Nordenstedtska seminariet

Tydellsamlingen – en musikföreläsning

På Kulturen finns en notsamling som i spelmanskretsar benämns Tydell-samlingen. Den är delvis outforskad och kom till Kulturen 1934–35. Sven Midgren är fiolspelare, frilansmusiker, fiollärare och folkmusikforskare.

En föreläsning om Kulturens konstslöjdanstalt

1897 etablerades en konstslöjdskola på Kulturen. Föreläsningen handlar om skolans historia och några forskningsperspektiv kopplade till verksamheten. Ludwig Qvarnström är lektor på Inst. för kulturvetenskaper, LU. Kerstin Lind är doktorand och adjunkt vid Inst. för kultur och samhälle, LiU.

Ordning och ögonfröjd – tecknerskornas värld

Från 1893 och en bit in på 1930-talet avbildades tusentals föremål i Kulturens samlingar i noggrant utförda teckningar och akvarellmålningar på så kallade katalogkort. Nina Davis är intendent på Kulturen.

Kalle och Kivik till folket!

Cecilia Fredriksson föreläser om mötet mellan varuhus, design och masskonsumtion i 1960- och 70-talets Sverige. Cecilia Fredriksson är professor i etnologi vid Lunds universitet.

Medeltida stenhuggarmönster

Föreläsning handlar om Kulturens medeltida stensamling och de mönster som medeltida stenhuggare lämnat efter sig i Lund. Dag Mether är konservator på Kulturen.

Förintelsens materiella vittnesbörd

Föreläsningen handlar om tre olika forskningsprojekt. Först om interneringslägret Gunnarpshemmet i Höör, där kvinnliga flyktingar tvångsinternerades 1945–1946. Studien följer kvinnor som kommit till Sverige från koncentrationslägret Ravensbrück och sedan tvångsinternerades i Sverige på ”sexualmoralisk” grund. Den undersöker hur kön, sexualitet och andra maktordningar formade medborgarskapets gränser för dem. Föreläsningen behandlar även ett pågående museiprojekt på Kulturen i Lund, I de överlevandes spår, som undersöker platser med koppling till Förintelsen i Lund som utgår ifrån museets arkiv. Slutligen diskuteras ett pågående forskningsprojekt, Svensk hågkomst om Förintelsen, som undersöker hur Förintelsesamlingar används vid svenska museer. Britta Geschwind är etnolog och forskare vid institutionen för Kulturvetenskaper i Lund, samt FoU-koordinator vid Sveriges museum om Förintelsen i Stockholm.

August Strindberg i censurerad engelsk översättning

I den första engelska översättningen av August Strindbergs Giftas (1884, 1886) har Strindbergs naturalistiska diskurs, hans explicita sexuella beskrivningar och kritik av kyrkan helt exkluderats eller mildrats. Översättaren har helt enkelt censurerat bort just de egenskaper för vilka såväl författaren som verket var (ö)kända. Föreläsningen ger belysande och underhållande exempel på vad som försvunnit och vilken effekt detta har på såväl översättningen som på bilden av Strindberg som en provocerande och chockerande författare. Lars Liljegren är lektor i engelska på Linköpings universitet med särskilt ansvar för engelska på ämneslärarutbildningen. Han har tre gånger utsetts till Årets lärarutbildare.

Vad kan en möbeldetalj säga oss?

En möbel kommunicerar något mycket konkret till sin betraktare eller brukare. En stol är en stol och bjuder vanligtvis in brukaren att sätta sig ner. I många sammanhang tycks funktionen utgöra grunden för möbelns mening. Stolen, som ett tecken betraktat, betyder en möjlighet att sitta ner. Samtidigt är det uppenbart att möbler och en mängd andra ting vi omger oss med fylls med en mängd andra betydelser. Den här föreläsningen lägger, med utgångspunkt i konstruktiva detaljer i möbler, fokus på hur dessa betydelser skiftat genom historien och hur detta även säger något om hantverkets roll i samhället. Ludwig Qvarnström är lektor på Institutionen för kulturvetenskaper på Lunds universitet och ägnar sig framför allt åt forskning och undervisning inom konsthistoria och visuella studier.

Kalifer, khazarer eller volgabulgarer?

Vikingatidens resor österut omgärdas av myter och samtidens behov av goda historier. Flera tolkningar av dessa resor från senare år understryker handel med det islamiska kalifatet. Kvällens föredragshållare Mats Roslund menar istället att de flodrika områdena mellan Finska viken och Kaspiska havet var som viktigast för skandinaverna. Kontakterna med isla-miska områden fortsatte under 1000-talet genom rusernas rike. Under medeltiden fortsatte samspelet, men i andra riktningar där handelns nätverk utvecklades. Några av föremålen finns i Kulturens samlingar. Mats Roslund är professor i historisk arkeologi vid Lunds universitet. Han forskar på städer, sociala identiteter och handel under tidig medeltid, islamisk och bysantinsk arkeologi och järnålderns centralplats Uppåkra.

