Prästgårdens trädgård

På framsidan av Västra Vrams prästgård finns en liten trädgårdsplantering av 1700-talstyp, med låga buxbomshäckar och formklippta buxbomsbuskar samt en rosenträdgård med rosor av äldre slag.
Ursprungligen fyrlängad gård
Av Västra Vrams prästgård är det bara boningshuset som är bevarat på Kulturen, men gården bestod av ytterligare tre längor och hade en stor trädgård. Den fanns dock på baksidan av huset, och kunde beskådas från fönstren i bostadshusets sal.
Bostadshusets framsida vette istället mot gårdsplanen, där djuren ibland släpptes fria. Trädgården var skyddad från djuren med staket.
Inspirera allmogen
Johan Bolmstedt som lät bygga bostadshuset var prost vid Västra Vram under 1700-talets andra hälft. Prästerna var ofta den tidens vetenskapsmän och provade sig fram för att hitta växter som fungerade bra i olika zoner. De uppmuntrades att sköta trädgården med omsorg för att inspirera allmogen till att anlägga egna trädgårdar. Trädgårdarna hade en dubbel uppgift, dels att pryda boningslängan och dels att förse hushållet med bär, frukter, rotfrukter och grönsaker.
Trädgården i Västra Vram
Om Västra Vrams trädgård finns det nedtecknat 1778 att det fanns en stor trädgård indelad i 16 mindre kvarter, omgärdat av enestaket. Kvarteren innehöll blommor och fruktträd, däribland päron, äpple, plommon och körsbär. Det var vid den här tiden vanligt att en del av trädgårdskvarteren hade klippta buxbomshäckar som inramning.
Medicinalväxter
Prostens fru, Ingrid Eleonora Renström, var omtalad för sitt sockenapotek. Till henne kunde man komma för att få medicin för olika åkommor. Eftersom hon hade en stor trädgård odlade hon troligen en del av sina medicinalväxter själv.
Rosenträdgård
Intill prästgården finns en liten rosenträdgård. Den anlades då prästgården flyttades till sin nuvarande plats och visar ett litet urval av gammaldags rosor som odlades i Europa under 1700-talet.
