Nordenstedtska seminariet är en föreläsningsserie som hålls på Kulturen sedan 2022 med målet att främja vetenskaplig forskning och spridning av forskningsresultat med koppling till museets verksamhet. Serien finansieras av Nordenstedtska Stiftelsen och inkluderar både presentationer av museets egen personal och gästföreläsare inom olika ämnesområden.
Föreläsare våren 2025
Vårens Nordenstedtska seminarier erbjuder en mångfacetterad inblick i kulturhistoria och samhällsutveckling. Föreläsningarna spänner från stadsantikvariska utmaningar i Lund, via hypnosens historia och offentliga beteenden, till betydelsen av sommarstugeliv. Vi får också ta del av nya forskningsrön om de tidiga domkyrkorna i Lund och Dalby. Experter inom sina fält ger oss nya perspektiv på både lokala och globala frågor. Välkomna till en inspirerande vår av kunskap och reflektion.
ⓘ
För mer information, klicka på länkarna i programmet. För passerade datum, se avsnitt ”Tidigare föreläsare”.
Program:
2025-03-20: Petter Eiring, Lunds kommun
2025-04-03: Cecilia Riving, LU
2025-04-10: Peter K Andersson, Kulturen
2025-05-08: Jonas Frykman & Orvar Löfgren, LU
2025-06-05: Jes Wienberg, LU
Samtliga föreläsningar hålls kl. 18–19 i Auditoriet, Kulturens stora föreläsningssal.
Öppet för alla, fri entré, kom i tid
Föreläsningarna är öppna för allmänheten. Åhörare betalar inte entréavgift, deltagandet är kostnadsfritt. Ingen anmälan krävs. Däremot är antalet platser begränsat, så var gärna på plats 15–20 minuter före start. Hjärtligt välkommen!
Så går det till
Föreläsningarna äger rum kl. 18–19 i Auditoriet på Kulturen vid särskilda dagar under året (se program ovan). Varje föreläsning är cirka 45–50 minuter lång och avslutas med frågestund. Våra föreläsare avgör själva ifall de tillhandahåller åhörarkopior eller ej, Kulturen tillhandahåller inget material. Vi har begränsat antal platser, så kom gärna 15–20 minuter före start.
Tidigare föreläsare
Klicka först på årtal, därefter på datum/namn för mer information:
2025
2025-04-03 | Cecilia Riving
Det sena 1800-talets hypnosfeber
En föreläsning om hypnosens guldålder. Hypnos började användas som medicinsk behandling på 1880-talet och läkare diskuterade ivrigt dess terapeutiska för- och nackdelar. Men hypnotismen var också ett populärkulturellt fenomen; kringresande hypnotisörer drog stor publik, i press och skönlitteratur gestaltades denna mystiska kraft som både lockade och skrämde. Hur kan vi förstå hypnosens dubbla natur? Och hur satte den avtryck i vår egen tid? Cecilia Riving är forskare vid Historiska institutionen på Lunds universitet och utbildningskoordinator vid den Nationella forskarskolan i historiska studier. Hon har bland annat arbetat med forskningsprojekt om psykiatriska patienters livsberättelser och har erfarenhet som kulturredaktör, tidskriftsredaktör och språkgranskare.
En föreläsning om hypnosens guldålder. Hypnos började användas som medicinsk behandling på 1880-talet och läkare diskuterade ivrigt dess terapeutiska för- och nackdelar. Men hypnotismen var också ett populärkulturellt fenomen; kringresande hypnotisörer drog stor publik, i press och skönlitteratur gestaltades denna mystiska kraft som både lockade och skrämde. Hur kan vi förstå hypnosens dubbla natur? Och hur satte den avtryck i vår egen tid? Cecilia Riving är forskare vid Historiska institutionen på Lunds universitet och utbildningskoordinator vid den Nationella forskarskolan i historiska studier. Hon har bland annat arbetat med forskningsprojekt om psykiatriska patienters livsberättelser och har erfarenhet som kulturredaktör, tidskriftsredaktör och språkgranskare.
2025-03-20 | Petter Eiring
Att vårda Lunds kulturmiljöer – stadsantikvariens utmaningar i en föränderlig tid
Vi befinner oss i en tid där stora omvälvningar står för dörren både lokalt och globalt. Klimathot, urbanisering, förtätning, infrastruktur och ändrade myndighetskrav utgör centrala utmaningar i arbetet med stadsbyggnad och kulturmiljövård. Lund, vår 1000-åriga stad, har ständigt förändrats och det är av vikt att reflektera över vilket arv vi lämnar till framtida generationer. Petter Eiring är stadsantikvarie och arkitekt (SAR/MSA). Han arbetar vid Stadsplaneringsavdelningen vid Samhällsbyggnadsförvaltningen, Lunds kommun och fungerar som expert och rådgivare i frågor rörande stadens kulturmiljöer.
Vi befinner oss i en tid där stora omvälvningar står för dörren både lokalt och globalt. Klimathot, urbanisering, förtätning, infrastruktur och ändrade myndighetskrav utgör centrala utmaningar i arbetet med stadsbyggnad och kulturmiljövård. Lund, vår 1000-åriga stad, har ständigt förändrats och det är av vikt att reflektera över vilket arv vi lämnar till framtida generationer. Petter Eiring är stadsantikvarie och arkitekt (SAR/MSA). Han arbetar vid Stadsplaneringsavdelningen vid Samhällsbyggnadsförvaltningen, Lunds kommun och fungerar som expert och rådgivare i frågor rörande stadens kulturmiljöer.
2024
2024-11-07 | Mattias Karlsson
Brott och straff i Lund på 1640-talet
Just nu pågår ett projekt som syftar till att publicera Lunds bytings protokoll, bevarade från 1642 och framåt. Domböckerna upptas mestadels av tvister och konflikter, ibland med dödlig utgång. I mellanrummen fångar protokollen även lundabornas mindre dramatiska vardag. Föredraget bjuder på en exposé av individer och händelser, allt från förlupna ord och förargelseväckande beteende till tragik med blanka knivar. Kvällens föreläsare Mattias Karlsson är doktor i historisk arkeologi vid Lunds universitet. Han arbetar som arkeolog vid Kulturen och är inblandad i en rad olika pågående projekt, bland annat forskning som rör kyrktak, källor till gamla Lund och Allhelgonaklostret i Lund.
Just nu pågår ett projekt som syftar till att publicera Lunds bytings protokoll, bevarade från 1642 och framåt. Domböckerna upptas mestadels av tvister och konflikter, ibland med dödlig utgång. I mellanrummen fångar protokollen även lundabornas mindre dramatiska vardag. Föredraget bjuder på en exposé av individer och händelser, allt från förlupna ord och förargelseväckande beteende till tragik med blanka knivar. Kvällens föreläsare Mattias Karlsson är doktor i historisk arkeologi vid Lunds universitet. Han arbetar som arkeolog vid Kulturen och är inblandad i en rad olika pågående projekt, bland annat forskning som rör kyrktak, källor till gamla Lund och Allhelgonaklostret i Lund.
