Undersökningen i Stora Råby har avslutats med några intensiva och bråda dagar strax före jul. Två schakt grävdes som i storlek och placering var anpassade efter de byggplaner som var orsaken till den arkeologiska utgrävningen. Det norra schaktet mätte drygt 6 x 12 meter och det södra schaktet drygt 7 x 18 meter. Själva utgrävningsarbetet inleddes med att ytmassorna togs bort med grävmaskin, sedan följde handgrävning i medeltida och vikingatida lämningar och lager.
I det norra schaktet var lämningarna mer komplicerade än i det södra. I det norra schaktet utgjordes dessa lämningar av till exempel lergolv och stenlagda ytor från tidigmedeltid. Dessa överlagrade lämningarna efter stolpburna byggnader samt två grophus med preliminär datering till yngre järnålder respektive tidig medeltid. Grophusen var små enkla byggnader med nedsänkta golv, som kan jämföras med en liten bod, som kunde ha olika funktioner. I det yngre av grophusen i Stora Råby påträffades fem vävtyngder som tyngt ner varpen i en vävstol, och som möjligen vittnar om husets funktion som vävstuga.
Även i det södra schaktet har det genom århundradena hänt en del, dock har dessa händelser lämnat tydligare spår. Här kunde arkeologerna därför göra en mer översiktlig och snabbare undersökning. I den naturliga moränen påträffades ett flertal stolphål och störhål samt en härd. Lämningarna var bland annat koncentrerade till ett område som troligen utgjort gaveln på ett nord-sydligt orienterat långhus. I den västra delen schaktades ner till en nivå av pålagd morän där lämningar i form av bland annat stolphål påträffades. Dessa utgjorde resterna av stolpburna byggnader, preliminärt tolkade som två öst-västligt orienterade långhus med en öppen yta mellan sig. I den västra delen av denna yta fanns en brunn med en tunna som brunnsholk. Brunnen fylldes sannolikt igen under tidigmedeltid. Byggnaderna och brunnen har anlagts i en nivå av tidigare odlad morän. Moränen är påförd, sannolikt i jordförbättrande syfte. Under den pålagda moränen framkom en nivå med naturlig sand som dock bar spår av mänskliga aktiviteter långt äldre än själva byn.
Undersökningen visar preliminärt på åtta olika perioder, eller faser, inom området. Faserna speglar förändringar i hur området organiserats och utnyttjats. Fas I representeras av det svarta sandlagret, i vilken det även framkom en härd. I fas II lades det på ett lager med grusig morän som odlats och som finns representerad i båda schakten. Det är dock osäkert om den även är pålagd i det norra schaktet eller om den där förekommer naturligt. I fas III har ytterligare morän lagts ut i den södra delen av undersökningsområdet och odlingen har fortsatt. I detta preliminära skede är fas IV något osäker. I det norra schaktet fanns två grophus samt en mängd lämningar efter stolpburna byggnader, men vi vet ännu inte om lämningarna är samtida med varandra eller om det finns skillnader i tid. Fas IV kan således komma att delas upp ytterligare faser. Fas III kunde inte konstateras i det norra schaktet och det är möjligt att den första bebyggelsen uppträdde under vikingatiden i den norra delen under fas IV, medan odlingsaktiviteterna fortsatte i den södra delen. Igenfyllningen av det äldre grophuset sker någon gång under tidigmedeltid och i samma skede sker någon typ av förändring av området. Den stolpburna bebyggelsen som anläggs i den södra delen kan representera en utökning av bebyggelsen på odlingsmarkens bekostnad. Ytterligare förändring sker under fas V då den stolpburna bebyggelsen i norr ersätts av byggnader som från tidig medeltid lämnat spår efter sig i form av lergolv och stensatta ytor.
I schakten saknades tydliga spår från hög- och senmedeltid, samtidigt som det i norr kunde konstateras att ytorna har röjts av. Sannolikt har vi en period, fas VI, med hög- och senmedeltid som blivit bortstädad för att göra plats för nya aktiviteter. I fas VII skedde en ny uppodling i området som sedan följdes av fas VIII, bebyggelse från tidigmodern och modern tid. De sista två faserna grävdes med maskin i början av undersökningen.