Det stora boningsrummet på 50 kvm användes som allrum av familjen och de pigor och drängar som tjänstgjorde hos dem. De höga lofthusen på båda sidor om boningsrummet användes för förvaring av mat och redskap, och sommartid även som sovutrymme. I det ena lofthuset finns eldstad och brännvinspanna. I det andra lofthuset, som inte har någon eldstad, finns sängplatser och en vävstol. Rummet användes under den varmare årstiden.
Förmöget hem
Det här var ett förmöget hem. Till gården hörde förutom boningshuset också ett häststall, ett kostall, ett gethus, en loge, fem ängslador och en kvarn.
Maten var till största delen egenproducerad; i stan köpte man framför allt kryddor och sill. Familjen kunde också fiska i sjön Orlunden, som man kunde titta ut över från sluttningen där byn låg.
Byggd vid 1700-talets mitt
Blekingegården byggdes vid 1700-talets mitt. Ett timrat hus av den här typen, med en lägre ryggåsstuga i mitten och högre lofthus på var sida, kallas högloftsstuga eller sydgötiskt hus. Idag finns endast ett fåtal högloftsstugor bevarade.
Lästips:
Blekingegården, Kulturens egen bok om gården som finns att köpa i museibutiken.
