Böndernas byggnadstraditioner
Byggnaden köptes in till Kulturen för att skildra böndernas byggnadstraditioner, och har stått på museet ända sedan 1892.
Byggd i slutet av 1700-talet
Boden är knuttrimrad och byggd i furutimmer i slutet av 1700-talet. Dateringen är gjord med hjälp av dendrokronologiska anlayser i samband med en restaurering av byggnaden. Boden har ett torvtak.
Återanvänt material
I boden finns också återanvänt material från minst två äldre byggnader, den ena från början av 1600-talet och den andra från omkring 1700. Från byggnaden från början av 1600-talet har golvbrädor och de svarvade balusterdockorna som nu sitter i loftgångens räcke återanvänts, och från byggnaden med datering omkring 1700 har väggtimmer och golvbrädor återanvänts.
Spår av bodens användning
Vi har hittat spår av bodens användning på väggarna. Bland annat har orden ”råg”, ”korn” och ”havre” skrivits med träkol, och bredvid har man räknat antal med streck. Troligen har man markerat hur många säckar av varje spannmål som har förvarats i boden.
Små skördar
I Måketorp var odlingslyckorna små och steniga och gav inte så stora skördar, men det fanns gott om betesmark för boskap. För att skydda boskapen blev det ibland nödvändigt att ge sig ut på vargjakt.
Vargjakt för att skydda boskap
Fram till 1800-talets mitt bedrevs en omfattande vargjakt i Sverige i form av drev. Därför har vi valt att inne i boden också visa upp så kallade ”varglappar” av linnetyg, som målats med olika figurer. Drevkarlarna drev vargen mellan långa flaggspel med varglappar, mot ett vargnät eller en fångstgrop, där vargarna sedan dödades.
Kring sekelskiftet 1900
Kring sekelskiftet 1900 hade jordbruket gått igenom stora förändringar, och loftbodar räckte inte längre till för förvaring av skörden. De kunde då användas för annan förvaring.
