skrivbord i gammal stil. Över skrivbordet hänger tecknade porträtt av olika herrar.
Foto: Viveca Ohlsson/Kulturen

Esaias Tegnér (1782-1846) var en av sin tids mest betydande svenska författare och skalder. Han bedrev även framgångsrika studier i Lund och erhöll en professur i grekiska 1812. Tolv år senare valdes han till biskop i Växjö och 1826 flyttade han och familjen från Lund.

Porträtt efter en målning av Leonard Roos af Hjälmsäter (1787–1827), publicerad i Tegnérs Samlade skrifter 1876.
Porträtt efter en målning av Leonard Roos af Hjälmsäter (1787–1827), publicerad i Tegnérs Samlade skrifter 1876.

Hösten 1799 skrevs Tegnér in som student på Lunds universitet, och redan 1801 avlade han fil. kandidatexamen. Några månader senare förlovade han sig med Anna Maria Gustava Myhrman, och de gifte sig år 1806.

Hösten 1802 utgav han två latinska avhandlingar, och 1803 blev han docent i estetik, och två år efter detta adjunkt i estetik och senare samma år vice bibliotekarie.

1813–1826 bodde Tegnér med sin familj i en korsvirkesgård på Stora Gråbrödersgatan. Han var då professor i grekiska vid Lunds universitet och det var här han skrev sina berömda diktverk. Tegnér var en av då­tidens mest kända kulturpersonligheter och stor lundaprofil. 1824 fick han tjänsten som biskop i Växjö stift och lämnade Lund 1826.

Fyra av gårdens rum där Tegnér bodde på Stora Gråbrödersgatan har bevarats som museum. Så här beskrev Tegnér själv stadsgården:

Boningslängan innehåller utom handkammare, spiskammare, och kök och tio rum, varav de flesta är försedda med gipstak, tapeter och porslinsugnar med mässingsdörrar.

På gården äro tvenne längor; den ena med brygghus, vari inmurad panna, packhus, vedbodar, vagnsskjul, stort stall, mangelbord och drängkammare; den andra av bränt tegel och ekepålar med loga och tvenne lador.