Krampeknuda, amulett mot kramp. Ur Kulturens samlingar, KM 24336. Foto: Kulturen

Krampeknuda mot kramp

En halv meter ullgarn monterad på en tygplatta – varför sparar Kulturen på det? Förmodligen hade vi inte uppmärksammat föremålet om inte en holländsk forskare frågat om vi i våra samlingar har en krampeknuda. Alltså en knut mot kramp. Knudan är katalogiserad under ämnet Folktro: amulett, skyddstecken. Monteringen har säkerligen gjorts när den skulle ställas ut. Krampeknudan var en gåva till museet 1911 av kyrkvärden Ola Kristoffersson i Alstad, Skåne. Tråden tillverkades av en klok gumma och kunde användas mot alla former av kramp, både hos djur och människor.

Mättes från huvudet till tårna
I ett brev till Nordiska museet har Kristoffersson berättat hur man tillverkar en krampeknuda , hur man ser diagnosen och hur den används som botemedel:

”Den som knutit denna knuta heter mor Sven Schöns, är nära 90 år och har alltid bott i Lilla Alstad samt lärt sin konst av sin moder och hon i sin tur av sin moder. När mätningen företogs, togs en ullgarnstråd; så mättes från huvudet till tårna och från fingerspets till fingerspets. Hur det sedan mättes har jag ej kunnat få reda på, men kroppen skulle övergås nio gånger varje dag, varefter signerskan tog tråden på handen i form av ett timglas och spottade genom densamma. Sedan skulle den sjuke spotta påsamma vis genom timglaskorset. När detta var gjort bands tråden om benet nedanom knäet. Denna procedur utfördes tre dagar å rad, sedan på nionde dygnet igen tre dagar å rad och så nionde dygnet (därefter) åter tre dagar år ad. Tråden fick avlösas blott av signerskan varje dag som hon mätte. Så hände ofta att tråden blev kortare, och ju närmare armbågen den då slapp, ju värre var sjukdomen. Hände det att tråden slutade ovanom armbågen, så var allt hopp ute, ty då var det obotligt. När mätningen var slut, brände signerskan upp tråden. Av askan skulle den sjuka tag in litet; det andra skulle läggas ut i ett ‘pilejäre’ eller dylikt ställe.”

Eftersom Kulturens knut finns kvar har den uppenbarligen aldrig använts, utan tillverkats som ett exempel.

Text: Anders Jansson, intendent på Kulturen

Krampeknuda, KM 24336I Kulturens föremålsdatabas kan du söka efter andra intressanta föremål från våra samlingar.