Måste man gå i skolan för att lära sig en hobby?
Hej och välkomna tillbaka till Hobbybloggen 2010!
Vi går ut hårt och effektivt detta år med en djupdykning i Studieförbundet Vuxenskolans kurskatalog! Här ser vi att hobbyhögkonjunkturen kommer att hålla sig. Inga kriser i sikte. Utbudet av kurser i pyssel och knåp är nämligen enormt. Silversmide tycks vara störst av dem alla. Därefter kommer betonggjutning, följt av Smyckestillverkning. På smyckesfronten blir det lite hardcore då man inte enbart bjuder in till skojs med pärlor och annat blankt och fint. Nix, här bjuds det också in till Inspirationsdagar där man får tips på hur man kan använda gamla trasiga cykelslangar, muttrar och färgade elkablar för att göra något snyggt att ge till syster/bror eller flickvän/pojkvän. Man skulle vilja vara med och redo med videokameran när presenten lämnas över, känner jag. Kan säkert bli en del förvånade miner och ansträngda tack.
Bläddrar man vidare i katalogen slås man av att perfektion inte tycks vara det allenarådande idealtillståndet. Många av de kreativa kurserna presenteras med att målet inte nödvändigtvis behöver vara det vackra utan att det fula kan vara gott nog. Fantasin lyfts fram som det mest värdefulla redskapet. ”Det kan bli hur knasigt som helst”, poängterar man. Alla ni som minns trä- och textilslöjden i grundskolan vet att så inte var fallet. När man stod där med sitt totala misslyckade resultat (det kunde vara ett försök till smörkniv eller grylapp) framför läraren och man såg i denna persons ögon att det bara fanns förakt och inte minst lilla förståelse för det personliga uttrycket, kunde man inget annat än bara hata dessa djävulska skolämnen. Jag minns hur min slöjdlärare i Väckelsångs skola, tog min smörkniv och bröt den i två delar. Sen kastade han den. Jag minnns också syfrökens hånfulla skratt när jag kom och visade henne min grytlapp. Hur hon höll upp den inför klassen, som dåligt exempel.
Därför blir jag glad när jag läser i Studieförbundets katalog att inte allt behöver bli så perfekt. Den finns uppenbart en ökad tolerans för människors olika begåvningar. Hurra.
Däremot blir jag konfundersam när jag noterar att kurskatalogen enbart finns på svenska. Hur har de tänkt locka till sig alla nysvenskar? Dåligt!
Som avslutning måste jag få berätta om en kurs i katalogen som inte har hobbykoppling. Det är kursen ”Hund i stan”. Som går ut på att du ska hitta på något roligt med din hund, genom att lära den cirkuskonster. Man undrar vilka konster de tänker sig? Clown? Trolleri eller möjligtvis trapetskonster?
Och bara en kurs till, kanske den mest optimistiska av dem alla, nämligen Vinodling i Sverige! Där du får lära dig ”praktiska och teoretiska tips och råd om plantering, beskärning, druvor, vinsorter, skörden och vinsjukdomar. Syftet med kursen är att vara till hjälp för nybörjare att försöka sig på vinodling i Sverige. Jag önskar alla som går denna kurs väldigt mycket lycka till!
Övrigt | Niklas Ingmarsson | 
07 januari 2010 17:11
4 kommentarer
Other Links to this Post
RSS-flöde för kommentarer till det här inlägget. TrackBack URI
prenumerera
Av torbjörn, 18 januari 2010 @ 17:06
Måste man skriva långa uppsatser för att blogga om hobby?
Av Erik, 21 januari 2010 @ 9:53
Tja, måste och måste… man gör väl som man vill – det är väl det som är hela poängen, eller? Fast det är klart, kanske man skulle kunna införa bloggning som eget ämne i skolan och styra upp det hela lite!
Av Niklas Ingmarsson, 22 januari 2010 @ 14:20
Eller så läser man det man orkar!
Fast jag tycker herr Torbjörn har rätt. Konsten är att hålla sig kort. Det får inte blir föreläsningar. Som Anders Borgs Blogg, ett skräckexempel. Tur att han är bättre på siffror.
Av Charlotta, 29 juni 2010 @ 9:11
”Hur har de tänkt locka till sig alla nysvenskar”? Hur hade du då tänkt, ska de låta göra dyra översättningar till 100 olika invandrarspråk eller ska de välja ut de fem eller tio vanligaste? Men det blir ju orättvist för de andra! Kan man inte ändå hoppas att nysvenskarna faktiskt kan så mycket svenska att de kan läsa en kurskatalog? Det hoppas och tror i alla fall jag, som gammal Svenska 2-lärare.