Pumpalykta och betlykta på Kulturen. Foto: Maria Bohlin/Kulturen

Förvirring kring Halloween och Allahelgona

Postat 30 oktober, 2012 av Maria Bohlin.

Hur är det nu med Halloween och Alla helgons dag, när firar man och vad hör till firandet? Intendent Anders Jansson hjälper oss att reda ut begreppen:

På medeltiden firade man alla helgon den 1 november – allhelgonadagen. Dagen efter kom man ihåg de döda och den dagen kallades alla själars dag. Den dagen försvann ur almanackan på 1500-talet, medan allhelgonadagen fortfarande finns kvar. Alla själars dag kom förvirrande nog att kallas för Alla helgons dag. Den dagen, då vi minns de döda, återkom i almanackan som helgdag 1954. Man sätter blommor och ljus på gravarna. Alla helgons dag infaller alltid på en lördag, och i år firar vi Alla helgons dag den 3 november.

Halloween är en alldeles ny tradition. Vi har hämtat den från USA där den alltid firas på kvällen före den 1 november. Traditionen kom till Sverige på 1990-talet och som med alla traditioner förändras den hela tiden. I USA kan man vara utklädd till vad som helst, i Norden är det bara skräck som gäller!

Här på Kulturen har vi gjort pumpalyktor av de pumpor som tidigare i höst växte här i parken.  Du kan se en av dem på översta bilden, och bredvid en lykta av en sockerbeta från en av våra höstlovsverkstäder. Att göra lyktor av sockerbetor är en gammal sydsvensk tradition. Förr i tiden gjorde man lyktorna av foderbetor, som är lite porösare, men de är svåra att få tag i nuförtiden.

Så här såg pumpan ut tidigare i höst, när den växte i vår park. Foto: Viveca Ohlsson/Kulturen

Full fart i verkstan, när det tillverkas lyktor av sockerbetor. Foto: Viveca Ohlsson/Kulturen

Vår pedagog Yvonne Andersson spolar bort jord från betorna inför betesverkstäderna. Foto: Maria Bohlin/Kulturen

Se fler inlägg om: Program och traditioner

2 kommentarer på “Förvirring kring Halloween och Allahelgona”

  1. Catharina skriver:

    Undrar vilket syfte de gamla sockerbetslyktorna hade, ställdes de på gravarna eller var det för att skrämma i något annat syfte? Eller var det bara för att lysa upp, hur gammal är traditionen?

  2. Anders Jansson skriver:

    Hej Catharina, traditionen med betlyktor tror jag är från slutet av 1800-talet. Det är inte en jättegammal tradition – det är först när man börjar odla betor som man kan göra lyktor. Man gjorde framförallt lyktor av foderbetor – de karvades för att se ut som lyktor och lyste med rosa sken, vackert, på trappan eller i ett träd. Andra lyktor gjordes som fula ansikten för att skrämmas med. Man höll upp den utanför fönstret!
    Betlyktor har aldrig använts på kyrkogårdar.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Det senaste från Bakom Kulisserna

Visa alla inlägg
Slåtterdag på Östarp i juli. Småkrypsspaning med naturpedagog Hjalmar Dahm på Slåtterdagen. Foto: Jessica Ljung/Kulturen

Säsongsavslutning på Kulturens Östarp

Ännu en härlig sommar har passerat på Kulturens Östarp. Har du hälsat… Läs mer »

0
Pedagog Olle Ekström vid det så smått påbörjade collaget i Lundalabbet. Foto: Maria Bohlin/Kulturen

Var med och skapa ett collage av Lund!

Välkomna att vara med och skapa ett konstverk i Lundalabbet på andra… Läs mer »

0
Hantverkare från Kandriks Kulturbygg arbetar med präsgårdens halmtak. Foto: Sofie Brodin

Sista delen av prästgårdens halmtak täcks

Det har blivit dags att täcka det sista stiet på Västra Vrams… Läs mer »

0
En del av skelettet, stillbild från TT:s videoklipp.

Uppmärksammat fynd av medeltida skelett

Kulturens arkeologer gräver året runt, både i Lund och på andra platser.… Läs mer »

0
Baddräkt från 1920-talet.

Påklätt, minimalt eller mittemellan?

Tillhör du dem som tycker det är måttligt roligt att behöva visa… Läs mer »

0