Sedan mars i år så har arkeologer från Kulturen, Sydsvensk Arkeologi AB och Arkeologerna vid SHM undersökt lämningar i Kvarteret Grynmalaren 37 i Lund. I nuläget är det mesta från 1600─1900-talet färdigundersökt och hög- och senmedeltida lager och anläggningar är exponerade över hela ytan. Genomgående för utgrävningen hittills, och även framöver, är att keramiken hjälper oss att hitta rätt kronologiskt.
Keramik, det vill säga bränd lera, är en av de absolut talrikaste fyndkategorierna inom arkeologi. Grytor, kannor, fat och tallrikar tillhör de vanligaste sorterna som vi nu hittar i form av krukskärvor. Detta kan jämföras med träkärl, korgar och skinn som snabbt bryts ner i jordlagren. Även metall rostar, smälts ner eller tas om hand, och lämnar därför mycket mindre spår efter sig. Keramiken däremot bryts inte ner och blir kvar i mängder.
Keramikens stil, form och dekor förändras kontinuerligt, och hantverkets tekniska utveckling avspeglar sig i materialet, till exempel introduktionen av glasyr, eller bränning i högre temperaturer. Även stora ekonomiska händelser kan avspegla sig i keramiken. När de tyska Hansastäderna började exportera humlat öl på 1200-talet, till exempel, medförde det ett stort genomslag för det tyska stengodset.
Bild 1 (överst i inlägget) och 2 visar hur det ser ut när keramiken analyseras. Skärvorna sorteras, beskrivs, räknas, vägs och fotas. Här syns skärvor från två olika gropar igenfyllda med 600 års mellanrum.
Bild 2 ovan: Keramik insamlad från en grop som fylldes igen kring mitten av 1800-talet.
Bild 3 ovan: Krukskärvor från olika perioder som påträffats under utgrävning.
Den arkeologiska undersökningen i kvarteret Grynmalaren är ett samarbetsprojekt mellan Kulturen, Sydsvensk arkeologi AB och Arkeologerna, och den genomförs eftersom JM ska uppföra nya bostäder på platsen. Undersökningen kommer pågå fram till i höst.
Text och foto: Kulturen, Sydsvensk Arkeologi och Arkeologerna.
Läs mer om utgrävningen och kommande lunch- och kvällsvisningar.