Pumpalykta och betlykta på Kulturen. Foto: Maria Bohlin/Kulturen

Förvirring kring Halloween och Allahelgona

Postat 30 oktober, 2012 av Maria Bohlin.

Hur är det nu med Halloween och Alla helgons dag, när firar man och vad hör till firandet? Intendent Anders Jansson hjälper oss att reda ut begreppen:

På medeltiden firade man alla helgon den 1 november – allhelgonadagen. Dagen efter kom man ihåg de döda och den dagen kallades alla själars dag. Den dagen försvann ur almanackan på 1500-talet, medan allhelgonadagen fortfarande finns kvar. Alla själars dag kom förvirrande nog att kallas för Alla helgons dag. Den dagen, då vi minns de döda, återkom i almanackan som helgdag 1954. Man sätter blommor och ljus på gravarna. Alla helgons dag infaller alltid på en lördag, och i år firar vi Alla helgons dag den 3 november.

Halloween är en alldeles ny tradition. Vi har hämtat den från USA där den alltid firas på kvällen före den 1 november. Traditionen kom till Sverige på 1990-talet och som med alla traditioner förändras den hela tiden. I USA kan man vara utklädd till vad som helst, i Norden är det bara skräck som gäller!

Här på Kulturen har vi gjort pumpalyktor av de pumpor som tidigare i höst växte här i parken.  Du kan se en av dem på översta bilden, och bredvid en lykta av en sockerbeta från en av våra höstlovsverkstäder. Att göra lyktor av sockerbetor är en gammal sydsvensk tradition. Förr i tiden gjorde man lyktorna av foderbetor, som är lite porösare, men de är svåra att få tag i nuförtiden.

Så här såg pumpan ut tidigare i höst, när den växte i vår park. Foto: Viveca Ohlsson/Kulturen

Full fart i verkstan, när det tillverkas lyktor av sockerbetor. Foto: Viveca Ohlsson/Kulturen

Vår pedagog Yvonne Andersson spolar bort jord från betorna inför betesverkstäderna. Foto: Maria Bohlin/Kulturen

Se fler inlägg om: Program och traditioner

2 kommentarer på “Förvirring kring Halloween och Allahelgona”

  1. Catharina skriver:

    Undrar vilket syfte de gamla sockerbetslyktorna hade, ställdes de på gravarna eller var det för att skrämma i något annat syfte? Eller var det bara för att lysa upp, hur gammal är traditionen?

  2. Anders Jansson skriver:

    Hej Catharina, traditionen med betlyktor tror jag är från slutet av 1800-talet. Det är inte en jättegammal tradition – det är först när man börjar odla betor som man kan göra lyktor. Man gjorde framförallt lyktor av foderbetor – de karvades för att se ut som lyktor och lyste med rosa sken, vackert, på trappan eller i ett träd. Andra lyktor gjordes som fula ansikten för att skrämmas med. Man höll upp den utanför fönstret!
    Betlyktor har aldrig använts på kyrkogårdar.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Det senaste från Bakom Kulisserna

Visa alla inlägg
Baddräkt från 1920-talet.

Påklätt, minimalt eller mittemellan?

Tillhör du dem som tycker det är måttligt roligt att behöva visa… Läs mer »

0
1700-talets lyx kan man se i denna monter på andra våningen av utställningen Världen på Kulturen

Bakelser utan kalorier

Denna vecka är det den s.k. fruntimmersveckan då Sara, Margareta, Johanna, Magdalena,… Läs mer »

0
Bebyggelsesantikvarie Carita Melchert inspekterar fasaden. På väggen syns en massa små hål, de är inhugg som gjorts inför den senaste omputsningen 1995 (då man putsade ovanpå en gammal puts) för att få putsen att fästa bättre. Foto: Linnéa Stolle/Kulturen

Vita husets murade stomme i gott skick

Arbetet med fasaden på Vita Huset går framåt! Den första etappen är… Läs mer »

0
Gunilla Gardelin, Olle Ekström och Karin Hindfelt i Lekfulla tidsresor, juli 2015.  Foto: Viveca Ohlsson/Kulturen

Semestertider på Kulturen

Så här i mitten av juli är stora delar av Kulturens medarbetare… Läs mer »

0
Gräns vid Ulakullabacken. Foto: Kristina Bakran/Kulturen

Ulakullabacken, en magisk plats

På bortre gränsen av Östarps mark, finns en magisk plats som inte… Läs mer »

1