Det stora boningsrummet på 50 kvm användes som allrum av familjen och de pigor och drängar som tjänstgjorde hos dem. De höga lofthusen på båda sidor om boningsrummet användes för förvaring av mat och redskap, och sommartid även som sovutrymme. I det ena lofthuset finns eldstad och brännvinspanna. I det andra lofthuset, som inte har någon eldstad, finns sängplatser och en vävstol. Rummet användes under den varmare årstiden.
Förmöget hem
Det här var ett förmöget hem. Till gården hörde förutom boningshuset också ett häststall, ett kostall, ett gethus, en loge, fem ängslador och en kvarn.
Maten var till största delen egenproducerad; i stan köpte man framför allt kryddor och sill. Familjen kunde också fiska i sjön Orlunden, som man kunde titta ut över från sluttningen där byn låg.
Byggd vid 1700-talets mitt
Blekingegården byggdes vid 1700-talets mitt. Ett timrat hus av den här typen, med en lägre ryggåsstuga i mitten och högre lofthus på var sida, kallas högloftsstuga eller sydgötiskt hus. Idag finns endast ett fåtal högloftsstugor bevarade.
Inne i gården kan du scanna en QR-kod och lyssna på en berättelse om hur livet kunde se ut för bonden Carl Olsson som levde i Blekingegården med sin familj 1815-1835. Även om det passar bäst att lyssna på berättelsen när man står inne i gården kan man också lyssna på den här på webben: Lyssna: Blekingegården
Lästips:
Blekingegården, Kulturens egen bok om gården som finns att köpa i museibutiken.
