Murare Henrik Nilsson mitt i arbetet med en vägg som illustrerar byggnadsteknik från omkring år 1900

Murar väggar till ny utställning

Postat 15 maj, 2012 av Maria Bohlin.

På Kulturen håller utställningen ByggnadsKulturen på att växa fram, som ska berätta om hur man byggt under olika tidsperioder. Vilka material, vilken teknik och vilka verktyg har använts? Vi är i gång med att bygga ett antal väggar i genomskärning, där ena sidan visar exteriören och den andra interiören.

Kulturen har anlitat Henrik Nilsson, murare som driver den egna firman HN Byggnadsvård, för att bygga ett par av väggarna i utställningen.  Just nu arbetar Henrik med det sista på väggen som illustrerar 1900-talets byggnadstekniker i bostadshus. Väggen består av maskinslaget tegel från Höör, murat och putsat med kalkbruk, och fogen består av cementbruk.

Klicka på bilderna för att se dem i större format!

 Äldre hus lockade
Henrik Nilsson var en traditionell byggare från början, men han märkte snabbt att vissa jobb var roligare än andra. Det var restaurering av äldre hus som lockade och att arbeta med äldre material . En lust att läsa på och skaffa sig mer kunskap om äldre byggnaders uppbyggnad, om dess material och vård väcktes hos Henrik.

Ingen byggmarknad
Han började utbilda sig på egen hand och söka kunskap inom ämnet, som på den tiden (1990-talet) var svårtillgängligt och relativt outforskat. Henrik fick då söka sig till äldre skrifter, framförallt från 1800-talets slut. Men det som i praktiken verkligen gav någonting var att själv gå ut och titta på äldre byggnader. Henrik beskriver hur han fick pröva sig fram och tänka logiskt. Vad funkar? Vilka material hade man tillgång till?

– De som byggde sina hus på den tiden, till exempel i början på 1900-talet, gick tillväga på liknande sätt som vi gör nu. Men eftersom det inte fanns någon byggmarknad att vända sig till för att få material använde man sig av lokalproducerade material i högre utsträckning, säger Henrik Nilsson.

Behov av kunskap
Han upptäckte att det här med byggnadsvård egentligen inte var så otillgängligt och svårt, utan någonting värdefullt och intressant. Det fanns ett behov av kunskap om äldre material och hur de fungerar tillsammans med mer moderna material. Det som gör att många äldre byggnader i dag inte fungerar är nämligen en olämplig kombination av byggnadsmaterial, något som kan orsaka till exempel mögel och andra problem. Den här kunskapen är viktig både i samband med kulturarvsfrågor och för privatpersoner som renoverar.

Jag frågar Henrik om kunskapen och möjligheten till utbildning på området har förbättrats idag och han svarar att det har blivit mycket bättre. Numera finns det en ny yrkestradition inom byggnadsvård och bra utbildningar. Henrik håller själv i kurser ibland och poängterar särskilt vikten av att sprida kunskap.

Ser byggnadsvård som sitt kall
På frågan om det är roligt att arbeta med byggnadsvård svarar Henrik att han helt enkelt ser det som sitt kall i livet och att det är jättekul. Här tillägger Henrik glatt att han även träffade sin fru genom byggnadsvårdsföreningen.

Miljötänk och kunskap om olika material som vi har i våra hus är någonting som vi i dag tänker på och tycker är viktigt. Jag undrar över dagens byggnads-
tekniker och materialval, satt i relation till dåtidens tillvägagångssätt. Är det till exempel dyrare att bygga efter mer traditionell teknik? Jag tänker närmast på den 1900-talsvägg som träder fram mer och mer i Kulturens kommande utställning ByggnadsKulturen.

Ja, dyrare blir det förklarar Henrik och längre tid tar det också samtidigt som arbetet är mer krävande. Men långsiktigt blir det ändå mer ekonomiskt eftersom materialen i dessa hus har en betydligt längre livslängd i jämförelse med moderna material.

Text och foto:  My Svedmark, praktikant på Kulturen

Skriv en kommentar