2024-10-24 | Jan-Henrik Fallgren
Det öländska järnålderssamhället
Det öländsk järnålderssamhället kommer att beskrivas utifrån den stora mängden bevarade bebyggelselämningar, hus, gårdar och byar, från tidsperioderna romersk järnålder – början av vendeltiden. De samtida fornborgarna kommer också att behandlas utifrån deras rumsliga belägenhet i förhållande till den samtida jordbruksbebyggelsen, liksom deras funktion som centralplatser. Jan-Henrik Fallgren är docent i arkeologi vid Uppsala universitet. Han har också varit verksam vid University of Aberdeen och ingår nu i det omfattande projektet ”Crisis, conflict and climate – social change in Scandinavia in the years 300–700”, som leds av arkeologer vid Stockholms universitet och även inkluderar arkeologer vid Linnéuniversitetet och Kalmar läns museum.
Det öländsk järnålderssamhället kommer att beskrivas utifrån den stora mängden bevarade bebyggelselämningar, hus, gårdar och byar, från tidsperioderna romersk järnålder – början av vendeltiden. De samtida fornborgarna kommer också att behandlas utifrån deras rumsliga belägenhet i förhållande till den samtida jordbruksbebyggelsen, liksom deras funktion som centralplatser. Jan-Henrik Fallgren är docent i arkeologi vid Uppsala universitet. Han har också varit verksam vid University of Aberdeen och ingår nu i det omfattande projektet ”Crisis, conflict and climate – social change in Scandinavia in the years 300–700”, som leds av arkeologer vid Stockholms universitet och även inkluderar arkeologer vid Linnéuniversitetet och Kalmar läns museum.
2024-10-10 | Kim Salomon och Klas-Göran Karlsson
1920-talet som nuets spegelbild
1920-talet blir ofta en transportsträcka mellan första världskrigets efterspel och andra världskrigets förspel. Ambitionen med vår föreläsning är att ändra på detta synsätt. Visserligen vilar det stora krigets skugga ännu över decenniet, särskilt dess första hälft, men årtiondet är också tröskeln till det nya och moderna, med amerikanisering, fredsdrömmar, bilism, frigjordhet, populärkultur och mycket annat. Det är ett 20-tal som vi ett århundrade senare med fördel kan spegla oss i. Klas-Göran Karlsson och Kim Salomon är professorer emeritus från Lunds universitet och forskar om samtidshistoria.
1920-talet blir ofta en transportsträcka mellan första världskrigets efterspel och andra världskrigets förspel. Ambitionen med vår föreläsning är att ändra på detta synsätt. Visserligen vilar det stora krigets skugga ännu över decenniet, särskilt dess första hälft, men årtiondet är också tröskeln till det nya och moderna, med amerikanisering, fredsdrömmar, bilism, frigjordhet, populärkultur och mycket annat. Det är ett 20-tal som vi ett århundrade senare med fördel kan spegla oss i. Klas-Göran Karlsson och Kim Salomon är professorer emeritus från Lunds universitet och forskar om samtidshistoria.
2024-09-26 | Olof Sundqvist
Gudars skymning: Den fornnordiska religionens upplösning och död
I föreläsningen skildras religionsskiftet i Norden mellan 900 och 1100 och främst övergången från den förkristna religionen till kristendom. Det var en lång process som skedde vid olika tidpunkter på olika platser. Här får vi höra hur och varför det skedde, vilka processer som fick den fornnordiska religionen att trängas undan och vilken roll som inhemska kungar och hövdingar spelade i avvecklingen både i Norge och på Island. Olof Sundqvist är professor i religionshistoria vid Stockholms universitet. Sin senaste bok The Demise of Norse Religion: Dismantling and Defending the Old Order in Viking Age Scandinavia, (2023) ägnar han den fornnordiska religionen.
I föreläsningen skildras religionsskiftet i Norden mellan 900 och 1100 och främst övergången från den förkristna religionen till kristendom. Det var en lång process som skedde vid olika tidpunkter på olika platser. Här får vi höra hur och varför det skedde, vilka processer som fick den fornnordiska religionen att trängas undan och vilken roll som inhemska kungar och hövdingar spelade i avvecklingen både i Norge och på Island. Olof Sundqvist är professor i religionshistoria vid Stockholms universitet. Sin senaste bok The Demise of Norse Religion: Dismantling and Defending the Old Order in Viking Age Scandinavia, (2023) ägnar han den fornnordiska religionen.
2024-09-12 | Gunilla Gardelin
Kulturens medeltidsmiljöer – då och nu
Under 1800-talet växte fascinationen för medeltiden, en strömning som påverkade litteratur, konst och arkitektur. I samband med den ”stora kloakgrävningen” på 1890-talet började Kulturen att samla in fornfynd. Det blev nu uppenbart att Lunds kulturlager var en verklig skattkammare och de påträffade föremålen kom snabbt att exponeras i museets utställningar. Men för dåvarande museichef Georg Karlin uttrycktes intresset för medeltiden även i Kulturens friluftsmuseum. Sedan hans tid har miljöerna förändrats men också synen på medeltiden. Just nu pågår ett arbete med att utveckla de medeltida miljöerna i friluftsmuseet och vitalisera kunskapen om dem. I föreläsningen får vi veta mer om allt detta. Gunilla Gardelin är fil. lic. i Historisk arkeologi vid Lunds universitet och är verksam på Kulturen. Hon har tidigare arbetat med att förnya Kulturens utställning Metropolis – Lund och medeltiden och är bland annat författare till boken Kyrkornas Lund.
Under 1800-talet växte fascinationen för medeltiden, en strömning som påverkade litteratur, konst och arkitektur. I samband med den ”stora kloakgrävningen” på 1890-talet började Kulturen att samla in fornfynd. Det blev nu uppenbart att Lunds kulturlager var en verklig skattkammare och de påträffade föremålen kom snabbt att exponeras i museets utställningar. Men för dåvarande museichef Georg Karlin uttrycktes intresset för medeltiden även i Kulturens friluftsmuseum. Sedan hans tid har miljöerna förändrats men också synen på medeltiden. Just nu pågår ett arbete med att utveckla de medeltida miljöerna i friluftsmuseet och vitalisera kunskapen om dem. I föreläsningen får vi veta mer om allt detta. Gunilla Gardelin är fil. lic. i Historisk arkeologi vid Lunds universitet och är verksam på Kulturen. Hon har tidigare arbetat med att förnya Kulturens utställning Metropolis – Lund och medeltiden och är bland annat författare till boken Kyrkornas Lund.
