Harderberga säteri, som numera inrymmer Waldforskolan i Harderberga:
Hardeberga säteri, som numera inrymmer Waldforskolan i Harderberga: Foto: Aja Guldåker/Kulturen

Här kan du läsa om några av våra pågående och avslutade projekt.

Det var en gång… i Lund

Gertie Ericsson

Avhandlingsarbetet tar sin utgångspunkt i Lund, i en tidig rural plats med en urban utveckling, som en del i ett omgivande landskap. Den tidigaste etableringen på platsen kommer att diskuteras, tillsammans med den första urbana utvecklingen, och den avslutas med inrättandet av ärkebiskopssätet.

Studien baseras främst på arkeologiskt dokumentationsmaterial och arkeologiska resultat från Lund. Den tidsmässiga avgränsningen är tiden från ca 800-tal till början av 1100-tal, i Lund och det omgivande landskapet. Gränsen nedåt är satt för att i nuläget är denna endast hypotetisk, och fortfarande gäller generellt tidigare dateringar från slutet av 900-talet.

Gertie Ericsson är forskarstuderande i arkeologi på Lunds universitet och arkeolog på Kulturen. Forskarutbildningen finansieras av Nordenstedtska stiftelsen.

Försvinnandets koreografi

Niklas Ingmarsson

Rivning av 1930-tals villa på Velandergatan i Malmö 2011. Foto: Niklas Ingmarsson
Rivning av 1930-tals villa på Velandergatan i Malmö 2011. Foto: Niklas Ingmarsson
Rivning av Ljungmans i Limhamn, Malmö, 2011. Foto: Niklas Ingmarsson.
Rivning av Ljungmans i Limhamn, Malmö, 2011. Foto: Niklas Ingmarsson.

Avhandlingens fokus ligger på byggnader/hus som rivs eller har rivits i Skåne. Syftet är tvåfaldigt, dels att undersöka hur hus som rivs eller har rivits berör, hur denna beröring yttrar sig och varför det berör? Samt att analysera den försvinnande processen för att se om det går att begripliggöra innebörden av den byggda materialitetens upphörande, utifrån perspektivet att när bevarandet av det fysiska kulturarvet ses som norm, så är det intressant att studera det ”skevande” kulturarvet, det vill säga det som försvinner och inte blir kvar – vilken betydelse och roll har detta?

Samtliga exempel i avhandlingen här hämtade från Skåne. Tidsperioden som forskningen speglar är 1950-tal och framåt. Analysen bygger på arkivmaterial, observationer och intervjuer. Fokus ligger på upplevelsen av de omfattande rivningarna i Malmö på 1960-1970-talet, rivningen av Maglarps kyrka, rivningen av en magasinsbyggnad i Svalöv, rivningen av en 1930-tals villa i Malmö.

Niklas Ingmarsson är forskarstuderande i etnologi vid Lunds universitet och arbetar som utställningsproducent på Kulturen. Forskarutbildningen finansieras av Nordenstedska Stiftelsen och Ebbe Kocks stiftelse.

Timmerhus med historia – Berättelser om några hus på Kulturen i Lund

Gunilla Gardelin

Uppslag ur boken Timrade hus av Gunilla Gardelin, utgiven av Kulturen.
Uppslag ur boken Timrade hus av Gunilla Gardelin, utgiven av Kulturen.

På Kulturen i Lund finns nio liggtimrade hus från södra Sverige. I samband med restaureringar har ny kunskap framkommit genom undersökningar av husen och analyser av historiska kartor, arkivmaterial och litteratur som berör människor och platser där husen kommer ifrån. Kunskapen har sedan samlats i en bok som omfattar berättelser om husens ursprungsplatser och vilka förändringar de genomgått där och efter att de flyttats till Kulturens friluftsmuseum.

I boken lyfts frågor som vi ställts inför när vi restaurerat byggnaderna och hur vi valt att dokumentera. Publikationen belyser även hur vi arbetat med traditionella metoder i timmerhantverket, utifrån de spår av historiskt hantverk som vi kunnat studera i husen.

Gunilla Gardelin är fil. lic. i arkeologi och arbetar som verksamhetsutvecklare på Kulturen. Projektet finansierades av Nordenstedtska stiftelsen.

Understanding the Conditions Facing Heritage in the Hybrid Market

Lizette Gradén och Tom O’Dell

Kulturens Östarp. Foto: Lizette Gradén.
Kulturens Östarp. Foto: Lizette Gradén.

The project studies how heritage institutions that feature historic houses and heritage environments are affected by the changing cultural and economic context in which they operate as market forces that include business models derived from the private sector are increasingly adapted to operations of public heritage institutions in Sweden.

Focusing on four heritage institutions in Sweden and two institutions of Swedish heritage and culture in the United States, the study uses ethnographic methods to examine the opportunities and problems encountered by these institutions as they work in this mixed economy, and it asks how this context affects the framing of heritage, as well as the ethics involved in choosing whose heritage is deemed most relevant to showcase.

Tom O’Dell är professor i etnologi vid Lunds universitet. Lizette Gradén är forskare och lärare i etnologi vid Lunds universitet och forskningsansvarig på Kulturen. Forskningsprojektet finansierades av Riksantikvarieämbetet.

Tillsammans koordinerar Gradén och O’Dell samverkansinitiativet Kulturarv, migration och mobilitet vid Lunds universitet, som finansieras av rektors samverkansråd.

Läs mer om samverkansinitiativet

Storgårdsbönder med slottsparksambitioner: En undersökning av fyra park‐ och trädgårdsmiljörester öster om Lund

Aja Guldåker, Anna Jacobsson, Allan Gunnarsson och Carita Melchert

Hardeberga säteri kring 1900 med stenportaler och stenkulor till entrén. Liknande stenport finns fortfarande kvar.
Hardeberga säteri kring 1900 med stenportaler och stenkulor till entrén. Liknande stenport finns fortfarande kvar. Ekonomibyggnaderna är rivna. Källa: Privat fotografi, Hans Nilsson. Fotograf: Per Bagge.

Projektet, som kommer att slutföras under 2019/2020, omfattar en dokumentation av fyra park- och trädgårdsstrukturer i anslutning till Arendala gård, Arendala östra, Hardeberga boställe och Hardeberga säteri, öster om Lund.

Anläggningarna visar gemensamma drag i byggnadernas arkitektur och parkernas/trädgårdarnas utformning. En lokalhistoria knyter också samman platserna. I projektets tidiga skeden, år 2017 och 2018, har inventeringar av två av de fyra miljöerna genomförts, sammanställning av planer och kartor gjorts och intervjuer påbörjats. Under 2019 färdigställs inventeringarna, djupintervjuer genomförs och analyser kring anläggningarnas tidigare uppbyggnad, innehåll (växtmaterial och andra strukturer) samt likheter och skillnader kommer göras.

Ett förväntat resultat är att kunna diskutera frågan vilka värden anläggningarna kan tillskrivas idag och vad de historiska spåren kan berätta om trädgårds- och parkkulturens status, uttryck, drivkrafter och influenser under tidigt 1900-tal. Detta kommer att lägga grunden för ett vårdprogramsarbete för trädgårdarna och det bidrar med värdefull, generell kunskap om trädgårds- och parklandskap på landsbygden, i gränslandet mellan stads- och godslandskap.

I projektet ingår arkeolog Aja Guldåker (Kulturen), landskapsarkitekt och universitetslektor Allan Gunnarsson (SLU), universitetslektor Anna Jakobsson (SLU) samt bebyggelseantikvarie Carita Melchert (Kulturen). Projektet finansieras av Kungliga skogs- och lantbruksakademien och Gyllenstiernska Krapperupstiftelsen.