I Skolträdgården får eleverna kunskap om kretsloppstänkade och ett hållbart samhälle, som de enligt läroplanen ska lära sig. Skolträdgården är också en historisk tillbakablick. Praktiskt arbete i en skolträdgård var en del av undervisningen i folkskolan under 1800-talet.

Skolträdgården är tänkt som ett experimentområde som skoleleverna får utveckla i samarbete med Kulturen. Här kan de så frön och vara med och skörda, och de får nya kunskaper i samband med praktiskt arbete. Här finns två komposter med tittgluggar, så man kan se mikrolivet därinne. Där lever bland annat kompostmaskar och tusenfotingar.

Boka in din klass

Vi har skapat upphöjda odlingsbäddar med kanter som man kan sitta på, så att även rullstolsburna och äldre kan vara med och odla. Vi odlar i huvudsak köksväxter, men trädgården växer fram i samarbete med skolelever och kopplas också till teman från våra lekutställningar. I vårt Skolprogram finns programpunkter som innehåller praktiskt arbete i skolträdgården.

På gräsmattan mot Vita huset står små fruktträd och växer till sig. De bildar en gång in till själva skolträdgården. Bredvid fruktlunden har vi anlagt en rabatt i en böljande sicksack-form.

Vid Hylla smedjas gavel växer en syren av en äldre sort: Andenken an Ludwig Späth. Det är en av de genom tiderna mest populära syrensorterna, lanserad av plantskolan Späht i Berlin 1883.

1800-talets skolträdgård

Under 1800-talet var det vanligt att de lärda eller välbeställda i samhället, exempelvis präster och godsherrar, tog på sig ansvaret att lära allmogens barn att odla och sköta en trädgård. Med tiden övergick uppgiften till folkskolelärarna som först utbildades inom området.

Skolämnen i praktiken

I undervisningen vävdes flera av skolans ämnesområden in såsom geometri och biologi, eftersom uppfattningen fanns att barnen lättare skulle ta till sig kunskapen praktiskt än teoretisk. Vid undervisningens sista tillfälle kunde barnen få med sig en bärbuske att plantera i det egna hemmets trädgård, med en förhoppning att allmogens egna odlingar skulle öka.

Så här skrev Fredrik Ekström i sin bok Trädgårdsbok för folkskolan, folkskolelärare och allmogen från 1855:

Med erfarenhet huru mycken af den korta tid, som allmogens barn i allmänhet bevista skolan, åtgår till utanlexläsning, förhöring och förklaring av katechesen/…/folkskole­lärjungars vetande i trädgårdsskötsel borde bibringas genom utanlexor. /…/ trädgårdsskötseln bör hufudsakligen inhämtas praktiskt på fältet, emedan man, då fråga är om insigt i praktiska ämnen, lättare lär och kommer ihåg hvad man lagt hand vid, sett och hört muntligen förklaras, än hvad man endast läst.

Karta som visar hur en skolträdgård lämpligen kunde vara disponerad, hämtad ur "Trädgårdsbok för folkskolan, folkskolelärare och allmogen" av Fredrik Ekström, 1855.
Karta som visar hur en skolträdgård lämpligen kunde vara disponerad, hämtad ur ”Trädgårdsbok för folkskolan, folkskolelärare och allmogen” av Fredrik Ekström, 1855.

Studera kartan

Du kan ladda ner kartan med förklaringar som du ser på bilden ovan som en pdf. Den

Karta med förklaringar (pdf, öppnas i nytt fönster)

Plats på karta

Skolträdgården

I Skolträdgården får eleverna kunskap om kretsloppstänkade och ett hållbart samhälle, som de enligt läroplanen ska lära sig.

Från platsen