2024-05-23 | Thomas Millroth
Kreativiteten på Sankt Lars
En föreläsning om kreativitet hos patienter på Sankt Lars sjukhus. Maria Rudbeck, som var patient i 53 år, uttryckte sig genom broderier och ritningar och hon dokumenterade sina uppfinningar i fyra ”uppfinningsböcker”. Rudolf Persson förvandlade en tysk mönsterbok till fantasier om ”montenegrinsk-ottomanska kriget” i likhet med den amerikanske konstnären Henry Dargers unika stil. Sone Sonessons anteckningsbok, skapad under hans tid på Sankt Lars, speglar en dualistisk kamp, medan Britta Sjögrens intensiva uttryck involverar de böcker som hon läst och approprierat. Thomas Millroth är författare, konstkurator, kritiker och konsthistoriker. Han har skrivit ett fyrtiotal verk, varav merparten om konst, och medverkar återkommande i Sydsvenskan. Utöver detta har han bland annat varit verksam som lärare i konst- och musikhistoria samt chef för Ystads konstmuseum 1995–2008.
En föreläsning om kreativitet hos patienter på Sankt Lars sjukhus. Maria Rudbeck, som var patient i 53 år, uttryckte sig genom broderier och ritningar och hon dokumenterade sina uppfinningar i fyra ”uppfinningsböcker”. Rudolf Persson förvandlade en tysk mönsterbok till fantasier om ”montenegrinsk-ottomanska kriget” i likhet med den amerikanske konstnären Henry Dargers unika stil. Sone Sonessons anteckningsbok, skapad under hans tid på Sankt Lars, speglar en dualistisk kamp, medan Britta Sjögrens intensiva uttryck involverar de böcker som hon läst och approprierat. Thomas Millroth är författare, konstkurator, kritiker och konsthistoriker. Han har skrivit ett fyrtiotal verk, varav merparten om konst, och medverkar återkommande i Sydsvenskan. Utöver detta har han bland annat varit verksam som lärare i konst- och musikhistoria samt chef för Ystads konstmuseum 1995–2008.
2024-05-02 | Gunnar Wetterberg
Lund är en prästastad
Guds betydelse undervärderas ofta i nutida historieskrivning, trots att tron har präglat människors handlingar långt in i framtiden. Prästerna fungerade som landets första intellektuella och spelade en central roll i tolkningen och förmedlingen av tron under mer än tusen år. I föreläsningen belyses kristendomens framgång, dess överlevnad genom Gustav Vasas plundringar, prästfruars roll i kulturspridningen och kyrkans ställning i 1900-talets stora strider. Gunnar Wetterberg är historiker och författare. Han har tidigare varit samhällspolitisk chef för Saco och är sedan 2010 en fristående kolumnist på Expressens ledarsida. Utöver sitt författarskap har han också engagerat sig i styrelser för institutioner som Lunds universitet och Utrikespolitiska institutet.
Guds betydelse undervärderas ofta i nutida historieskrivning, trots att tron har präglat människors handlingar långt in i framtiden. Prästerna fungerade som landets första intellektuella och spelade en central roll i tolkningen och förmedlingen av tron under mer än tusen år. I föreläsningen belyses kristendomens framgång, dess överlevnad genom Gustav Vasas plundringar, prästfruars roll i kulturspridningen och kyrkans ställning i 1900-talets stora strider. Gunnar Wetterberg är historiker och författare. Han har tidigare varit samhällspolitisk chef för Saco och är sedan 2010 en fristående kolumnist på Expressens ledarsida. Utöver sitt författarskap har han också engagerat sig i styrelser för institutioner som Lunds universitet och Utrikespolitiska institutet.
2024-04-18 | Adam Bolander
En ovanlig järnåldersboplats nära Uppåkra
Sommaren 2023 undersökte Arkeologerna en järnåldersboplats utmed väg 108, där denna passerar Knästorp. Resultaten var på flera vis häpnadsväckande, inte minst det omfattande fyndmaterialet som bland annat innehöll vapendetaljer samt en rad exklusiva och högkvalitativa smycken. Sammantaget avspeglade de att en storman eller en lokal ledare, förmodligen med ett väpnat följe, varit bosatt på platsen. Bosättningen i Knästorp visade sig ha varit i bruk under nära nog 400 år, närmare bestämt från romersk järnålder och in i vendeltid. Med endast två kilometer till centralplatsen i Uppåkra väcks naturligtvis också frågor kring hur de båda platserna samexisterat och vilket utbyte som skett dem emellan. Adam Bolander är projektledare och arkeolog på Arkeologerna, Statens historiska museer i Lund. Han är huvudsakligen inriktad på järnålder/tidig medeltid och har lång erfarenhet av undersökningar av järnåldersbosättningar i området kring Uppåkra.
Sommaren 2023 undersökte Arkeologerna en järnåldersboplats utmed väg 108, där denna passerar Knästorp. Resultaten var på flera vis häpnadsväckande, inte minst det omfattande fyndmaterialet som bland annat innehöll vapendetaljer samt en rad exklusiva och högkvalitativa smycken. Sammantaget avspeglade de att en storman eller en lokal ledare, förmodligen med ett väpnat följe, varit bosatt på platsen. Bosättningen i Knästorp visade sig ha varit i bruk under nära nog 400 år, närmare bestämt från romersk järnålder och in i vendeltid. Med endast två kilometer till centralplatsen i Uppåkra väcks naturligtvis också frågor kring hur de båda platserna samexisterat och vilket utbyte som skett dem emellan. Adam Bolander är projektledare och arkeolog på Arkeologerna, Statens historiska museer i Lund. Han är huvudsakligen inriktad på järnålder/tidig medeltid och har lång erfarenhet av undersökningar av järnåldersbosättningar i området kring Uppåkra.
2024-04-04 | Joanna Michlic
Voices of Child Survivors
In this lecture, I discuss the process of comprehending and (not-comprehending) of cognitive and emotional messages articulated by Holocaust survivors in their early postwar testimonies. I examine the nature of the early and late post-war testimonies, paying particular attention to secret memories (Christopher Browning). I argue that we need to read the three waves of child survivors’ testimonies in a sequence to fully grasp the sheer short- and long-term impact of the Holocaust on different stages of young survivors’ lives. Joanna Michlic is a social and cultural historian with Polish roots. She has taught and conducted research in Israel, USA and the United Kingdom. Currently, she is a guest professor in Holocaust and contemporary history at Lund University.
In this lecture, I discuss the process of comprehending and (not-comprehending) of cognitive and emotional messages articulated by Holocaust survivors in their early postwar testimonies. I examine the nature of the early and late post-war testimonies, paying particular attention to secret memories (Christopher Browning). I argue that we need to read the three waves of child survivors’ testimonies in a sequence to fully grasp the sheer short- and long-term impact of the Holocaust on different stages of young survivors’ lives. Joanna Michlic is a social and cultural historian with Polish roots. She has taught and conducted research in Israel, USA and the United Kingdom. Currently, she is a guest professor in Holocaust and contemporary history at Lund University.
