Tänk så blev det snö i alla fall! Det är sällan det blir vintervitt så här tidigt i Skåne. Kanske det till och med blir en vit jul iår och det är inte ofta det händer.
I Kulturens arbetarbostad stänger man kylan ute så gott det går med vadd mellan ytter- och innerfönster. Man förseglar springorna med fönsterremsor och dekorerar vadden med garntomtar. 1930 – och hemmet är totalpyntat. Var än man hade plats placerade man ett föremål med julstämning: dukar, tomtar och blommor.
Minns ni berättelsen om den lilla flickan med svavelstickorna? När hon med frusna fingrar tänder stickorna ser hon – en julgran! HC Andersen var barnsligt förtjust i julgranar och de finns i flera av hans berättelser. Ni som följt julbloggen minns också hans underbara berättelse Granen. Men tack vare Andersens kärlek till julgranar vet vi också lite mer om deras historia. En”utklädd” gran är en tysk tradition och det finns mycket tidiga exempel från 1500- och 1600-talet. I Sverige på 1700-talet. Men det är i början av 1800t-talet som den verkligen börjar bli vanlig och sprids från norra Tyskland till Jylland, över Danmarks öar och till Köpenhamn. I Lund finns den på 1840-talet, både som bordsgran och ”fullgran”. När sedan Jenny Nyström börjar använda den på julkort är den snart var mans egendom.
Granen på bilden är den som står i Kulturens Arbetarbostad. Det är 1930. Och ja, familjen hade elektriskt ljus i granen redan då. Den är pyntad med smällkarameller, vita glitteränglar av filt och en flaggirlang. Flaggor för granen tillverkades, som så mycket annat julgranspynt, i Tyskland. Flaggspelen gjordes dels med enbart det egna landets flaggor, men också med flaggor från hela världen. Flaggspelen är lätta att datera eftersom ländernas flaggor har bytt utseende och vissa länder är nyare än andra. När ni i jul ser filmen Karl-Bertil Jonssons jul kan ni lägga märke till de flaggor som pryder Karl-Bertils pappas bil – är ni riktigt uppmärksamma hinner ni med att se flaggan med hakkorset. Tillverkningen av flaggspel för julgranen fortsätter efter andra världskriget och de importeras till Sverige. Det intressanta är att ju mer vi vet om omvärlden och ju mer vi börjar resa ut i världen – dessto ovanligare blir det med flaggor i granen. Nordismen finns under några år in på 1960-talet – nu är flaggspelen bara med de nordiska flaggorna. Idag finns enbart svenska flaggor att köpa.
Hela året runt säljs det pepparkakor. Men de förknippas ändå särskilt med julen. En gång innehöll de också peppar. Första gången någon berättar om pepparkakor i Sverige är på 1300-talet när kung Magnus Eriksson gifter sig med prinsessan Blanka av Namur (som vi också sjunger om i sången Rida, rida ranka, hästen heter Blanka). Pepparn och de andra kryddorna ansågs vara hälsosamma och man kunde ordinera kakan som medicin. Idag är pepparn borta, men det sägs ju att man blir snäll om man äter pepparkakor.
Pepparkaksformar i bleckplåt börjar produceras under 1800-talet och gris, gubbe, gumma, hjärta och stjärna är väl de vanligaste och anses vara de mest traditionella. Bildens pepparkakor bakades i Kulturens arbetarbostad 1930 och här har man lite ovanligare motiv som häxa, hus och räv. Idag kan man köpa pepparkaksformar av alla upptänkliga figurer, till och med gubbar och gummar med avbitna delar. Eller exotiska djur som giraffer, elefanter och krokodiler. Försedda med kristyr kanske en liten karamell blir de nästan ett bakverk. Man kan spritsa namn på och använda dem som placeringskort.
Arbetarbostaden, Dekorationer | Anders Jansson | 
17 december 2009 15:14 | 
Comments (0) 
prenumerera