Borgarhuset
Borgarhuset. Foto: Viveca Ohlsson/Kulturen
Byggt på Kulturen 1891-92 som en gestaltning av borgerligt boende. Arkitekten Henrik Sjöström ritade en idealiserad bild av ett renässanshus, delvis baserat på den Lembkeska korsvirkesgården i Malmö från 1500-talet, som revs 1891. Snidade skultpturer från Lembkeska gården bevarades och sitter nu på Borgarhuset.

Huset ingick i Kulturens gestaltning av exempel på bostäder från den gamla riksdagsindelningen i de fyra stånden: adel, präster, borgare och bönder. Borgarhuset stod klart inför invigningen av Kulturen 1892 och kallades först Malmöhuset.

Borgarsalen

När huset var nytt var det bara Borgarsalen som användes för en utställning om borgerligt boende. Denna sal finns kvar ännu idag, med renässansinredning och väggmålningar som efterliknar de väggdekorationer som dokumenterades i det Lembkeska huset i Malmö innan det revs.

Bostad för museichefen

Resten av Borgarhuset användes som bostäder och arbetslokaler för museets personal. Nedre våningen var inredd till expeditionslokal och en amanuensbostad, övre våningen var bostad för museichefen och i takvåningen fanns bostäder för en amanuens och en vaktmästare. Först 1917 fanns det utställningar i hela huset.

Sitter ihop med två andra byggnader

Skiss över Borgarhuset med sina tillbyggnader: A Borgarhuset, B Berlingska huset och C, Helsingborg-Halmstadhuset.

1911 flyttades Berlingska huset från Lilla Gråbrödersgatan i Lund till Kulturen, och byggdes ihop med Borgarhuset. 1930 byggdes Helsingborg-Halmstadhuset som en östra länga till Borgarhuset. I skissen ovan visas Borgarhuset med sina tillbyggnader: A Borgarhuset, B Berlingska huset och C, Helsingborg-Halmstadhuset.

I Borgarhuset finns idag utställningen Tidens rum – boendemiljöer från 1500 till 1900.

Plats på karta

Borgarhuset

Byggt på Kulturen 1891-1892 som en gestaltning av borgerligt boende.