2024-03-21 | Emma Severinsson
Vackra kvinor och korta kjolar
1920-talets mode med korta kjolar i samklang med det nya slanka idealet ställde högre krav på att kvinnor skulle vårda sina kroppar. Trots att korsetter inte övergavs fullständigt fanns förväntningar på att kvinnor inte skulle behöva omformande underplagg. De förväntades vara ”naturligt” vackra och för att leva upp till idealet fanns hjälp att få. Bantningstéer, hårborttagningsmedel och krämer för att få vitare hud var några av de produkter som lanserades i början av 1900-talet. Ingen behövde längre vara ful poängterade tidens skönhetsexperter. Emma Severinsson är fil dr i historia och lektor i modevetenskap vid Lunds universitet. Hon har bland annat skrivit boken Skräddat för herrskap – en kulturskatt på Svaneholms slott som belönades med Lengertz litteraturpris 2023.
1920-talets mode med korta kjolar i samklang med det nya slanka idealet ställde högre krav på att kvinnor skulle vårda sina kroppar. Trots att korsetter inte övergavs fullständigt fanns förväntningar på att kvinnor inte skulle behöva omformande underplagg. De förväntades vara ”naturligt” vackra och för att leva upp till idealet fanns hjälp att få. Bantningstéer, hårborttagningsmedel och krämer för att få vitare hud var några av de produkter som lanserades i början av 1900-talet. Ingen behövde längre vara ful poängterade tidens skönhetsexperter. Emma Severinsson är fil dr i historia och lektor i modevetenskap vid Lunds universitet. Hon har bland annat skrivit boken Skräddat för herrskap – en kulturskatt på Svaneholms slott som belönades med Lengertz litteraturpris 2023.
2023
2023-11-09 | Sven Midgren
Tydellsamlingen – en musikföreläsning
På Kulturen i Lund finns en anmärkningsvärd notsamling som i spelmanskretsar ofta benämns Tydell-samlingen. Denna samling, som fortfarande till stora delar är outforskad, donerades till Kulturen under åren 1934–35 och rymmer ett stort antal noter och musikstycken med starka band till den svenska folkmusiktraditionen. Samlingen utgör en ovärderlig källa för förståelsen av äldre musikpraktik och spelmanskultur i Sverige, men mycket återstår ännu att upptäcka och analysera.Sven Midgren är fiolspelare, frilansmusiker, fiollärare och folkmusikforskare.
På Kulturen i Lund finns en anmärkningsvärd notsamling som i spelmanskretsar ofta benämns Tydell-samlingen. Denna samling, som fortfarande till stora delar är outforskad, donerades till Kulturen under åren 1934–35 och rymmer ett stort antal noter och musikstycken med starka band till den svenska folkmusiktraditionen. Samlingen utgör en ovärderlig källa för förståelsen av äldre musikpraktik och spelmanskultur i Sverige, men mycket återstår ännu att upptäcka och analysera.Sven Midgren är fiolspelare, frilansmusiker, fiollärare och folkmusikforskare.
2023-10-26 | Ludwig Qvarnström och Kerstin Lind
En föreläsning om Kulturens konstslöjdanstalt
En föreläsning om Kulturens konstslöjdanstalt som ger en inblick i denna unika skolas historia och dess betydelse för konstslöjden i Sverige. Skolan etablerades redan 1897 på Kulturen i Lund och var en viktig utbildningsinstitution för hantverk och konstnärligt skapande under många år. Föreläsningen kommer att beröra både skolans utveckling genom åren och några intressanta forskningsperspektiv som belyser verksamhetens påverkan på konstslöjdens historia och dess roll i det kulturella landskapet. Ludwig Qvarnström är lektor på Inst. för kulturvetenskaper, LU. Kerstin Lind är doktorand och adjunkt vid Inst. för kultur och samhälle, LiU.
En föreläsning om Kulturens konstslöjdanstalt som ger en inblick i denna unika skolas historia och dess betydelse för konstslöjden i Sverige. Skolan etablerades redan 1897 på Kulturen i Lund och var en viktig utbildningsinstitution för hantverk och konstnärligt skapande under många år. Föreläsningen kommer att beröra både skolans utveckling genom åren och några intressanta forskningsperspektiv som belyser verksamhetens påverkan på konstslöjdens historia och dess roll i det kulturella landskapet. Ludwig Qvarnström är lektor på Inst. för kulturvetenskaper, LU. Kerstin Lind är doktorand och adjunkt vid Inst. för kultur och samhälle, LiU.
2023-10-12 | Nina Davis
Ordning och ögonfröjd – tecknerskornas värld
Från 1893 och fram till en bit in på 1930-talet dokumenterades tusentals föremål i Kulturens samlingar genom noggrant utförda teckningar och akvarellmålningar. Dessa detaljerade avbildningar gjordes på så kallade katalogkort, som var en viktig del av museets arbete med att registrera och bevara information om sina samlingar. Varje föremål fick en egen bild, vilket gör dessa katalogkort till en värdefull visuell dokumentation av Kulturens rika föremålssamling under denna tid. Nina Davis är intendent på Kulturen.
Från 1893 och fram till en bit in på 1930-talet dokumenterades tusentals föremål i Kulturens samlingar genom noggrant utförda teckningar och akvarellmålningar. Dessa detaljerade avbildningar gjordes på så kallade katalogkort, som var en viktig del av museets arbete med att registrera och bevara information om sina samlingar. Varje föremål fick en egen bild, vilket gör dessa katalogkort till en värdefull visuell dokumentation av Kulturens rika föremålssamling under denna tid. Nina Davis är intendent på Kulturen.
2023-09-28 | Cecilia Fredriksson
Kalle och Kivik till folket!
Cecilia Fredriksson håller en föreläsning om det fascinerande mötet mellan varuhus, design och masskonsumtion i Sverige under 1960- och 70-talen. Hon utforskar hur dessa decennier präglades av förändrade konsumtionsmönster och hur varuhusen blev viktiga platser för spridning av modern design till allmänheten. Genom föreläsningen får vi en inblick i hur design och varuhuskultur formade vardagslivet och samhällsutvecklingen under denna tid av stark tillväxt och konsumtion. Cecilia Fredriksson är professor i etnologi vid Lunds universitet.
Cecilia Fredriksson håller en föreläsning om det fascinerande mötet mellan varuhus, design och masskonsumtion i Sverige under 1960- och 70-talen. Hon utforskar hur dessa decennier präglades av förändrade konsumtionsmönster och hur varuhusen blev viktiga platser för spridning av modern design till allmänheten. Genom föreläsningen får vi en inblick i hur design och varuhuskultur formade vardagslivet och samhällsutvecklingen under denna tid av stark tillväxt och konsumtion. Cecilia Fredriksson är professor i etnologi vid Lunds universitet.
