konservering

Oavsett vad vi gör på Kulturen för att vårda och bevara våra samlingar så pågår en ständig, men långsam nedbrytning av många föremål. Men våra konservatorer försöker bromsa tiden så gott det går.

Smutsränder och slitage

Det handlar i första hand inte om att laga föremålen, utan att bevara dem för framtiden som de är. Helst vill vi inte röra dem alls, eftersom varje rengörning eller annan konserverande insats faktiskt ändrar föremålets karaktär en aning och kan göra att viktiga fakta kan gå förlorade. Till exempel kan smutsränder och spår av slitage och användning ge den viktigaste informationen om ett föremål.

Den farliga rosten
Men ibland måste vi laga ett föremål. Oftast
rör det sig om skador som kan göra att det
skadades ytterligare, som rost. För det mesta
klarar museets konservatorer själva av att
reparera föremålen, men ibland kontaktar vi
experter med specialkompetens för att försäkra
oss om att föremålen får rätt vård.

Noggrann kontroll
Varje föremål som skrivs in i Kulturens
samlingar kontrolleras noga innan det ställs
ut eller placeras i vårt magasin. På så sätt kan
skador hos föremålen upptäckas och behandlas.
Detsamma gäller eventuella skadedjursangrepp
som, om de inte upptäcks innan föremålen når
magasinet, kan innebära en katastrof.

Då och då besiktigar konservatorerna även
de föremål som står utställda på Kulturen. Där
kan det nämligen vara svårare att hålla jämn
luftfuktighet och temperatur än i magasinen.
Föremålen utsätts även för ljus som kan
skada föremålet och påskynda nedbrytningen.

Föremål som ska ställas ut eller just har varit
utställda besiktigas också noga innan de får
lämna eller ställas tillbaka i magasinen.