Tid, arkeologi och konst – Kulturpelaren på Kulturen

Om vårt förhållande till tid, hur arkeologi och konst förhåller sig till varandra och till tiden, och särskilt om Kulturpelaren på Kulturen, dess historia från 1913 till dagens utställning och hur pelaren med dess arkeologiska kulturlager, föremål och skulptur visar tidens gång. Bodil Petersson är professor i arkeologi vid Linnéuniversitet. Jes Wienberg är professor i historisk arkeologi vid Lunds universitet.

Mellan Gamla Stan och Södermalm – 1000 år vid Söderström i Stockholm

I samband med att Slussen i Stockholm byggs om pågår det sedan 2013 arkeologiska undersökningar som omfattar den södra delen av Gamla Stan, den norra delen av Södermalm och området däremellan. Sammanlagt berörs cirka 50 000 kvadratmeter. I föreläsningen berättar arkeolog Jan Kockum, en av projektledarna, om några av alla de arkeologiska resultaten från undersökningarna samt om de logistiska utmaningarna som det innebär att arbeta parallellt med rivnings- och byggnationsarbete. Jan Kockum är doktorand i historisk arkeologi och har tidigare bland annat arbetat som arkeolog på Kulturen och Regionmuseet Kristianstad. Idag är han projektledare på Arkeologikonsult och är engagerad i arkeologiska undersökningar i samband med ombyggnaden av Slussen.

Sverige – världsbäst på fika

Ordet fika innefattar idag så mycket mer än bara exempelvis ”kaffe med tilltugg”. På Wikipedia kan man hitta den storstilade förklaringen att det gäller ”en svensk samhällsinstitution som innebär mellanmänskligt umgänge i kombination med intagandet av exempelvis kaffe och kaka”. Kanske är detta att ta i. Räcker det inte med att kalla fika för en social aktivitet? Men vilken benämning man än väljer så framkallas frågor. Vad innebär det att fika? Varför fikar man? Vem fikar man med? Hur gör man? Vilka samtalsämnen är typiska? Är jobbfikat samma sak som vänfikat? Finns det speciella regler? Vad menar vi när vi säger ”Ska vi ta en fika”? Viveka Adelswärd är professor emerita i kommunikation vid Linköpings universitet. Hon medverkade under många år i Språkspalten i Svenska Dagbladet och skrev krönikor i Östgöta Correspondenten. Hon har tidigare skrivit både vetenskapligt och underfundigt om människors samtal med varandra.

Trädgårdsproduktion vid 1500-talets svenska kungsgårdar

Mellan 1540 och 1620 förvaltade den svenska kronan över 100 gods, eller avelsgårdar, i södra och mellersta Sverige. Godsen förde detaljerade redogörelser för växt- och djurhållning, fiske, textilier, byggnader m.m. vilket resulterade i tusentals bevarade kontosidor. Materialet har tidigare använts för studier av spannmålsproduktion, arbetsfördelning och andra kulturhistoriska aspekter. Någon analys eller omfattande studie över trädgårdsproduktionen har tills nyligen saknats. Per Larsson är intendent på Kulturen och fil dr i ekologi. Han har bland annat forskat på trädgårdshistoria och landskapsekologi. Hans forskningsintresse kretsar kring samspelet människa/natur, både historiskt och i vår samtid. Han har skrivit ett flertal vetenskapliga artiklar och varit delaktig i olika antologier.

Storgårdsbönder med slottsparksambitioner

”Storgårdsbönder med slottsparksambitioner” är titeln på en undersökning av ett antal park‐ och trädgårdsstrukturer, bland annat i anslutning till Hardeberga boställe och Hardeberga säteri (öster om Lund). Ett resultat av arbetet är frågan vilka värden dessa anläggningar kan tillskrivas idag och vad de historiska spåren kan berätta om trädgårds- och parkkulturens status, uttryck, drivkrafter och influenser under tidigt 1900-tal. Aja Guldåker är arkeolog på Kulturen och har varit engagerad i en rad olika utgrävningar och undersökningar, bland annat med inriktning trädgårdsarkeologi. Allan Gunnarsson är landskapsarkitekt och universitetslektor med inriktning mot vegetationsbyggnad och parkskötsel. Han bedriver bland annat forskning med inriktning mot vegetationsbyggnad, landskapsvård samt trädgårds-, park- och kulturlandskapshistoria.