2023-09-14 | Dag Mether
Medeltida stenhuggarmönster
Föreläsningen fokuserar på Kulturens medeltida stensamling och de fascinerande mönster som lämnats efter av stenhuggare i Lund under medeltiden. Genom att studera dessa stenhuggarmärken och ornament får vi en inblick i hur skickliga hantverkare arbetade och bidrog till stadens byggnadskultur under denna period. Föreläsningen belyser både den konstnärliga och historiska betydelsen av dessa mönster, och hur de fortfarande berättar om medeltidens hantverkstraditioner. Dag Mether är konservator på Kulturen.
Föreläsningen fokuserar på Kulturens medeltida stensamling och de fascinerande mönster som lämnats efter av stenhuggare i Lund under medeltiden. Genom att studera dessa stenhuggarmärken och ornament får vi en inblick i hur skickliga hantverkare arbetade och bidrog till stadens byggnadskultur under denna period. Föreläsningen belyser både den konstnärliga och historiska betydelsen av dessa mönster, och hur de fortfarande berättar om medeltidens hantverkstraditioner. Dag Mether är konservator på Kulturen.
2023-05-25 | Britta Geschwind
Förintelsens materiella vittnesbörd
Föreläsningen handlar om tre olika forskningsprojekt. Först om interneringslägret Gunnarpshemmet i Höör, där kvinnliga flyktingar tvångsinternerades 1945–1946. Studien följer kvinnor som kommit till Sverige från koncentrationslägret Ravensbrück och sedan tvångsinternerades i Sverige på ”sexualmoralisk” grund. Den undersöker hur kön, sexualitet och andra maktordningar formade medborgarskapets gränser för dem. Föreläsningen behandlar även ett pågående museiprojekt på Kulturen i Lund, I de överlevandes spår, som undersöker platser med koppling till Förintelsen i Lund som utgår ifrån museets arkiv. Slutligen diskuteras ett pågående forskningsprojekt, Svensk hågkomst om Förintelsen, som undersöker hur Förintelsesamlingar används vid svenska museer. Britta Geschwind är etnolog och forskare vid institutionen för Kulturvetenskaper i Lund, samt FoU-koordinator vid Sveriges museum om Förintelsen i Stockholm.
Föreläsningen handlar om tre olika forskningsprojekt. Först om interneringslägret Gunnarpshemmet i Höör, där kvinnliga flyktingar tvångsinternerades 1945–1946. Studien följer kvinnor som kommit till Sverige från koncentrationslägret Ravensbrück och sedan tvångsinternerades i Sverige på ”sexualmoralisk” grund. Den undersöker hur kön, sexualitet och andra maktordningar formade medborgarskapets gränser för dem. Föreläsningen behandlar även ett pågående museiprojekt på Kulturen i Lund, I de överlevandes spår, som undersöker platser med koppling till Förintelsen i Lund som utgår ifrån museets arkiv. Slutligen diskuteras ett pågående forskningsprojekt, Svensk hågkomst om Förintelsen, som undersöker hur Förintelsesamlingar används vid svenska museer. Britta Geschwind är etnolog och forskare vid institutionen för Kulturvetenskaper i Lund, samt FoU-koordinator vid Sveriges museum om Förintelsen i Stockholm.
2023-05-11 | Lars Liljegren
August Strindberg i censurerad engelsk översättning
I den första engelska översättningen av August Strindbergs Giftas (1884, 1886) har Strindbergs naturalistiska diskurs, hans explicita sexuella beskrivningar och kritik av kyrkan helt exkluderats eller mildrats. Översättaren har helt enkelt censurerat bort just de egenskaper för vilka såväl författaren som verket var (ö)kända. Föreläsningen ger belysande och underhållande exempel på vad som försvunnit och vilken effekt detta har på såväl översättningen som på bilden av Strindberg som en provocerande och chockerande författare. Lars Liljegren är lektor i engelska på Linköpings universitet med särskilt ansvar för engelska på ämneslärarutbildningen. Han har tre gånger utsetts till Årets lärarutbildare.
I den första engelska översättningen av August Strindbergs Giftas (1884, 1886) har Strindbergs naturalistiska diskurs, hans explicita sexuella beskrivningar och kritik av kyrkan helt exkluderats eller mildrats. Översättaren har helt enkelt censurerat bort just de egenskaper för vilka såväl författaren som verket var (ö)kända. Föreläsningen ger belysande och underhållande exempel på vad som försvunnit och vilken effekt detta har på såväl översättningen som på bilden av Strindberg som en provocerande och chockerande författare. Lars Liljegren är lektor i engelska på Linköpings universitet med särskilt ansvar för engelska på ämneslärarutbildningen. Han har tre gånger utsetts till Årets lärarutbildare.
2023-04-27 | Ludwig Qvarnström
Vad kan en möbeldetalj säga oss?
En möbel kommunicerar något mycket konkret till sin betraktare eller brukare. En stol är en stol och bjuder vanligtvis in brukaren att sätta sig ner. I många sammanhang tycks funktionen utgöra grunden för möbelns mening. Stolen, som ett tecken betraktat, betyder en möjlighet att sitta ner. Samtidigt är det uppenbart att möbler och en mängd andra ting vi omger oss med fylls med en mängd andra betydelser. Den här föreläsningen lägger, med utgångspunkt i konstruktiva detaljer i möbler, fokus på hur dessa betydelser skiftat genom historien och hur detta även säger något om hantverkets roll i samhället. Ludwig Qvarnström är lektor på Institutionen för kulturvetenskaper på Lunds universitet och ägnar sig framför allt åt forskning och undervisning inom konsthistoria och visuella studier.
En möbel kommunicerar något mycket konkret till sin betraktare eller brukare. En stol är en stol och bjuder vanligtvis in brukaren att sätta sig ner. I många sammanhang tycks funktionen utgöra grunden för möbelns mening. Stolen, som ett tecken betraktat, betyder en möjlighet att sitta ner. Samtidigt är det uppenbart att möbler och en mängd andra ting vi omger oss med fylls med en mängd andra betydelser. Den här föreläsningen lägger, med utgångspunkt i konstruktiva detaljer i möbler, fokus på hur dessa betydelser skiftat genom historien och hur detta även säger något om hantverkets roll i samhället. Ludwig Qvarnström är lektor på Institutionen för kulturvetenskaper på Lunds universitet och ägnar sig framför allt åt forskning och undervisning inom konsthistoria och visuella studier.
2023-04-14 | Mats Roslund
Kalifer, khazarer eller volgabulgarer?
Vikingatidens resor österut omgärdas av myter och samtidens behov av goda historier. Flera tolkningar av dessa resor från senare år understryker handel med det islamiska kalifatet. Kvällens föredragshållare Mats Roslund menar istället att de flodrika områdena mellan Finska viken och Kaspiska havet var som viktigast för skandinaverna. Kontakterna med isla-miska områden fortsatte under 1000-talet genom rusernas rike. Under medeltiden fortsatte samspelet, men i andra riktningar där handelns nätverk utvecklades. Några av föremålen finns i Kulturens samlingar. Mats Roslund är professor i historisk arkeologi vid Lunds universitet. Han forskar på städer, sociala identiteter och handel under tidig medeltid, islamisk och bysantinsk arkeologi och järnålderns centralplats Uppåkra.
