Kulturens blogg

Stinkmålla – en akut hotad art

I väntan på stinkmållan

Chenopodium vulvaria är det latinska namnet på stinkmålla som vi nyligen har sått mellan kullerstenarna i vår stadsmiljö. Det är ett så kallat ogräs som förr i tiden var en vanlig växt just mellan kullerstenar i stadsmiljöer. Idag finns den endast återfunnen på tre platser i Sverige: Skanör, Falsterbo och Mjölby. Det är osäkert varifrån den härstammar men troligtvis är det från Medelhavsområdet eller Främre Orienten.

2011 upprättade Naturvårdsverket ett åtgärdsprogram för stinkmållan eftersom den behövde akuta åtgärder för att överleva. Tillsammans med Länstyrelsen i Skåne gör vi nu en insats för att försöka rädda denna egendomliga målla för framtidens generationer. Kulturen samt Fredriksdals museer och trädgård i Helsingborg har fått i uppdrag att hitta passande miljöer för denna känsliga växt. Hos oss har den alltså placerats under en fiberduk (i väntan på att gro) framför Halmstadstornet i vår stadsmiljö. Där ligger de utsprida på cirka en kvadratmeter stor yta med ett rött rep som markering runt om. För säkerhets skull har vi också valt att så en del av de pyttesmå fröna i krukor för att förhoppningsvis få dem att gro. Det kan vara bra för oss att lära känna dess utseende när den är liten så att vi inte rensar bort den av misstag. Den är nämligen känslig för konkurrens från andra ogräs och det kan ju finnas gott om sådant mellan våra kullerstenar.

Om vi lyckas att driva upp stinkmållan ska vi i vår tur se till att ta frön från plantorna, på så sätt kan vi föröka den och sprida den vidare. Visst kan det vara lite märkligt att man som trädgårdsmästare ena stunden jagar en del sorters ogräs medan man andra stunden sår och vårdar ömt en annan sorts ogräs!

Sitt namn har stinkmållan fått av att den vid beröring luktar rutten fisk och denna doft sprids genom små körtlar som aktiveras vid beröring. Ett sätt för stinkmållan att hålla fiender borta! Jag kan avslöja att när jag hade haft fröna i min hand för att så ut dom, så luktade jag faktiskt fisk! Märkligt att en växt kan lukta som fisk!

Fiberduk skyddar de nysådda fröna från stinkmållan

2 kommentarer på “Stinkmålla – en akut hotad art

  1. Det har varit trögt för fröna att gro bland kullerstenen, men så har ju sommaren varit otroligt varm och torr också. Vi sådde ju frön i kruka också och där kan jag se att några har grott! Men man kanske ska ha lite tålamod, de kanske behöver en vinter för att sätta fart?

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *