Onsjöstugans staket och odlingsbädd
Onsjöstugan inhägnas av ett staket gjort av stolpar och slanor. Innanför staketet finns odlingsbäddar med köksväxter och humlestänger, för änkan Gunhild och sonen Anders husbehov. Här syns också den livsviktiga brunnen, där man hämtade vatten till alla göromål.
Kål, lin, potatis, humle och tobak
Utanför stugan finns två odlingsbäddar med köksväxter för husbehov. Enligt familjens bouppteckningar kan vi gissa oss till att man har använt sig av tobak då ett flertal tobakspipor omnämns. Därför odlas här emellanåt bondtobak som var en vanligt odlad tobakssort förr. Men även kål, lök och givetvis potatis kan synas i odlingsbäddarna.
Här finns också tre humlestänger, där vi har planterat humle som vi har hittat i ett alkärr nedanför Gamlegård på Kulturens Östarp. Kanske en rest av den humle som Kulturens grundare Georg Karlin lät plantera på 1920-talet?
Staket av lokal typ
Inhägnaden runt ingången till stugan är en typ av staket som tidigare var vanlig i mellersta Skåne. Genom en beskrivning i Folklivsarkivet vet vi att den fanns i byn Långhult, som var grannby till Jonstorp där Onsjöstugan ursprungligen stod.
Stakettypen byggdes av det material som fanns tillgängligt på ägorna. Stolparna var gärna av ek för hållbarhetens skull men slanorna kunde vara av olika träslag som till exempel björk, al, hassel eller furu. Vi har använt slanor av hassel och al.
Slanorna vilar på trädymlingar som slagits in i stolpen. Stakettypen byggdes för att hålla djuren kvar på betet. För att djuren inte skulle knuffa av slanorna band man fast slanorna vid stolpen med vidjor av trädgrenar. Vi har använt färska björkgrenar. De vrids och binds som en ögla runt slanan och stolpen.