Vikingatidens resor österut omgärdas av myter och samtidens behov av goda historier. Flera tolkningar av dessa resor från senare år understryker handel med det islamiska kalifatet. Kvällens föredragshållare Mats Roslund menar istället att de flodrika områdena mellan Finska viken och Kaspiska havet var som viktigast för skandinaverna. Kontakterna med isla-miska områden fortsatte under 1000-talet genom rusernas rike. Under medeltiden fortsatte samspelet, men i andra riktningar där handelns nätverk utvecklades. Några av föremålen finns i Kulturens samlingar. Mats Roslund är professor i historisk arkeologi vid Lunds universitet. Han forskar på städer, sociala identiteter och handel under tidig medeltid, islamisk och bysantinsk arkeologi och järnålderns centralplats Uppåkra.
2023-03-30 | Jes Wienberg och Bodil Petersson
Tid, arkeologi och konst – Kulturpelaren på Kulturen
Om vårt förhållande till tid, hur arkeologi och konst förhåller sig till varandra och till tiden, och särskilt om Kulturpelaren på Kulturen, dess historia från 1913 till dagens utställning och hur pelaren med dess arkeologiska kulturlager, föremål och skulptur visar tidens gång. Bodil Petersson är professor i arkeologi vid Linnéuniversitet. Jes Wienberg är professor i historisk arkeologi vid Lunds universitet.
Om vårt förhållande till tid, hur arkeologi och konst förhåller sig till varandra och till tiden, och särskilt om Kulturpelaren på Kulturen, dess historia från 1913 till dagens utställning och hur pelaren med dess arkeologiska kulturlager, föremål och skulptur visar tidens gång. Bodil Petersson är professor i arkeologi vid Linnéuniversitet. Jes Wienberg är professor i historisk arkeologi vid Lunds universitet.
2022
2022-11-17 | Jan Kockum
Mellan Gamla Stan och Södermalm – 1000 år vid Söderström i Stockholm
I samband med att Slussen i Stockholm byggs om pågår det sedan 2013 arkeologiska undersökningar som omfattar den södra delen av Gamla Stan, den norra delen av Södermalm och området däremellan. Sammanlagt berörs cirka 50 000 kvadratmeter. I föreläsningen berättar arkeolog Jan Kockum, en av projektledarna, om några av alla de arkeologiska resultaten från undersökningarna samt om de logistiska utmaningarna som det innebär att arbeta parallellt med rivnings- och byggnationsarbete. Jan Kockum är doktorand i historisk arkeologi och har tidigare bland annat arbetat som arkeolog på Kulturen och Regionmuseet Kristianstad. Idag är han projektledare på Arkeologikonsult och är engagerad i arkeologiska undersökningar i samband med ombyggnaden av Slussen.
I samband med att Slussen i Stockholm byggs om pågår det sedan 2013 arkeologiska undersökningar som omfattar den södra delen av Gamla Stan, den norra delen av Södermalm och området däremellan. Sammanlagt berörs cirka 50 000 kvadratmeter. I föreläsningen berättar arkeolog Jan Kockum, en av projektledarna, om några av alla de arkeologiska resultaten från undersökningarna samt om de logistiska utmaningarna som det innebär att arbeta parallellt med rivnings- och byggnationsarbete. Jan Kockum är doktorand i historisk arkeologi och har tidigare bland annat arbetat som arkeolog på Kulturen och Regionmuseet Kristianstad. Idag är han projektledare på Arkeologikonsult och är engagerad i arkeologiska undersökningar i samband med ombyggnaden av Slussen.
2022-10-13 | Viveka Adelswärd
Sverige – världsbäst på fika
Ordet fika innefattar idag så mycket mer än bara exempelvis ”kaffe med tilltugg”. På Wikipedia kan man hitta den storstilade förklaringen att det gäller ”en svensk samhällsinstitution som innebär mellanmänskligt umgänge i kombination med intagandet av exempelvis kaffe och kaka”. Kanske är detta att ta i. Räcker det inte med att kalla fika för en social aktivitet? Men vilken benämning man än väljer så framkallas frågor. Vad innebär det att fika? Varför fikar man? Vem fikar man med? Hur gör man? Vilka samtalsämnen är typiska? Är jobbfikat samma sak som vänfikat? Finns det speciella regler? Vad menar vi när vi säger ”Ska vi ta en fika”? Viveka Adelswärd är professor emerita i kommunikation vid Linköpings universitet. Hon medverkade under många år i Språkspalten i Svenska Dagbladet och skrev krönikor i Östgöta Correspondenten. Hon har tidigare skrivit både vetenskapligt och underfundigt om människors samtal med varandra.
Ordet fika innefattar idag så mycket mer än bara exempelvis ”kaffe med tilltugg”. På Wikipedia kan man hitta den storstilade förklaringen att det gäller ”en svensk samhällsinstitution som innebär mellanmänskligt umgänge i kombination med intagandet av exempelvis kaffe och kaka”. Kanske är detta att ta i. Räcker det inte med att kalla fika för en social aktivitet? Men vilken benämning man än väljer så framkallas frågor. Vad innebär det att fika? Varför fikar man? Vem fikar man med? Hur gör man? Vilka samtalsämnen är typiska? Är jobbfikat samma sak som vänfikat? Finns det speciella regler? Vad menar vi när vi säger ”Ska vi ta en fika”? Viveka Adelswärd är professor emerita i kommunikation vid Linköpings universitet. Hon medverkade under många år i Språkspalten i Svenska Dagbladet och skrev krönikor i Östgöta Correspondenten. Hon har tidigare skrivit både vetenskapligt och underfundigt om människors samtal med varandra.
2022-09-29 | Per Larsson
Trädgårdsproduktion vid 1500-talets svenska kungsgårdar
Mellan 1540 och 1620 förvaltade den svenska kronan över 100 gods, eller avelsgårdar, i södra och mellersta Sverige. Godsen förde detaljerade redogörelser för växt- och djurhållning, fiske, textilier, byggnader m.m. vilket resulterade i tusentals bevarade kontosidor. Materialet har tidigare använts för studier av spannmålsproduktion, arbetsfördelning och andra kulturhistoriska aspekter. Någon analys eller omfattande studie över trädgårdsproduktionen har tills nyligen saknats. Per Larsson är intendent på Kulturen och fil dr i ekologi. Han har bland annat forskat på trädgårdshistoria och landskapsekologi. Hans forskningsintresse kretsar kring samspelet människa/natur, både historiskt och i vår samtid. Han har skrivit ett flertal vetenskapliga artiklar och varit delaktig i olika antologier.