Demokratins framtid

Nittonhundratalet är demokratins århundrade – en demokratisk framgångssaga. Vid seklets början fanns inga demokratier. När det tog slut var en majoritet av världens länder demokratier med i huvudsak fungerande flerpartisystem och allmänna val. Framgången har dock inte fortsatt in på 2000-talet. Sedan ett tiotal år tillbaka ökar inte längre antalet demokratier – tvärtom kan en viss minskning noteras. Därtill har den demokratiska kvaliteten sjunkit något i många befintliga demokratier, med USA som det mest iögonfallande exemplet. Hur ser demokratins framtid ut? Sören Holmberg är seniorprofessor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och ledamot av Kungliga Vitterhetsakademien. Hans forskning är inriktad på väljare, val, representativ demokrati och samhälleliga styrsystem. Holmberg har varit ansvarig för det svenska valforskningsprogrammet 1979–2010 och är en av grundarna av och fortfarande aktiv i SOM-institutet och Quality of Government-institutet vid Göteborgs universitet.

DNA inom Arkeologi – möjligheter, svårigheter och framtida utmaningar

Hur är det möjligt att studera DNA i arkeologiska material? Vilka är de tidiga svårigheterna? Hur används DNA idag inom arkeologin och hur kan det hjälpa oss att besvara frågeställningar som vi annars inte kan komma åt? Föreläsningen innehåller några exempel och Caroline berättar om hur man som arkeolog bör tänka vid en undersökning. Caroline Ahlström Arcini är doktor i medicinens historia vid Lunds universitet och arbetar sedan mer än 30 år som osteolog vid Arkeologerna, Statens historiska museer. Hon har skrivit ett flertal böcker, som bland annat rör Lunds tidiga invånare.

Elleholmsprojektet och Hunehals borg

Föreläsningen behandlar två arkeologiska projekt, ett vid borgen Sjöborg 2016–2020 i Elleholm och ett vid Hunehals borg 2018–2021 i Kungsbacka kommun. Gemensamt för dessa är att det handlar om medeltida befästningar i det danska kungariket. Borgarna är kända sedan tidigare men idag kan de undersökas med nya metoder och frågeställningar. Okända strukturer har kommit i dagen och man har kunnat klargöra en del dateringar. Jimmy Juhlin är 1:e antikvarie i byggnadsvård på Blekinge museum.

Kaffe – med mjölk?!

tt ha mjölk i kaffe tillhör för många de mest triviala vardagssysslorna. Men fram till 1980-talet var det en ovanlig syn, och ytterligare 50 år tillbaka framställdes mjölk och kaffe som symboliska motpoler och bittra fiender. Föredraget tar oss på en historisk resa i fikandets Sverige, från Mjölkpropagandans dagar över 1980-talets café au lait-kampanjer till da-gens lattemammor och baristor som gör hjärtan i caffelatten. Håkan Jönsson är lektor vid Institutionen för livsmedelsteknik och docent vid Avdelningen för etnologi vid Lunds universitet. Han har sedan flera år forskat kring den gastronomiska utvecklingen i Sverige. Han är också vice ordförande i den europeiska arbetsgruppen för etnologisk matforskning, SIEF Food WG.

Karl XII – hjältekonung eller galning?

Karl XII var en sällsam människa. Hemlighetsfull, egensinnig och självsvåldig. Redan samtiden hade svårt att begripa sig på honom, och detsamma gäller i lika hög grad eftervärlden. I sitt föredrag berättar Bengt Liljegren, som under flera år ägnat sig åt Karl XII, den fascinerande historien om vår siste stormaktskung. Bengt Liljegren är lärare, historiker och författare från Lund. Han har haft stora framgångar med biografier över t.ex. Karl XII, Alexander den store och Winston Churchill. Hans senaste bok är en levnadsteckning över John F. Kennedy.

Sockensigillen i Skåne, Halland, Blekinge och Bornholm

I ett pågående forskningsprojekt om Lunds stifts sockensigill uppmärksammas bortglömda sigill som ligger till grund för helt nya rön. På 1500-talet hade i princip varje socken och kyrka i stiftet sitt eget sigill. Följ med på en resa som börjar vid tiden kring reformationen i Danmark och slutar med 1863 års borgerliga sockenkommun. I sockensigillen förenas bild, text och kontext till unika vittnesmål om kyrkornas värnhelgon och identiteter, om livet på sockenstämmorna och om socknarnas rättsliga betydelse. Kanske får du höra något om just din hemsockens sigill! Mattias Karlsson är doktor i historisk arkeologi vid Lunds universitet. Han arbetar som arkeolog vid Kulturen och är inblandad i en rad olika pågående projekt, bland annat forskning som rör kyrktak, källor till gamla Lund och Allhelgonaklostret i Lund.