Nu ska du få kliva in i 1930-talet, och hälsa på hos arbetarfamiljen Andersson i deras lilla lägenhet. Att folkhemseran har börjat märks på att de har elektricitet, rinnande vatten, radio, ljusa tapeter, luftiga gardiner och bokhyllor med både uppslagsverk och skönlitteratur. Men titta dig först omkring här på gården.
Borta i hörnet ser du utedasset, och 1930 fanns här också brygghus, vedbod och snickarbod. Barnen lekte på gator och gårdar och gick ärenden. Alldeles i närheten fanns en mjölkbutik, en tobaksaffär, en som sålde blommor, en köttaffär, ett bageri och fem speceriaffärer.
Öppna nu det gula husets högra dörr! Du kommer rakt in i familjen Anderssons lilla enkla kök. Ovanpå spisen står gasplattor. Gasen var en modernitet och användes parallellt med den vedeldade ugnen.
När du fortsätter in i rummet efter köket ser du porträtt av makarna Siri och Nils Andersson på väggen. Nils arbetade som målare men läste också kvällskurser och drömde om att bli lärare. Siri var utbildad sömmerska men arbetade hemma med att ta hand om hushåll och barn. År 1930 hade de nyss fått sitt andra barn Siv, och hennes storebror Ninne var 6 år gammal.
Vid fönstret står Siris symaskin, och just nu håller hon på att stryka på matbordet. Här intogs alla måltider till vardags. Radion här i rummet var samlingspunkten under kvällarna. Hör du talen som dåvarande finansminister Ernst Wigfors håller om sparsamhetens dygd?
Det innersta rummet mot gatan används inte så mycket på vintern, eftersom det är svårt att få fyr i kakelugnen. Men till jul dukas festmåltiden upp härinne och vid fönstret tronar en julgran med elektrisk belysning!
Lästips:
I den lilla boken Arbetarbostaden kan du läsa mer om familjen Andersson och deras hem, och i Kulturens friluftsmuseum – så blev det till och historien om sju hus kan du läsa lite om alla de hem som ingår i det här spåret. Båda böckerna finns att köpa i museibutiken för 60 kr.
