Vita huset byggdes som ett bostadshus för två familjer 1854, och både huset och trädgården var uppdelade i två delar. 1927 köpte Kulturen fastigheten, och omvandlingen till museipark började. Vita huset och dess trädgård blev det nya södra området på Kulturen i Lund.

Förträdgården då och nu

På framsidan av huset finns vissa träd kvar som planterades när huset byggdes 1854. Då var avsikten att träden inte skulle bli så höga att de skymde utsikten från andra våningen, men man kan se på fotot här nedanför från 1901 att det inte blev så.

Vår praktmagnolia var redan 1922 två meter hög, som man kan se på fotot nedan, längst till höger i bild, närmast huset.

I förträdgården har vi återskapat rabatter som vi vet fanns här under slutet av 1800-talet, när universitetstjänstemannen J M Sjögren bodde i Vita huset. Han efterlämnade ett fotoalbum till Kulturen, och därifrån är fotot på de två kupade blomsterrundlarna som syns längst till vänster bland bilderna här ovan hämtad. I rundlarna växte på våren vita hyacinter och tulpaner. Senare på året fanns troligen någon form av tapetgrupp som vid växtsäsongens slut togs bort.

Det var då vanligt med blomsterrundlar framför huset, en tapetgrupp. Tapetgruppen var en lätt kupad rabatt där olika typer av blommor bildade komplicerade mönster. En stamros, stamfuchsia eller litet träd kunde stå i mitten. Ibland placerades ett solur eller en skulptur i mitten. Typiska växter man använde i mönstret var brokbladiga pelargoner, leverbalsam, praktsalvia, silverek, palettblad och tagetes. Rabatterna skulle helst se likadana ut stora delar av säsongen för att effekten inte skulle försvinna.

Trädgårdarna på baksidan

På Vita husets baksida fanns från början två trädgårdar, avskiljda av en häck. När familjen Bonde flyttat in i ena halvan av Vita huset 1881 skriver frun i huset, Eva Bonde, till sin mor och berättar om hur bra de trivs med huset och trädgården:

Vi känna oss såsom på landet i denna stora trädgård med bersåer, rabatter, 1 vacker bladgrupp och fruktträd, av staden se vi endast dess vackraste del Lundagård, Tegnérplatsen, Domkyrkan m.m.

 

(Kulturens årsbok 1982 s 95)

Eva Bonde skickade också en skiss över trädgården till sin mor, men ursäktar att den inte är komplett:

Planen av trädgården är usel, jag kan ej utantill gräsplanens form, blomstergruppernas platser och former m.m. Trädgårdens proportion till huset tror jag är riktig. Det finns fler sandgångar än jag upptagit. Framför byggningen är mest körsbärsträd, blomstergrupper och 2 törnrosträd.

Bakom, päronträd, även blommor, nötbuskar och persilja samt jordgubbar.

Eva Bondes trädgårdsskiss (pdf, öppnas i nytt fönster)

De kvarvarande grundstrukturerna på Vita husets baksida idag är Allmogehallen och den grusade gårdsplanen framför byggnaden. De många fruktträd och andra uppvuxna lövträd som tidigare fyllde den bakre trädgården är i stort sett borta.

Foto från Sjögrens trädgård på Vita husets baksida, slutet av 1800-talet. Familjerna Sjögren och Bonde bodde i varsin del av tvåfamiljshuset, senare övertog Sjögren hela huset. Foto från Kulturens arkiv.
Foto från Sjögrens trädgård på Vita husets baksida, slutet av 1800-talet. Familjerna Sjögren och Bonde bodde i varsin del av tvåfamiljshuset, senare övertog Sjögren hela huset. Foto från Kulturens arkiv.

Plats på karta

Vita husets trädgårdar

Trädgårdarna som skapades när Vita huset byggdes som bostadshus för två familjer 1854, omvandlades till museipark när Kulturen köpte fastigheten 1927.

I närheten

Vita huset

Vita huset

Huset byggdes 1854 som bostad för två familjer, med var sin ingång på sidorna om mittpartiet.