Linggymnastik för kvinnor vid Gymnastiska Centralinstitutet (GCI) i Stockholm omkring 1892. Övningen ”Vilnigstående utgångsställning”. Bildkälla: Gymnastik- och idrottshögskolans bibliotek, okänd fotograf.

Vår tillfälliga utställning Att träna kroppen – från Ling till Schwarzenegger visas 25 maj 2021–30 oktober 2022.

Idag utgör kroppslig träning en stor del av många människors liv. Bara gymindustrin i Sverige omsätter över 8 miljarder kronor varje år. Syftet kan vara att bli stark, må bra eller kanske att se bättre ut. Oavsett vilket är kroppsträningen inget nytt fenomen. Det är inte heller kopplingen mellan träning och hälsa. Fysisk aktivitet har i tusentals år lyfts fram som ett sätt att förbättra hälsan och förebygga sjukdom. Redan på 100-talet e.Kr. skrev läkaren Galenos att läkekonsten bara behövdes när träningen hade misslyckats.

Linggymnastiken

I denna utställning startar vi redan i Egypten för 5500 år sedan, men tyngdpunkten ligger på den Svenska gymnastikens framväxt under 1800-talet. Detta var en slags systematiserad positionsgymnastik som utvecklades i Lund av Pehr Henrik Ling (1776-1839).  Kroppen skulle fostras med hjälp av ”riktiga” rörelser och positioner. Träningen, även kallad linggymnastik, skulle återge de svenska männen handlingskraft, självförtroende och hälsa efter det att Finland förlorats i kriget mot Ryssland 1809.

Lings gymnastik spred sig även internationellt, bland annat till Indien, där den kom att influera den indiska yogan. Ut kom en mer träningsorienterad yoga (Vinyasa yoga) som under andra hälften av 1900-talet spred sig tillbaka till Europa där den blev populär.

Världens första gymapparater

I slutet av 1800-talet mekaniserades linggymnastiken av läkaren Gustaf Zander. Med fokus på sjukgymnastik lät Zander bygga en rad apparater för träning, massage och sträckning. Man skulle kunna kalla dem för världens första gymapparater. Zanders ”mediko-mekaniska” institut gjorde succé och öppnade världen över.

Två av läkaren Gustaf Zanders träningsapparater. Bildkälla: Tekniska museet, okänd fotograf.
Zanders gymnastikinstitut på Sturegatan i Stockholm. Här erbjöds individuell motions- och sjukgymnastik inklusive behandling av bland annat reumatiska besvär, trög mage och korpulens. På institutet fanns 50 apparater av olika slag, varav 8 ”speciellt konstruerade för skonsam och effektiv behandling av ledstyvhet”. Bildkälla: SCIF, Sveriges Centralförening för Idrottens Främjande. Okänd fotograf.

Motion och bodybuilding

Under 1900-talet övergavs linggymnastiken för en mer rörlig och lustfylld träning. Idén om den raka ryggen och den rätta hållningen byttes mot en mer rörelseinriktad träning. Position byttes mot motion. Husmodersgymnastik startades, idrottsrörelsen växte fram och motionsspår anlades. Gymping blev ett begrepp. Samtidigt växte en mer extrem kroppsträning fram, bodybuilding, som fick sin stora stjärna i Arnold Schwarzenegger.

I slutet av 1900-talet exploderade utbudet av träningsformer och idag har gymmen blivit kompletta motionsanläggningar.

I slutet av 1970-talet startades Friskis&Svettis med ambitionen att erbjuda motionsgymnastik. Grundaren Johan Holmsäter hämtade inspiration från husmodersgymnastiken, men även från Ling. Gymnastiken skulle enligt Holmsäter inte vara prestations- eller tävlingsinriktad utan fylld av glädje, njutning och avspänning. På bilden från 1982 leder Johan Holmsäter ett pass. Foto: Sjöbergs bildbyrå, fotograf Åke Cyrus.