Mellan 1540 och 1620 förvaltade den svenska kronan över 100 gods, eller avelsgårdar, i södra och mellersta Sverige. Godsen förde detaljerade redogörelser för växt- och djurhållning, fiske, textilier, byggnader m.m. vilket resulterade i tusentals bevarade kontosidor. Materialet har tidigare använts för studier av spannmålsproduktion, arbetsfördelning och andra kulturhistoriska aspekter. Någon analys eller omfattande studie över trädgårdsproduktionen har tills nyligen saknats. Per Larsson är intendent på Kulturen och fil dr i ekologi. Han har bland annat forskat på trädgårdshistoria och landskapsekologi. Hans forskningsintresse kretsar kring samspelet människa/natur, både historiskt och i vår samtid. Han har skrivit ett flertal vetenskapliga artiklar och varit delaktig i olika antologier.
2022-09-22 | Aja Guldåker och Allan Gunnarsson
Storgårdsbönder med slottsparksambitioner
”Storgårdsbönder med slottsparksambitioner” är titeln på en undersökning av ett antal park‐ och trädgårdsstrukturer, bland annat i anslutning till Hardeberga boställe och Hardeberga säteri (öster om Lund). Ett resultat av arbetet är frågan vilka värden dessa anläggningar kan tillskrivas idag och vad de historiska spåren kan berätta om trädgårds- och parkkulturens status, uttryck, drivkrafter och influenser under tidigt 1900-tal. Aja Guldåker är arkeolog på Kulturen och har varit engagerad i en rad olika utgrävningar och undersökningar, bland annat med inriktning trädgårdsarkeologi. Allan Gunnarsson är landskapsarkitekt och universitetslektor med inriktning mot vegetationsbyggnad och parkskötsel. Han bedriver bland annat forskning med inriktning mot vegetationsbyggnad, landskapsvård samt trädgårds-, park- och kulturlandskapshistoria.
”Storgårdsbönder med slottsparksambitioner” är titeln på en undersökning av ett antal park‐ och trädgårdsstrukturer, bland annat i anslutning till Hardeberga boställe och Hardeberga säteri (öster om Lund). Ett resultat av arbetet är frågan vilka värden dessa anläggningar kan tillskrivas idag och vad de historiska spåren kan berätta om trädgårds- och parkkulturens status, uttryck, drivkrafter och influenser under tidigt 1900-tal. Aja Guldåker är arkeolog på Kulturen och har varit engagerad i en rad olika utgrävningar och undersökningar, bland annat med inriktning trädgårdsarkeologi. Allan Gunnarsson är landskapsarkitekt och universitetslektor med inriktning mot vegetationsbyggnad och parkskötsel. Han bedriver bland annat forskning med inriktning mot vegetationsbyggnad, landskapsvård samt trädgårds-, park- och kulturlandskapshistoria.
2022-08-25 | Sören Holmberg
Demokratins framtid
Nittonhundratalet är demokratins århundrade – en demokratisk framgångssaga. Vid seklets början fanns inga demokratier. När det tog slut var en majoritet av världens länder demokratier med i huvudsak fungerande flerpartisystem och allmänna val. Framgången har dock inte fortsatt in på 2000-talet. Sedan ett tiotal år tillbaka ökar inte längre antalet demokratier – tvärtom kan en viss minskning noteras. Därtill har den demokratiska kvaliteten sjunkit något i många befintliga demokratier, med USA som det mest iögonfallande exemplet. Hur ser demokratins framtid ut? Sören Holmberg är seniorprofessor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och ledamot av Kungliga Vitterhetsakademien. Hans forskning är inriktad på väljare, val, representativ demokrati och samhälleliga styrsystem. Holmberg har varit ansvarig för det svenska valforskningsprogrammet 1979–2010 och är en av grundarna av och fortfarande aktiv i SOM-institutet och Quality of Government-institutet vid Göteborgs universitet.
Nittonhundratalet är demokratins århundrade – en demokratisk framgångssaga. Vid seklets början fanns inga demokratier. När det tog slut var en majoritet av världens länder demokratier med i huvudsak fungerande flerpartisystem och allmänna val. Framgången har dock inte fortsatt in på 2000-talet. Sedan ett tiotal år tillbaka ökar inte längre antalet demokratier – tvärtom kan en viss minskning noteras. Därtill har den demokratiska kvaliteten sjunkit något i många befintliga demokratier, med USA som det mest iögonfallande exemplet. Hur ser demokratins framtid ut? Sören Holmberg är seniorprofessor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och ledamot av Kungliga Vitterhetsakademien. Hans forskning är inriktad på väljare, val, representativ demokrati och samhälleliga styrsystem. Holmberg har varit ansvarig för det svenska valforskningsprogrammet 1979–2010 och är en av grundarna av och fortfarande aktiv i SOM-institutet och Quality of Government-institutet vid Göteborgs universitet.
2022-06-16 | Caroline Ahlström Arcini
DNA inom Arkeologi – möjligheter, svårigheter och framtida utmaningar
Hur är det möjligt att studera DNA i arkeologiska material? Vilka är de tidiga svårigheterna? Hur används DNA idag inom arkeologin och hur kan det hjälpa oss att besvara frågeställningar som vi annars inte kan komma åt? Föreläsningen innehåller några exempel och Caroline berättar om hur man som arkeolog bör tänka vid en undersökning. Caroline Ahlström Arcini är doktor i medicinens historia vid Lunds universitet och arbetar sedan mer än 30 år som osteolog vid Arkeologerna, Statens historiska museer. Hon har skrivit ett flertal böcker, som bland annat rör Lunds tidiga invånare.
Hur är det möjligt att studera DNA i arkeologiska material? Vilka är de tidiga svårigheterna? Hur används DNA idag inom arkeologin och hur kan det hjälpa oss att besvara frågeställningar som vi annars inte kan komma åt? Föreläsningen innehåller några exempel och Caroline berättar om hur man som arkeolog bör tänka vid en undersökning. Caroline Ahlström Arcini är doktor i medicinens historia vid Lunds universitet och arbetar sedan mer än 30 år som osteolog vid Arkeologerna, Statens historiska museer. Hon har skrivit ett flertal böcker, som bland annat rör Lunds tidiga invånare.
2022-06-02 | Jimmy Juhlin
Elleholmsprojektet och Hunehals borg
Föreläsningen behandlar två arkeologiska projekt, ett vid borgen Sjöborg 2016–2020 i Elleholm och ett vid Hunehals borg 2018–2021 i Kungsbacka kommun. Gemensamt för dessa är att det handlar om medeltida befästningar i det danska kungariket. Borgarna är kända sedan tidigare men idag kan de undersökas med nya metoder och frågeställningar. Okända strukturer har kommit i dagen och man har kunnat klargöra en del dateringar. Jimmy Juhlin är 1:e antikvarie i byggnadsvård på Blekinge museum.
Föreläsningen behandlar två arkeologiska projekt, ett vid borgen Sjöborg 2016–2020 i Elleholm och ett vid Hunehals borg 2018–2021 i Kungsbacka kommun. Gemensamt för dessa är att det handlar om medeltida befästningar i det danska kungariket. Borgarna är kända sedan tidigare men idag kan de undersökas med nya metoder och frågeställningar. Okända strukturer har kommit i dagen och man har kunnat klargöra en del dateringar. Jimmy Juhlin är 1:e antikvarie i byggnadsvård på Blekinge museum.
2022-04-13 | Håkan Jönsson
Kaffe – med mjölk?!
Att ha mjölk i kaffe tillhör för många de mest triviala vardagssysslorna. Men fram till 1980-talet var det en ovanlig syn, och ytterligare 50 år tillbaka framställdes mjölk och kaffe som symboliska motpoler och bittra fiender. Föredraget tar oss på en historisk resa i fikandets Sverige, från Mjölkpropagandans dagar över 1980-talets café au lait-kampanjer till da-gens lattemammor och baristor som gör hjärtan i caffelatten. Håkan Jönsson är lektor vid Institutionen för livsmedelsteknik och docent vid Avdelningen för etnologi vid Lunds universitet. Han har sedan flera år forskat kring den gastronomiska utvecklingen i Sverige. Han är också vice ordförande i den europeiska arbetsgruppen för etnologisk matforskning, SIEF Food WG.
Att ha mjölk i kaffe tillhör för många de mest triviala vardagssysslorna. Men fram till 1980-talet var det en ovanlig syn, och ytterligare 50 år tillbaka framställdes mjölk och kaffe som symboliska motpoler och bittra fiender. Föredraget tar oss på en historisk resa i fikandets Sverige, från Mjölkpropagandans dagar över 1980-talets café au lait-kampanjer till da-gens lattemammor och baristor som gör hjärtan i caffelatten. Håkan Jönsson är lektor vid Institutionen för livsmedelsteknik och docent vid Avdelningen för etnologi vid Lunds universitet. Han har sedan flera år forskat kring den gastronomiska utvecklingen i Sverige. Han är också vice ordförande i den europeiska arbetsgruppen för etnologisk matforskning, SIEF Food WG.
2022-03-30 | Bengt Liljegren
Karl XII – hjältekonung eller galning?
Karl XII var en sällsam människa. Hemlighetsfull, egensinnig och självsvåldig. Redan samtiden hade svårt att begripa sig på honom, och detsamma gäller i lika hög grad eftervärlden. I sitt föredrag berättar Bengt Liljegren, som under flera år ägnat sig åt Karl XII, den fascinerande historien om vår siste stormaktskung. Bengt Liljegren är lärare, historiker och författare från Lund. Han har haft stora framgångar med biografier över t.ex. Karl XII, Alexander den store och Winston Churchill. Hans senaste bok är en levnadsteckning över John F. Kennedy.
Karl XII var en sällsam människa. Hemlighetsfull, egensinnig och självsvåldig. Redan samtiden hade svårt att begripa sig på honom, och detsamma gäller i lika hög grad eftervärlden. I sitt föredrag berättar Bengt Liljegren, som under flera år ägnat sig åt Karl XII, den fascinerande historien om vår siste stormaktskung. Bengt Liljegren är lärare, historiker och författare från Lund. Han har haft stora framgångar med biografier över t.ex. Karl XII, Alexander den store och Winston Churchill. Hans senaste bok är en levnadsteckning över John F. Kennedy.
2022-03-16 | Mattias Karlsson
Sockensigillen i Skåne, Halland, Blekinge och Bornholm
I ett pågående forskningsprojekt om Lunds stifts sockensigill uppmärksammas bortglömda sigill som ligger till grund för helt nya rön. På 1500-talet hade i princip varje socken och kyrka i stiftet sitt eget sigill. Följ med på en resa som börjar vid tiden kring reformationen i Danmark och slutar med 1863 års borgerliga sockenkommun. I sockensigillen förenas bild, text och kontext till unika vittnesmål om kyrkornas värnhelgon och identiteter, om livet på sockenstämmorna och om socknarnas rättsliga betydelse. Kanske får du höra något om just din hemsockens sigill! Mattias Karlsson är doktor i historisk arkeologi vid Lunds universitet. Han arbetar som arkeolog vid Kulturen och är inblandad i en rad olika pågående projekt, bland annat forskning som rör kyrktak, källor till gamla Lund och Allhelgonaklostret i Lund.
I ett pågående forskningsprojekt om Lunds stifts sockensigill uppmärksammas bortglömda sigill som ligger till grund för helt nya rön. På 1500-talet hade i princip varje socken och kyrka i stiftet sitt eget sigill. Följ med på en resa som börjar vid tiden kring reformationen i Danmark och slutar med 1863 års borgerliga sockenkommun. I sockensigillen förenas bild, text och kontext till unika vittnesmål om kyrkornas värnhelgon och identiteter, om livet på sockenstämmorna och om socknarnas rättsliga betydelse. Kanske får du höra något om just din hemsockens sigill! Mattias Karlsson är doktor i historisk arkeologi vid Lunds universitet. Han arbetar som arkeolog vid Kulturen och är inblandad i en rad olika pågående projekt, bland annat forskning som rör kyrktak, källor till gamla Lund och Allhelgonaklostret i Lund.
Historia och syfte
Kulturen bedriver forskning med relevans för museets verksamhet. För att stödja och sprida detta har Nordenstedtska seminariet inrättats (2022), en serie öppna, kostnadsfria och fristående föreläsningar som genomförs kvällstid kl. 18–19 vid tio tillfällen under året. Nordenstedtska seminariet erbjuder på så sätt en plattform där Kulturens doktorander, disputerad personal samt inbjudna forskare och experter presenterar aktuella arbeten och forskningsresultat av betydelse för museets inriktning och samlingar. Seminariet finansieras av Nordenstedtska Stiftelsen, vars ändamål är att ”gynna vetenskaplig forskning och spridning av forskningsresultat inom de ämneskretsar som omfattas av Kulturens verksamhet samt att bereda museimän och andra vetenskapliga tillfälle att i lokaler inom Kulturens område i Lund mötas för vetenskapliga överläggningar”. Stiftelsen, som ursprungligen hette Kulturens Toppeladugård, Nordenstedtska stiftelsen, grundades 1953 genom gåvor av advokat Rolf Nordenstedt (1884–1964) och hans maka Karin Nordenstedt (1890–1984).
Kontakt
Seminariet arrangeras av Kulturen under ledning av Mattias Karlsson och Johan Hofvendahl. Du når oss på följande sätt:
Mattias Karlsson, [email protected], 0765-39 04 45
Fil dr i historisk arkeologi. Arkeolog på Kulturen.
Johan Hofvendahl, [email protected], 0765-39 04 25
Fil dr i språk och kultur. Forskningssamordnare på Kulturen.