor under. Foto: Viveca Ohlsson/Kulturen
Träskor med brädor under används för att trampa ihop och jämna till leran. Foto: Viveca Ohlsson/Kulturen
Träskor med brädor under används för att trampa ihop och jämna till leran. Foto: Viveca Ohlsson/Kulturen

Lergolv mycket vanliga förr i Skåne

På grund av den höga graden uppodlad mark i Skåne har det rått brist på skog och därmed virke till byggnadsmaterial sedan 1600-talet. Istället har människor använt sig av lera och andra material som funnits nära till hands. Golv av lera var mycket vanliga förr, även i bostadshus, och bestod av ett skikt lera som lades ut på någon typ av dränerande material. För att golvet skulle bli tåligt och tätt stampades det med hand- och fotkraft av människorna på gården. Eftersom lera är ett material som krymper när det torkar uppstår det sprickor i lerskiktet när det hunnit torka ett tag. Dessa sprickor måste slås igen, eller komprimeras, för att golvet inte skall gå sönder. Det har traditionellt gjorts med hjälp av lerklubbor och lerpiskor.

 Kulturens Olof Andersson och timmermannen och arkeologen Kalle Melin bearbetar en provyta med lerpiska och lerklubba för att slå ut eventuella luftbubblor och komprimera lerskiktet. Foto: Viveca Ohlsson/Kulturen
Kulturens Olof Andersson och timmermannen och arkeologen Kalle Melin bearbetar en provyta med lerpiska och lerklubba för att slå ut eventuella luftbubblor och komprimera lerskiktet. Foto: Viveca Ohlsson/Kulturen

Leran till seminariet på Gamlegård är tagen från en gammal lertäkt som ligger på grannens mark. Men tidigare ägdes marken där lertäkten ligger gemensamt av byn, så vi kunde alltså använda likadan lera som man använde förr i tiden på Östarp.

Leran som användes till de traditionella teknikerna och som lades in i ”undantaget” var tagen ur en gammal lertäkt vid Alriksgården. Den hade sedan ältats i en tvångsblandare och magrats med naturgrus. Foto: Viveca Ohlsson/Kulturen
Leran som användes till de traditionella teknikerna och som lades in i ”undantaget” var tagen ur en gammal lertäkt vid Alriksgården. Den hade sedan ältats i en tvångsblandare och magrats med naturgrus. Foto: Viveca Ohlsson/Kulturen

Golvet i undantaget håller just nu på att efterbearbetas av Kulturens Örjan Hörlin och kommer vara helt färdigt när det torkat ut helt senare i höst. Förutom ett lergolv gav dagen många intressanta diskussioner och fördjupningar i lerans egenskaper och möjligheter.

Traditionellt och modernt perspektiv

Speciellt med detta seminarium var att man förenade det historiska perspektivet med det moderna. Genom att bjuda in människor som på olika sätt håller på med lera i sitt arbete till ett seminarium där man förenade det traditionella perspektivet med det moderna byggandets ville vi få två världar att mötas och korsbefrukta varandra. Idén bakom arrangemanget var att genom detta möte få fler att inse att det finns mer gemensamt mellan dessa två grupper än vad som skiljer dem åt och att det är värdefullt att ta del av varandras kunskaper och erfarenheter.

 Text: Linnéa Stolle, byggnadsantikvarie 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *