Kulturens blogg

Östarp under 300 år – visning på Östarpsdagen

Utsnitt ur ägomätningskartan över Östarp från år 1705. Lantmäteriet.
Utsnitt ur ägomätningskartan över Östarp från år 1705. Lantmäteriet.

På Östarpsdagen kan du följa med Per Larsson, vår nya samordnare för Kulturens Östarp, på en visning som handlar om hur markerna på Östarp har förvandlats under 300 år. Här berättar Per lite mer om vad visningen kommer att handla om.

När du parkerat vid Östarps gästgiveri och vandrar ner mot Gamlegård ser du en miljö med fuktängar och hustomter som i grunden inte förändrats under de senare århundradenas lopp. Hus har tillkommit och rivits men tomtplatsen är den samma. De långsträckta fuktängarna längs med Orehusabäcken har under 1900-talet övergått från äng till betesmark, för att bitvis åter skötas som äng med traditionell lieslåtter. Men om du i vägkorsningen intill bäcken tar till höger, bort från Gamlegård, kommer ett mjukt backigt landskap likt en sandstäpp att visa sig.

Hedblomster trivs på Östarps sandhed men har på många andra platser i landet försvunnit under 1900-talets landskapsförändringar.
Hedblomster trivs på Östarps sandhed men har på många andra platser i landet försvunnit under 1900-talets landskapsförändringar. Foto: Per Larsson

Då den första detaljerade kartan över Östarp ritades 1705 (se översta bilden) var den nu öppna platsen en stor bokskog. Förändringen som skett är dramatisk men samtidigt långt från unik för Östarp. Varför denna förändring skedde och vad den innebar för platsen kan du få höra om på Östarpsdagen den 19 augusti, om du följer med på visningen och vandringen ”Bebyggelsen och markerna – Östarp under 300 år” som börjar kl 12.30.

Text: Per Larsson, Östarps-samordnare på Kulturen

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *