Befruktningen – en spermie tar sig in i ägget. Foto ©Lennart Nilsson, TT Nyhetsbyrån
Befruktningen – en spermie tar sig in i ägget. Beskuren bild. Foto ©Lennart Nilsson, TT NyhetsbyrånNIL
Tillfällig
10 okt, 2019 – 10 jan, 2021

Med utgångspunkt i sju bilder av fotografen Lennart Nilsson berättar utställningen om de allra första delarna av livets början – från separata ägg och spermier till det befruktade ägget som börjar dela sig. Utställningen lyfter även fram de tongivande idéer som historiskt sett har försökt förklara hur befruktningen egentligen går till.

Lennart Nilsson (1922–2017) var en av 1900-talets mest betydelsefulla fotografer. Han var verksam inom en rad olika områden, men det är som pionjär inom dokumentationen av människans inre som han har gjort mest avtryck.

Teknik och konstnärlighet

Som person beskrivs han som ihärdig och nyfiken, med ett gott sinne för den journalistiska berättelsen. Han var intresserad av den allra senaste tekniken och samarbetade nära med forskarsamhället. Samtidigt präglas hans bilder av en stor konstnärlig ambition och han var inte rädd för att iscensätta och dramatisera för att lyfta fram de märkvärdiga egenheterna hos livet självt.

För att Lennart Nilsson skulle kunna fotografera hur en mänsklig äggcell befruktades krävdes speciella förutsättningar i laboratoriet. Lokalen behövde hålla 36 plusgrader, vilket är den temperatur som krävs för mänskliga celler att överleva. För att uthärda värmen i flera dygn i jakten på den perfekta bilden var Lennart Nilsson ibland tvungen att arbeta iklädd endast badbyxor.

De sju bilderna i utställningen är tagna mellan 1965 och 2003.

De historiska perspektiven

Historiskt sett har det inte alls varit självklart hur mekanismerna bakom fortplantningen fungerar. En idé som levde in på 1700-talet var att liv kunde uppstå spontant, det vill säga utan att någon befruktning hade skett. Framförallt insekter och maskar antogs kunna uppstå ur död materia.

Förekomsten av fluglarver i ruttnande kött sågs som ett av de främsta bevisen för att livet kunde uppstå av sig självt.

Preformationismen

En dominerande vetenskaplig teori under 1600- och 1700-talet var den s.k. preformationismen. Man tänkte sig då att alla delarna av det blivande fostret existerade i miniatyr redan innan någon befruktning skett. Utvecklingen bestod endast i att embryot skulle växa sig större. Om det var i ägget eller i spermien som detta embryo fanns placerat var man oense om.

Detta synsätt innebar med nödvändighet att det inuti embryot låg ett ännu mindre embryo redo att utvecklas. I detta embryo låg sedan ytterligare ett ännu mindre embryo och så vidare och så vidare.

Teorin förklarade hur arvsanlag ärvdes mellan generationer och lyckades även inkludera Gud då det var denne som i skapelseögonblicket skapat och format allt liv.

I slutet av 1700-talet ebbade preformationismen ut i samband med att allt fler observationer gjordes i mikroskopet.

Cellen upptäcks

På 1800-talet började forskare på allvar förstå hur befruktningen gick till. I samband med att cellen upptäcktes gavs en förklaring till hur ägget och spermien var jämlika trots sina olika utseenden och storlekar. Spermien och äggcellen är båda könsceller som innehåller genetisk information från mannen respektive kvinnan.

I slutet av 1800-talet beskrevs hur spermien faktisk tog sig in i ägget och därmed befruktade det.

 

10 okt, 2019 – 10 jan, 2021

  Visas på Livets museum

Visas på Livets museum, Lasarettsgatan 5B i Lund (bakom restaurang Valvet) Invigning torsdag 10 oktober kl 18.00, insläpp från kl 17.30.